Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Sameer i Jerusalem: “Våldet är på en nivå jag inte sett förut”

Sameer Amro är ensam på Palmecentrets partnerorganisation Old City Youth Associations (OYCA) kontor i Jerusalem när vi når honom via WhatsApp. Gatorna är tomma, butikerna är stängda. De enda som syns ute på gatan är israelisk polis som patrullerar i området. Det har gått cirka två veckor sedan oroligheterna blossade upp i östra Jerusalem efter att israelisk domstol beslutat att tvångsevakuera närmare ett hundratal palestinier från deras bostäder i Sheik Jarrah.


Sameer i ett folktomt Jerusalem

– Det är strejk idag i Jerusalem. Vi går inte till jobbet för att med de medel vi har protestera mot våldet, ockupationen, tvångsevakueringarna, säger Sameer som jobbar som verksamhetsledare på OCYA.

Träffpunkt för unga i det trånga och konflikthärjade Jerusalem

I vanliga fall, innan corona och våldseskaleringen, möts palestinska ungdomar i OCYA:s lokaler som organiserar kulturevents, föreläsningar och fritidsaktiviteter. Organisationen fungerar som en träffpunkt för unga som ofta bor trångt i det överbefolkade östra Jerusalem. I lokalerna kan de mötas, lära sig om sina rättigheter och utbyta erfarenheter. Många av dem har tunga sådana, och har blivit utsatta för våld och trakasserier av israelisk militär, bosättare och polis.


Ungdomar dansar på OCYA

Men idag ekar lokalen tom. Sameer har skrivit till ungdomarna via organisationens Facebooksida och sagt att de inte ska komma dit. Skolorna är också stängda. Ute på gatorna är man som inte säker, speciellt inte som ung kille, menar Sameer.

Våldet är på en ny nivå

– Våldet är alltid närvarande här, men nu är det på en ny nivå. Människor blir misshandlade och trakasserade av både polis och bosättare utan någon som helst anledning. Det finns ingen rörelsefrihet.

Att omvärlden nu har sin blick riktade mot Palestina är bra, men mer krävs menar Sameer. Han tror att oroligheterna i Jerusalem nog kommer lägga sig om några dagar, men då är det viktigt att fokuset blir kvar.

– Omvärlden och EU måste sätta press på Israel för att få slut på ockupationen, även efter när det mest akuta våldet lagt sig.

Palmecentret stödjer Old City Youth Association och 12 andra organisationer i Palestina som verkar för långsiktigt fredsbyggande, ungas deltagande, kvinnors rättigheter och fackliga rättigheter. Stöd vårt arbete i Palestina – swisha 123 240 60 72. Läs mer om vårt arbete här.

UTTALANDE | De civila måste skyddas i Israel och Palestina

Just nu utspelar sig våldsamma scener i Israel och Palestina. Vi ser med sorg och förtvivlan hur bostadshus bombas i Gaza och hur människor i Israel söker skydd undan raketbeskjutningar. Våldet eskalerar så fort att när vi skriver om antalet dödsoffer i Gaza har siffran redan blivit inaktuell. Samtidigt är det vår skyldighet att berätta om dödsoffren. I skrivande stund, har 119 människor dödats i Gaza de senaste dagarna, varav 27 barn. I Israel har åtta människor dödats, varav ett barn. Såväl Israels flygattacker mot civila i Gaza liksom Hamas urskillningslösa raketbeskjutning mot civila i Israel måste upphöra. Den internationella humanitära rätten får inte stanna vid ett teoretiskt ramverk, den måste respekteras av alla parter så att civilbefolkningen skyddas.

Den humanitära rätten talar också om proportionalitet. Det är både Israels rätt och skyldighet att skydda sin befolkning, exempelvis från raketbeskjutning från väpnade grupper i Gaza. Men åtgärderna måste vara proportionerliga. Att så många människor dödas, varav merparten civila och flera dessutom barn, kan inte försvaras folkrättsligt.

Låt inte våldet eskalera ytterligare
Vi hör rapporter om hur israelisk militär mobiliserar vid den israeliska sidan av stängslet mot Gaza för en möjlig markoffensiv. En ytterligare upptrappning av våldet kommer bara att leda till ännu fler förlorade människoliv och än större förödelse. Gazas civilbefolkning är redan krigstraumatiserad efter upprepade krig de senaste åren. Inte heller Hamas visar några tecken på att dämpa våldet. Deras raketbeskjutningar sprider skräck i israeliska samhällen och skapar långvariga trauman hos både barn och vuxna.
Nu krävs ett gemensamt och starkt engagemang från det internationella samfundet, inte minst FN, EU och USA, för att omedelbart få stopp på det upptrappade våldet. Men det handlar inte enbart om den akuta situationen. Det våld som vi också ser sprider sig på Västbanken och i Israel visar att det är det så kallade status quo som har lett fram till denna eskalering. Det är ojämlikhet, diskriminering, uppvigling och maktmissbruk som har invaggat vissa i en falsk känsla av säkerhet och lett andra till förtvivlan.

Tungt ansvar vilar på världssamfundet
Ansvaret faller tungt på världssamfundet som inte agerat tillräckligt kraftfullt mot den olagliga israeliska bosättningspolitiken, mot diskrimineringen och fördrivningen av palestinska familjer. Problematiken är välkänd sedan länge och såväl människorättsorganisationer som EU:s och FN:s representanter på plats har länge varnat för konsekvenserna.

Ett tydligt exempel är situationen i Sheikh Jarrah, ett bostadsområde i östra Jerusalem där palestinska familjer har fördrivits från sina hem och där ännu fler nu hotas av samma öde. Enligt israelisk lag kan israeler kräva tillbaka egendomar i östra Jerusalem om de kan bevisa ägarskap från tiden före kriget 1948. Men de palestinier som på motsvarande sätt kan bevisa ägande av fastigheter i västra Jerusalem, eller i andra delar av Israel, saknar samma juridiska möjlighet. Enligt FN-organet OCHA har minst 218 palestinska hushåll i östra Jerusalem, inklusive familjerna i Sheikh Jarrah, fått vräkningsordrar. Detta innebär att 970 personer, inklusive 424 barn, riskerar att fördrivas från sina hem i strid med internationell rätt.

I det palestinska samhället växer frustrationen också gentemot det egna ledarskapet. Det inställda palestinska valet skapar uppgivenhet och Palestinska myndighetens (PA) legitimitet bland den egna befolkningen sjunker stadigt. PA:s maktutrymme är begränsat, i praktiken styrs det mesta av ockupationsmakten, men det finns inget försvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter som PA och de facto-styret Hamas i Gaza utsätter sin egen befolkning för.
Både israeler och palestinier har rätt att leva i säkerhet och med lika rättigheter. För att detta ska bli möjligt krävs politiska ledare som väljer dialog och rättvisa framför våldsupptrappning. Det krävs också ett världssamfund som tar sitt ansvar för att folkrätten efterlevs – och att ansvar utkrävs när den kränks.

Vi kräver därför att Sveriges regering, EU och FN verkar för att:
– Både Israel och Hamas upphör med raketattacker, flyganfall och oproportionerligt våld, samt agerar för att våldet upphör.
– Båda sidor tar sitt ansvar för att skydda civilbefolkningen.
– Israel upphör med fördrivningen av palestinska familjer från sina hem på ockuperat område.
– Israel omedelbart upphör med utbyggnaden av illegala bosättningar på ockuperat palestinskt territorium.
– En rättvis fred förhandlas fram, med utgångspunkt i en tvåstatslösning för Israel och Palestina, utifrån 1967 års internationellt erkända gränser.
– Omvärlden sätter tryck mot både PA och Hamas att dels respektera palestiniers grundläggande mänskliga rättigheter, dels respektera palestiniers rätt att delta i fria och demokratiska val. I genomförandet av val krävs även Israels samarbete, exempelvis genom att säkra tillträde för valobservatörer från EU.
– Stödja och skydda den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredning, för att ansvar ska kunna utkrävas från de israeler och palestinier som begått olagliga handlingar.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palme International Center
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM Individuell Människohjälp
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect

Agera för Palestina! 4 saker du kan göra

Palmecentret listar 4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Palestina.

1. Synliggör palestiniernas verklighet
Uppmärksamma vänner och bekanta på vad som händer, dela inlägg, artiklar och information i sociala medier. Få din omvärld att se!

2. Hör av dig till en riksdagsledamot
Sverige är ett av få europeiska länder som erkänt Palestina som stat, men vi kan göra väldigt mycket mer, exempelvis stoppa handel med varor från bosättarområden. Hör av dig till en politiker i riksdagen och be dem reagera och agera.

3. Håll dig uppdaterad
Bjud in en expert från Palmecentret till din lokala förening, klubb eller organisation. Låt oss berätta om situationen i landet och hur våra partners arbetar för en hållbar fredslösning.

4. Swisha en gåva
Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Vi når främst kvinnor, ungdomar och arbetare och stöttar dem i byggandet av deras samhälle. Swisha till 123 240 60 72 – märk med ”Palestina”.

 

”Alla svenska partier måste ta ansvar för att få slut på Israels ockupation av Palestina”

Området Sheik Jarrah i det ockuperade östra Jerusalem, har i dagarna fått stå symbol för den folkrättsvidriga ockupationen av Palestina som pågått allt för länge. Den israeliska staten tillåter bosättare att stjäla land och hem från palestinier medan världen tyst tittar på.

Enligt FN:s kontor för humanitära frågor (OCHA) dokumenterades förra året minst 771 fall av våldsamt agerande av israeliska bosättare som resulterade i att 133 palestinier skadades främst i östra Jerusalem, Hebron, Nablus och Ramallah. Under de tre första månaderna av 2021 dokumenterades ytterligare drygt 210 fall.

De senaste dagarna har många av oss skakats av tvångsevakueringarna av palestinier boende i stadsdelen Sheik Jarrah efter att israelisk domstol hävdat att området skulle ha utgjort judisk mark före 1948. Även det har resulterat i hundratals skadade.

Igår miste dessutom 21 personer sitt liv, bland dem 9 barn, som en konsekvens av israeliska bombattacker i Gaza. Våldet från alla parter måste upphöra omedelbart.

Det är när brott möts med straffrihet som en ockupation kan fortgå i över sju decennier och försätter miljontals palestinier på flykt. Såväl de israeliska bosättningarna som våldet bosättarna och den israeliska militären utövar mot palestinier är ett brott mot internationell rätt.

Europeiska skattebetalares bistånd till att bygga upp hem och skolor för palestinier på palestinsk mark förstörs eller konfiskeras systematiskt av israeliska myndigheter. Det är oacceptabelt och måste omedelbart kompenseras av Israel.

Det är ett faktum att Benjamin Netanyahu och den israeliska högern saknar vilja att verka för en fredlig lösning grundat på två stater. Det är också häpnadsväckande att ockupationen har fått fortgå utan agerande från det internationella samfundet.

I Europaparlamentet har extremhögern, högern och många gånger den liberala gruppen tillsammans utgjort hinder för att ens ta upp frågan om Israels folkrättsbrott i parlamentet. Nästa vecka kommer frågan återigen vara på bordet.

Det är dags för alla svenska partier att ta sitt ansvar för att få slut på ockupationen utan konstanta undanflykter. Det finns ett flertal saker alla svenska partier i riksdagen och i Europaparlamentet skulle kunna driva gemensamt:

1) Erkänn Palestina enligt 1967 års gränser. För alla som verkligen tror på en tvåstatslösning borde ett erkännande av Palestina vara en självklarhet. Så länge Palestina inte erkänns på samma sätt som Israel kommer framgång vara svårt att uppnås i framtida fredsförhandlingarna. Sverige gick i bräschen och erkände redan 2014 men vi behöver fortsätta trycka på för att fler stater ska välja att göra detsamma.

2) Stoppa handel med varor från bosättarområden och företag som bidrar till att upprätthålla ockupationen. Bosättningar är ett brott mot internationell rätt och borde inte stödjas av någon. Dessutom utgör expansionen av bosättningar ett stort hinder för en ordnad tvåstatslösning.

3) Se över EU:s och Israels associationsavtal. Enligt artikel två i associationsavtalet utgör respekten för mänskliga rättigheter och demokrati i både de interna och externa relationerna en avgörande del av avtalet. Israels brott mot mänskliga rättigheter kan vara ett avtalsbrott.

4) Stödja internationella brottmålsdomstolen i dess utredning av krigsbrott. Internationella brottmålsdomstolen inledde tidigare i år en förundersökning om möjliga krigsbrott som begåtts på ockuperat territorium. Sedan dess har både domstolen och chefsåklagaren utsatts för politiska påtryckningar av israeliska myndigheter som dessutom vägrar samarbeta. Det är viktigt att rättsstatens principer respekteras och domstolen får utöva sitt arbete på ett oberoende och opartiskt sätt. Brott får inte fortsätta mötas av straffrihet.

 

Olof Palmes ord “Politik är att vilja något” är viktigare än någonsin. ”Att vilja förändring, därför att förändringen ger löften om förbättring”.

För alla oss som tror att en tvåstatslösning är vägen fram, där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet, borde ovanstående krav vara en självklarhet.

Evin Incir, Europaparlamentariker (S)
Anna Sundström, Generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
Tajma Sisic, Internationell ledare, SSU

Debattartikeln publicerades 11/5 i OmVärlden.

Studio Solidaritet: Vad händer i Palestina?

De senaste dagarna har många av oss skakats av tvångsevakueringarna av palestinier boende i stadsdelen Sheik Jarrah i Jerusalem. Oroligheter blossade upp efter att israelisk domstol hävdat att området skulle utgjort judisk mark före 1948. Hundratals har skadats, även barn. Nu har Israels Högsta Domstol valt att skjuta upp beslutet om vräkningarna, men händelserna sätter åter ljus på de folkrättsliga brott som nu pågått i över sju decennier. Ingen fredlig lösning finns i sikte.

Vad händer i Palestina? Och vad kan omvärlden göra?

Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare möter Tajma Sisic, Internationell sekreterare SSU och Europaparlamentariker Evin Incir (S) i ett samtal om den rådande situationen i landet. Evin Incir är huvudförhandlare i Palestinafrågan i EU-parlamentet.

Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Våra fokusområden är att stärka ungdomar, kvinnor och arbetare.

Se samtalet här!

Israel och Palestina efter Trump – Hur ska Sverige bidra till fred?

I mars är det återigen omval i Israel. I Palestina väntas också parlamentsval för första gången på 15 år. I USA har Biden svurits in som president. Finns det återigen hopp i konflikten om Israel och Palestina? Hur ser situationen på marken ut?

Den israeliska människorättsorganisationen B’tselem släppte nyligen en mycket omdiskuterad rapport där de hävdar att Israel genom sin ockupation av Palestina blivit en apartheid-stat. B’tselem menar att Israel låtit upprätta två system i området mellan Jordanfloden och Medelhavet. Ett demokratiskt system för delar av befolkningen i området och militär ockupation för en annan del av denna befolkning. Vad säger folkrätten om detta och vad är i så fall omvärldens ansvar? Hur bör Sverige betrakta detta?

Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, har också nyligen bedömt att de har jurisdiktion över folkrättsbrott begångna i de palestinska territorierna. Det betyder att både israeliska militärer såväl som palestinska folkrättsförbrytare skulle kunna åtalas. Vad innebär detta för konflikten?

Olof Palmes Internationella Center och Centerpartiets Internationella Stiftelse bjuder in till ett samtal om den svenska utrikespolitiken och om för att tala om konfliktytorna framåt och Sveriges roll. Samtalet inleds med att Roy Yellin från B’tselem berättar om organisationens senaste rapport (på engelska). Därefter fortsätter samtalet på svenska.

Medverkande panelister:
Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson Centerpartiet
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot Socialdemokraterna (utrikesutskottet)
Pål Wrange, folkrättsexpert

Med gästspel av:
Roy Yellin, B’tselem

Palmedagen Östergötland

Palmecentret har länge arbetat för att stärka unga, kvinnors och arbetares förmåga att själva förbättra sin situation i landet – för fred, jämlikhet och demokrati.

Tillsammans med röster från Palestina, Israel och Sverige kommer vi att fördjupa kunskapen om den nuvarande politiska situationen, vad vi som svensk arbetarrörelse kan göra och vägen framåt för Palestina.

Lisa Nåbo, förbundsstyrelseledamot i SSU, är konferencier. Palmedagen är ett tillfälle för arbetarrörelsen att mötas och blicka ut i världen.

 


Dagens program

13.00 Hej och välkomna!
Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret och Irma Görtz, Socialdemokraterna Östergötland

13.05 Att leva under ockupation – om det politiska läget
Samtalsledare: Thomas Carlhed, handläggare Palmecentret. Paneldeltagare: Ayed Atmawi, program manager, Palestinian Peace Coalition och Waffa’ Abdellrahman, director Filastiiniyat. Samtalet sker på engelska.

13.30 Svensk arbetarrörelse i Palestina
Samtalsledare: Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret. Paneldeltagare: Hans Josefsson, Tro & Solidaritet, Evin Incir, europaparlamentariker (S), Alexander Fröderberg, SSU Östergötland. Samtalet sker på svenska.

14.10 Paus

14.30 Bryt tystnaden!
Samtal mellan Avner Gvaryahu, executive director, Breaking the Silence, en organisation för fd. soldater i den israeliska armén, och Kristofer Åberg, ordförande Socialdemokratiska Israelvänner. Samtalet sker på engelska.

14.55 Från teori till praktik – ett nytt svenskpalestinskt samarbete
Deltagare: Erica Nådin från Socialdemokraternas partidistrikt i Östergötland och Bahiye Amra från den palestinska projektpartnern Health, Development, Information and Policy Institute (HDIP). Samtalet sker på engelska.

15.15 Vägen framåt
Hur kan du bidra till en fredlig utveckling i Palestina och världen?

Sex år sedan erkännandet av Palestina

Det är idag sex år sedan regeringen med utrikesminister Margot Wallström i spetsen som första land i EU erkände Palestina som stat. Sverige anslöt sig då till den majoritet av världens länder som erkänt Palestina, som idag är 138 av FN:s medlemsstater.

Palmecentrets Palestinaexpert Otto Widmark svarar på tre frågor om erkännandet av Palestina.

Vad betyder ett erkännande?

Det finns kriterier för vad man ska betrakta som en riktig statsbildning. Till exempel ska staten ha kontroll över territoriet, kunna representera en befolkning samt ha relationer med andra stater. Genom ett erkännande visar en regering att man anser att dessa kriterier hos en annan stat är uppfyllda och att staten är legitim. Det behöver inte betyda att man håller med om den politiken som landets regering för.

Varför är erkännandet kontroversiellt?

Palestina är sedan 1967 ockuperat av Israel. Det betyder att de palestinska myndigheterna i själva verket inte har full kontroll över territoriet. I praktiken är det staten Israel som bestämmer villkoren för palestiniernas myndighetsutövning och den palestinska befolkningens förutsättningar och möjligheter.

Varför är det ändå rätt att erkänna staten Palestina?

Israel har aktivt försämrat förutsättningarna för fred och bildandet av en palestinsk stat genom att flytta in sin egen befolkning på den mark de ockuperar, vilket är olagligt enligt folkrätten. Israel har ingen rätt till de områden som skulle utgöras av en palestinsk stat, det vill säga Västbanken inklusive Östra Jerusalem samt Gazaremsan. Många folkrättsexperter menar att eftersom ockupationsmakten är det stora hindret för statsbildningen, kan Sverige och andra länder erkänna Palestina.

Erkännandet av den palestinska staten är alltså starkt förknippad med strävan efter en tvåstatslösning där staterna Israel och Palestina kan leva i säkerhet och fred sida vid sida. Genom erkännandet sökte den svenska regeringen bidra till jämbördighet mellan parterna och trycka på vikten av att återuppta fredsförhandlingar. Det är tyvärr fortfarande lika viktigt och parterna står än längre ifrån varandra idag.

Palmecentret i Palestina
Israels långvariga militära ockupation och politisk instabilitet orsakad av brist på demokratiska val gör situationen svår i Palestina. Palmecentret arbetar för att stärka ungdomar, kvinnors och arbetares förmåga att själva förbättra sin situation – för fred, jämlikhet och demokrati.
Läs mer här.
Studio Solidaritet: två samtal om Israel-Palestina

Annektering – spiken i kistan för fred mellan Israel och Palestina?

Israels nya regering har som en av sina viktigaste punkter i det nya koalitionsavtalet att annektera alla bosättningarna på Västbanken. EU är starkt emot en annektering och har redan högljutt protesterat. Men kommer Israels nya regering verkligen genomföra en annektering? Hur kommer det gå till i så fall och vad kommer att hända dagen efter?

Generalsekreterare Anna Sundström diskuterar med statsvetaren Anders Persson, som forskar om EU:s roll i konflikten på Linnéuniversitetet och ofta kommenterar ämnet i radio och tv samt EU-parlamentarikern Evin Incir (S) som nyligen utsågs till huvudförhandlare för Palestinafrågan i Europaparlamentet.

Israel – the only democracy in the Middle East?

The fact that Israel after many re-elections has taken over a year to form a government, and the corruption allegations against the Prime Minister, are only a few of the signs of the country’s increasing instability. What are the internal and external challenges for Israel, the country often referred to as the only democracy in the Middle East?

Secretary General Anna Sundström talks with political scientist Anders Person, researcher specialized on the Israeli-Palestine conflict at Linnéuniversitetet, and Daniel Sokatch, CEO at the American New Israel Fund supporting organizations within the civil society of Israel.

Kriserfarna Palestina möter nya utmaningar med corona

Palmecentrets partnerorganisation Pyalara mobiliserar och organiserar unga frivilliga, något de har nytta av nu. Hania Bitar, som är Pyalaras chef berättar:

– Som nystartad organisation under andra intifadan insåg vi att unga Palestinier är i behov av en röst och en roll. Då var en känsla av förlamning och hopplöshet utbredd bland de vuxna och unga Palestinier var en bortglömd del av samhället. Tillsammans med Unicef inledde vi ett projekt som byggde på en ung till ung-metod, där ungdomarna hjälpte varandra. Något som vi fortfarande jobbar med och som nu under Coronakrisen används också inom andra grupper, såsom till exempel riskgrupper.

Något som flera av våra partners vittnar om fungerar bra nu i krisen är civilsamhällesorganisationernas koordination mellan frivilliga och lokala samt nationella myndigheter. I varje region i Palestina har det sedan ett par veckor bildats krissamordningsgrupper för att underlätta den lokala samverkan som krävs.

– Det finns en känsla av likgiltighet bland vissa. Man tror att det som pågår är någon sorts propaganda och följer inte säkerhetsföreskrifterna. Då är våra frivilliga, som tränats i vårt samarbete med Hälso- och sjukvårdsdepartementet, ett bra sätt att nå ut, säger Hania.

Även Dr Musa Naijib som startade och driver Al Marfa Center har anslutit sig till sin lokala krissamordningsgrupp och snabbt ställt om verksamheten till att jobba med informationsförmedling och samordning av insatser från frivilliga, kommunen och myndigheterna

– Att vara isolerade är det enda sättet vi kan rädda vårt folk. Vi har inte sjukvårdskapacitet nog för att möta coronaviruset. Det är därför vi jobbar med upplysning, säger Dr Musa.

Al Marfa, som Palmecentret har stöttat sedan tillkomsten, är en organisation som i vanliga fall bedriver terapibehandling och stöd för de invånare som upplever stress, oro och trauman i en av muren avskild del av Jerusalem. Nu är invånarna som upplever detta ännu fler. Och många som är rädda och panikslagna ringer honom och ber om råd.

– Jag förklarar hur barn kan hållas sysselsatta när man stannar hemma och hur man kan få de att utrycka sina känslor. Vi har många familjer som bor i generationsboenden så vi får också många frågor om hur man pratar med gamla människor och lär de att följa rekommendationerna. Att inte gå ut och gå på begravningar till exempel, vilket är väldigt ovanligt att inte göra för oss palestinier, säger Dr Musa.

Flera av Palmecentrets partnerorganisationer organiserar unga frivilliga i arbetet med att distribuera mat, förnödenheter och relevant information i byar och städer.

Al Marda Association bedriver merparten av sina projekt i Salfit på Västbanken. I den krisplan som Al Marda tagit fram lyfter man särskilt vikten av att involvera unga i arbetet. Man har nu riktat sig till alla som deltagit i ett projekt som organisationen bedrivit, Women and Youth in action for Change, som implementerades i samarbete med SSU Göteborg och Palmecentret.

– Genom att hela tiden försöka hålla kontakten med de vi känner genom projektet kan vi här och i grannbyarna se till att riktlinjerna från krissamordningsgruppen följs. De unga frivilliga steriliserar saker i det offentliga rummet, erbjuder stöd och samlar in donationer till fattiga familjer som drabbats av att man tvingats sluta jobba. Vi gör så gott vi kan, säger Nashat Abdalfatah på Al Marda.

Organisationen Diyar i Betlehem har också många unga deltagare i sina projekt. Rana Khoury berättar att all ordinarie projektverksamhet avstannat.

– Vi har varit inomhus i snart en månad nu, eftersom Betlehem var den första staden med fall av coronaviruset. Rörelsefriheten har varit strängt begränsad, nästan som utegångsförbud, och många gator har varit blockerade. Vi måste agera på ett sätt som är väldigt annorlunda från vad vi är vana vid nu på Diyar, där arbetet annars bygger på interaktion och samhällsgemenskap, förklarar Rana.

De många uppmaningarna att stanna inomhus och praktisera social distansering har gjort att många unga istället interagerar och engagerar sig på webben. Rana fortsätter:

-Unga människors närvaro online har varit enorm. Alla budskap för att öka medvetenheten har varit viktiga och värdefulla. Vissa har visat på riktig journalistisk skicklighet. Sameer Quemsieh till exempel är värd att nämna, han har studerat filmskapande här på universitetet och delar nu sina alster på Youtube.

Text och bild: Dan Wergelius