Under den tidigare president Duterte har Filippinerna gått i en alltmer auktoritär riktning där det juridiska systemet använts för att tysta meningsmotståndare och systematiskt attackera pressfriheten. Valet 2022 mobiliserade miljontals unga väljare, men präglades också av omfattande desinformationskampanjer på sociala medier. Det var till slut Ferdinand Marcos Jr, son till en tidigare diktator, som valdes till ny president.

För det socialdemokratiska systerpartiet blev det ett blandat valresultat. Men Risa Hontiveros har, som enda oppositionspolitiker, blivit omvald till senaten.

Sedan Marcos Jr kom till makten har situationen för mänskliga rättigheter inte förbättrats.

Valet i Burma (Myanmar) 2020 blev en framgång för Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD. Men militären hävdade att det var valfusk, ett påstående som efter årsskiftet skulle komma att leda fram till en statskupp. Sedan dess har landet genomgått en skarp nedåtgående våldsspiral, med systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, enskilda rättighetsförsvarare och oberoende media.

Palmecentret samarbetar sedan många år med fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och andra civilsamhällesorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Partnerorganisationerna var i ett tidigt skede delaktiga i att organisera motståndet. Flera har uppfattats som ett hot mot juntan och har förbjudits. Men motståndet fortsätter – bland annat har en civil olydnadsrörelse växt fram.

Under hösten 2023 intensifierades även det väpnade motståndet mot juntan och stridigheter eskalerade. Som svar på motståndsoffensiven har civila attackerats i allt högre utsträckning och i början av december rapporterade FN att en halv miljon människor fördrivits från sina hem.

Filippinerna och Burma är båda bland de tio värsta länderna i världen för arbetare, enligt ITUC:s Global Rights Index. I Burma har fackföreningar ogiltigförklarats och fackliga ledare tvingats fly landet. I Filippinerna hindras arbetare i många sektorer från att organisera sig. Fackligt aktiva riskerar att utsättas för våld, godtyckliga arresteringar och att svartlistas av regeringen.