ENG
Ett annorlunda år
Verksamhetsberättelse 2020"Vi löser det här!"
2020 skulle bli det tredje året som Globala Torget med Palmecentret som samordnare skulle inta Bokmässan i Göteborg med sitt myller av ett 50-tal organisationers montrar och scenprogram för att sprida kunskap och skapa engagemang för internationella utvecklingsfrågor. Men så blev det inte. Patrik Desthon, projektledare för Globala Torget:
Hur gick det att komma i gång med omställningen?
När vi började förstå att covid-19 var här för att stanna en längre tid så började vi arbeta efter tre scenarier: 1) allt hinner bli som vanligt igen 2) vi digitaliserar 3) vi ställer in. Fokus låg hela tiden på att vi skulle lösa det här!
Hur blev det till slut?
Den 24 september öppnade vi det digitala Globala Torget. Vi sände live på Bokmässan Play, YouTube, Facebook, MyOnvent och globalatorget.se från en studio i Socialdemokraternas Hus. Vi hade också hubbar i Göteborg och i Johannesburg. Det blev 60 programpunkter under den digitala festivalens fyra dagar. Efter en månad hade 25 000 tittare sett programmen!
Vad var det svåraste?
Rent praktiskt var det att omfördela budgeten och förstå vilka delar som behövde nya resurser. Kommunikationen med vårt stora nätverk var utmanande i en tid då mycket ny information behövde nå ut.
Klarade vi utmaningen att genomföra ett digitalt Globala Torget?
Ja! Produktionen fungerade mer eller mindre smärtfritt, trots många gäster som deltog både fysiskt och via länk från alla världens hörn. Publiken deltog och engagerade sig. Faktum är att det i snitt var fler som deltog och de stannade längre än de gjorde vid våra fysiska program året innan, så vi kan nog anse det som ett lyckat evenemang. Men såklart saknade vi mässmontrarna – och människorna.
”Arbetarrörelsen har klarat stora skiften förr!”
När covid-19 kom tvingades världen snabbt ställa om. Den redan pågående omställningen för klimatet går långsammare – kanske kan covid visa vägen för vad som är möjligt. På Palmecentret blev 2020 året när vi ställde om både för pandemin och för klimatet. Cajsa Unnbom, klimat- och miljörådgivare:
Du har utbildat personal och medlemsorganisationer på temat rättvis klimatomställning under året. Hur har det varit?
Jag ser en tydlig vilja att komma i gång och bidra till det här stora skiftet. Arbetarrörelsen har ju klarat av stora strukturskiften förut! Men som rörelse har vi ett arv i form av det industriella, mansdominerade perspektivet. Då stod miljön mot jobben, om miljön alls diskuterades. Idag vet vi att miljön är grunden för vår försörjning och välfärd – och för vår överlevnad.
2020 påbörjade vi en process för att miljöcertifiera oss som organisation. Hur går det till?
Vi sätter upp tydliga mål för vårt klimat- och miljöarbete på de ställen som gör mest skillnad för just oss. Sedan gäller det att involvera hela personalen, hålla koll på hur det går och höja ribban år för år. Vi är ute och påverkar för klimat och miljö och utbildar andra, och för att vara trovärdiga i det behöver vi förstås ta ansvar själva också.
Vad var det viktigaste Palmecentret gjorde under 2020 för en rättvis klimatomställning?
Att vi gjorde rättvis omställning till en politisk prioritering! Under året gick vi med i flera klimat- och miljönätverk och inledde också ett större samarbete med Solidar, den internationella paraplyorganisationen för organisationer i civilsamhället, kring hur vi kan driva på för rättvis omställning tillsammans.
”Vi har blivit mer uppfinningsrika!”
Pandemin tvingade Palmecentrets samarbetsorganisationer över hela världen att på kort tid anpassa sig till en ny och svår situation. Thoko Matshe bor och arbetar för Palmecentret i Sydafrika:
Hur har pandemin påverkat Sydafrika och dess folk?
Den har gett förödande konsekvenser. Fattigdomen har ökat överallt. Många barn som inte fått gå i skolan är förlorade för samhället nu, de kommer inte komma tillbaka. Den mentala ohälsan kommer vi få hantera över lång tid framöver.
Hur har våra partnerorganisationer och deras medlemmar påverkats?
Under våren ställdes nästan alla aktiviteter in. Många engagerade sig i stället i att hjälpa till att distribuera matpaket från regeringen, eller att arbeta med analys och ställningstagande kring hur viruset bör hanteras. I juni hade många kommit i gång med att ställa om, och digital verksamhet blev norm.
Vilka svårigheter i omställningen stötte ni på?
Ojämlikheten i vårt samhälle blev så uppenbar med digitaliseringen. Så många människor har inte tillgång vare sig till internet eller en dator. Men vi var uppfinningsrika och hittade nya sätt att nå ut. Organisationerna som arbetar mot våld mot kvinnor till exempel, de nådde ut i byarna med hjälp av megafoner!
Vår partnerorganisation ETU har gjort ett viktigt bidrag, berätta!
ETU har spelat en viktig roll i utformandet av nationella riktlinjer för smitthantering för riskgrupper, och de har deltagit i framtagandet av riktlinjer om förebyggande åtgärder, som spridits på landets alla sjukhus. ETU har också stöttat ANC och regeringen i processer för snabbare hantering av social hjälp, och för förbättrad kommunikation med medborgarna.
Har pandemin bidragit till något positivt?
Vi har blivit mer uppfinningsrika och bättre på att tänka utanför boxen!
”Vi sitter alla i samma båt!”
Palmecentret utgår från idén om att arbete tillsammans i breda, strategiska allianser är en förutsättning för att uppnå hållbar förändring. Ett exempel på lyckat alliansbygge under 2020 kommer från Balkan, där ett 60-tal aktörer från fem länder gick samman i ett gemensamt upprop för arbetares och andra utsatta gruppers rätt till skydd mot pandemins konsekvenser. Emira Mesanovic, programhandläggare för västra Balkan:
Varifrån kom det här initiativet?
– På Balkan har Palmecentret skapat speciella forum för partier, civilsamhällesorganisationer och fackföreningar att mötas, lära och utbyta erfarenheter. Initiativet till en gemensam deklaration kom från två partners som i ett tidigt skede såg hur allvarlig pandemins konsekvenser blev för arbetare.
Hur gick det till att samordna så många aktörer?
– Samtalet började på ett av våra digitala forum under 2020. Sen blev det en snöbollseffekt. De flesta som fick höra talas om deklarationen ville vara med. Organisationer i varje land fick sätta ihop sina prioriteringar. Flera svenska medlemsorganisationer skrev också under deklarationen, som en symbol för solidaritet. Allt skedde på några få intensiva dagar!
Hur togs deklarationen emot?
Media gav jättebra respons i flera länder. När det kommer till uppmaningarna till regeringarna så jobbar vi med lobby och påverkan nu. Jag tror vi kommer få se resultat under 2021.
Varför var det viktigt att göra det här?
När pandemin kom märkte vi hur viktigt det är att dela erfarenheter och kunskap mellan oss i regionen, men samtidigt trycka på att här sitter vi alla i samma båt, det är nödvändigt att både agera lokalt och i solidaritet med andra länder.
