Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Runt om i världen är unga människor drivande i frågor som rör klimatet, fred och social rättvisa. Flera av Palmecentrets samarbetspartners arbetar just med att stärka ungas kapacitet att påverka samhällsutvecklingen. Nedan listar vi några exempel från 2023.

Palestina: Unga i civilsamhället fortsätter arbetet för fred

Palmecentrets samarbetspartner Palestinian Peace Coalition (PPC) arbetar för möjliggörandet av en tvåstatslösning och en självständig palestinsk stat som kan leva i fred och säkerhet vid sidan av Israel. Bland annat är de med och koordinerar det israel-palestinska fredsnätverket Two State Coalition som Palmecentret bjöd till Stockholm under våren.

Men PPC arbetar också med att stärka ungdomars roll i fredsarbetet. De bedriver utbildningar, genomför expertutbyten samt kommunicerar med beslutsfattare.

2023 var givetvis ett mycket utmanade år med tanke på Hamas blodiga attack den 7 oktober och Israels brutala och dödliga krigföring i Gaza. Trots det lyckades de få över 50 olika beslutsfattare och opinionsbildare att sätta sig ner tillsammans med ungdomar, kvinnor och representanter från civilsamhället för att samtala och lyssna på varandra.

UKRAINA: Facklig ungdomsorganisering för framtiden

Foto: Trade Union Youth Network

Trade Union Youth Network i Ukraina organiserar unga medlemmar och volontärer. De ordnar seminarier och kurser mitt under brinnande krig. Vid ett av de tillfällen under året då Palmecentret medverkade genomfördes ett seminarium om framtiden efter kriget i ett skyddsrum under Charkiv, en av Ukrainas största städer som ligger nära gränsen till Ryssland och fronten. Där faller bomber och robotar varje dygn. Ändå orkar de fackliga ungdomarna tänka framåt, och planera för återuppbyggnad. Av hus och infrastruktur, men också av civilsamhälle och samhälleliga funktioner. De vill ha en rättvis återuppbyggnad som skapar ett bättre Ukraina efter kriget.

TURKIET: Unga romers röster stärks genom folkbildning

Målet för Zero Discrimination Association (ZDA) är att stärka unga romers kapacitet att delta i samhället och arbeta för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det görs främst genom folkbildningsprogrammet ”The Other School of Politics” som äger rum under en vecka varje år. Projektet genomförs i samarbete med ABF.

Programmet fungerar också som en plattform för nätverkande mellan deltagarna och beslutsfattare. Det ämnar bidra till en djupare förståelse för de utmaningar som romer har i det turkiska samhället och är en möjlighet för unga romer att göra sina röster hörda.

Läs mer:

Unga tar plats i politiken i Filippinerna.

Vi kräver att regeringen ökar pressen på den israeliska regeringen:

• att respektera den internationella domstolen ICJ:s beslut att stoppa den militära offensiven mot Rafah 
• att släppa fram hjälpleveranser till civilbefolkningen
• att arbeta aktivt för en omedelbar och varaktig vapenvila, så civilbefolkningen kan skyddas, gisslan släppas och humanitär hjälp når fram

Netanyahu har visat att han inte lyssnar på omvärldens krav. Sverige behöver därför sätta tydligare politisk, ekonomisk och juridisk press på honom.

Regeringen måste börja driva att: 

1. EU ska pausa handelsavtal med Israel tills ICJ-domstolens beslut respekteras
2. EU:s medlemsstater omedelbart stoppar sin vapenexport till Israel 
3. De internationella domstolarna ICC och ICJ ges full möjlighet att verka opartiskt och utan yttre påverkan

Om du känner som vi: Skriv på vårt upprop och sprid det! 

Jag vill skriva under

Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt och att skydda civilbefolkningen i Palestina!

Bakgrund

Över 35 000* människor har hittills dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. Nästan två miljoner människor är på flykt utan skydd mot de urskillningslösa bombningarna. Ingen plats är säker och civilbefolkningen tvingas gång på gång fly. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder till att människor svälter och dör av sjukdomar. Sjukvården är slagen i spillror och nödhjälp hindras och beskjuts. Civilbefolkningen för en desperat kamp för sina liv.

Den israeliska regeringens brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter är väldokumenterade. Det har föranlett att chefsåklagaren på den Internationella brottmålsdomstolen ICC begärt att domstolen ska utfärda en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu och landets försvarsminister för brott mot mänskligheten.

Redan i januari kom också den internationella domstolen ICJ:s utlåtande att det finns en rimlig risk för folkmord på Gazaremsan. Domstolen beordrade därför den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer fram. Ett domslut som den israeliska regeringen tydligt ignorerat. För en vecka sedan kom ICJ:s nya dom där man beordrar Israel att stoppa sin offensiv mot Rafah-området på Gazaremsan, som riskerar att bli en oöverblickbar humanitär katastrof. Domstolen kräver också att Israel öppnar gränsövergången mellan Rafah och Egypten för humanitär hjälp.

Men redan dagen efter dödades minst 45 människor i en israelisk flygräd mot ett tältläger utanför Rafah. Efter attacken har situationen ytterligare förvärrats med fortsatt bombardemang och strider i området med israeliska trupper inne i Rafah. Humanitära organisationer försöker få tillträde till området för att hjälpa de drabbade, men tillgången är mycket begränsad.

Det är bra att regeringen varit tydlig mot terrororganisationen Hamas brott mot mänskligheten och internationell rätt, men man måste nu också börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig för sina brott mot folkrätten.

Varför måste den svenska regeringen ändra linje?

Alla stater har enligt 1949 års Genèvekonventioner skyldighet att säkerställa att parter i en väpnad konflikt respekterar internationell humanitär rätt. Den svenska regeringen passivitet har under de senaste månaderna lett till man undvikit att tydligt kritisera den israeliska regeringen för deras krigsföring och brott mot internationell rätt. Man har dessutom stoppat stödet till UNRWA, den viktigaste hjälporganisationen i området, under en extremt kritisk period. Än idag håller regeringen inne Sveriges utlovade kärnstöd till organisationen.

Regeringen måste göra allt i sin makt för att skydda den palestinska civilbefolkningen! Skriv under och sprid uppropet! 

Situationen i Palestina är katastrofal. Stöd Palmecentrets insamling för att hjälpa civilbefolkningen genom våra lokala samarbetsorganisationer.

Swisha solidaritet!

Mer om insamlingen.

När fredsvänner från Israel och Palestina stod tillsammans på scenen i ABF-huset i Stockholm behövdes ingen polisbevakning. Vid ingången till den stora Z-salen satt en ensam vakt. Han såg sysslolös, närmast uttråkad, ut. Det var en slående upplevelse för palestinska och israeliska deltagare som annars är vana vid att se kontroller och vapen överallt, och vid en israelisk poliskår som blivit alltmer brutal efter det att extremhögerns Itamar Ben-Gvir blivit polisminister.

Tvåstatskoalitionen företräder 30 organisationer från civilsamhället, däribland israeliska Peace Now, Combatants for Peace (som grundats av före detta stridande på båda sidor) och EcoPeace, en miljöorganisation med israeler, palestinier och jordanier. När koalitionen höll sitt årsmöte i Stockholm den 2–3 maj kändes det som en fläkt från mer hoppfulla tider eller som en glimt om en bättre framtid.

Under seminariet i ABF-huset lyftes att den enda verkliga rösten för en tvåstatslösning just nu finns i civilsamhället, och det är av högsta vikt att stötta och stärka deras röster. På scenen (fr.v) är Anna Sundström (Palmecentret), Nidal Foqaha, Göran Rosenberg, Nivine Sandouka, Zehava Galon, Annika Söder, Eran Nissan och Hiba Qasas.

Unik träff

Årsmötet i Sverige, som möjliggjordes genom stöd från Palmecentret, var deras första fysiska sammanträffande sedan Hamas blodiga attack i södra Israel den 7 oktober och Israels storskaliga och dödliga invasion av Gaza vilken, när detta skrivs, har pågått i sju månader och kostat oräknelig förstörelse och lidande för civila. I Stockholm mötte fredskoalitionen rader av svenska företrädare, allt från Riksdagens utrikesutskott till företrädare för UD och Regeringskansliet. De höll välbesökta rundabordssamtal med svenska civilsamhällesorganisationer och arbetarrörelsen. Stockholmsvistelsen avslutades av märkbart nöjda deltagare.

– I vår del av världen är det inte möjligt för denna grupp palestinier och israeler att mötas fysiskt. Först och främst på grund av bristen på tillstånd att resa till respektive sida. Men också på grund av alla fysiska, logistiska och psykologiska barriärer som måste övervinnas, sade Nidal Foqaha. Han leder Palestinska fredskoalitionen och är ordförande för den palestinska grenen av Genèveinitiativet, vilket bildades 2018 i syfte att lägga fram en realistisk fredsplan.

I februari mötte jag Nidal Foqaha i ett kyligt Ramallah, efter att ha passerat israeliska avspärrningar på väg till denna palestinska stad på den ockuperade Västbanken. Men nu satt han i Stockholm, där körsbärsträden stod i blom, tillsammans med israeler som Gadi Baltiansky, tidigare talesperson för premiärminister Ehud Barak och ordförande för den israeliska sidan av Genèveinitiativet. Här fanns också Zehava Galon, före detta knessetledamot och partiordförande för vänsterpartiet Meretz. Hon var både rörd och upprymd efter dagarna i Stockholm och poängterade att det krävts en hel del av de palestinska deltagarna.

– För att komma hit tvingas de övervinna både logistiska problem och det faktum att de lever under ockupation. De är så utsatta när att de deltar med israeler i möten till stöd för en tvåstatslösning. Så jag beundrar mina palestinska kolleger som kommit hit. Och jag vill tacka Palmecentret som gjort detta möjligt. Det är inte självklart, särskilt inte efter den 7 oktober.

Israeliska ockupationen ett faktum

När fredskoalitionen talade inför ett samlat svenskt utrikesutskott var det ingen riksdagsledamot som ställde några kritiska frågor. Det var verkligen intressant, påpekar Zehava Galon.

– De ville bara veta mer, förstå bättre.

Men varken hon eller Nidal Foqaha döljer sin besvikelse över att den svenska regeringen har slopat ordet ”ockupation” i sin nya biståndsstrategi för Palestina.

– Ockupationen är ett faktum. Palestinierna kommer inte att försvinna. Folk i Sverige och andra EU-länder måste förstå att tvåstatskoalitionen behöver deras stöd. Vi är medvetna om den nuvarande svenska regeringens sammansättning. Men det borde inte användas som ursäkt för att slopa ordet ockupation i biståndsstrategin, kommenterar Zehava Galon. Det, betonar hon, är inte bara stötande för palestinier utan även för israeler som vill se ett slut på ockupationen.

– Så jag hoppas att Nidal och Gadi [Baltiansky] inte talade för döva öron i utrikesutskottet och i mötet med svenska regeringsföreträdare.

Den första tiden efter den 7 oktober var israelerna i chock.

– Många, dessvärre även i mitt parti, sade att fred inte är möjlig med palestinierna. Men nu känns det som om en ny fas har inletts.

Riksdagsseminarium. Zehava Galon kramar om Nivine Sandouka från palestinska Alliance for Middle East Peace. Foto: Mathias Mekonnen.

Behov av stöd från omvärlden

Tvåstatskoalitionens medlemsorganisationer har delade meningar i åtskilliga sakfrågor. Men om nödvändigheten av en tvåstatslösning kan de enas. För att driva kampanjer krävs emellertid resurser. Pengar, pengar, pengar, som Zehava Galon uttrycker det.

Inte minst de palestinska medlemsorganisationerna är helt beroende av utländska bidrag. Nidal Foqaha beklagar att Sida höll inne biståndsmedel till palestinska civilsamhällesorganisationer under några månader efter den 7 oktober.

– Det kom som en dödsstöt för de organisationer som är beroende av stöd från Sverige.

Inte heller Zehava Galon kan förstå varför Sverige frös biståndet till organisationer som söker en fredlig lösning.

– Det finns fortfarande folk på den palestinska sidan, och jag behöver inte tala i deras namn, som motsätter sig de grymheter som Hamas begick. De behöver utländskt bistånd.

Hon hoppas att omvärlden inser hur den olösta israelisk-palestinska frågan triggar andra krafter i Mellanöstern.

– Kärnfrågan för USA, Gulfstaterna, Jordanien och Egypten är en lösning av konflikten mellan israeler och palestinier.

Är avgörandets punkt nådd?

Zehava Galon vill se eldupphör i Gaza, frigivning av den israeliska gisslan och massiva insatser för humanitär hjälp och återuppbyggnad i Gaza.

– Men det måste kopplas till ett politiskt ramverk som kan garantera trygghet, säkerhet och fred för både palestinier och israeler. I en sådan kontext måste regionala och internationella aktörer medverka. Annars kommer Gaza åter att bli ett drivhus för oro, våld och extremism.

När några arabstater år 2020 normaliserade sina relationer med Israel ignorerades den palestinska frågan som luft. Men terrordådet den 7 oktober visar att försöken att behandla Palestinafrågan som luft bara gör saken värre. När det nu skickas signaler om att även Saudiarabien är berett att normalisera med Israel ställer därför många sina förhoppningar till att det villkoras med en konkret plan för bildandet av en palestinsk stat. Zehava Galon hör till dem som hoppas på det.

Hon, som har kämpat för mänskliga rättigheter och fred i 40 år, har många gånger genom åren tänkt att avgörandets punkt varit nådd.

– Men i dag känns det mer än någonsin. Vi måste få ett slut på ockupationen, göra palestinierna fria och befria oss israeler från Netanyahus regeringsinnehav.

Two State Coalition (TSC) är ett unikt israeliskt-palestinskt nätverk med 30 civilsamhällesorganisationer som arbetar för fred och en tvåstatslösning på konflikten i Palestina och Israel. För sitt femte årliga möte (efter Rom, Bryssel, Paris och Berlin) har Palmecentret bjudit in nätverket till Stockholm för att möta regeringsrepresentanter, parlamentariker, civila samhället och den svenska allmänheten.

Årets möte blir nätverkets viktigaste hittills med tanke på den allvarliga utvecklingen sedan 7 oktober 2023. Syftet med Sverigebesöket är att stärka det internationella arbetet för fred och stödet för en tvåstatslösning. Med detta öppna seminarium vill TSC informera om läget i området och öppna upp för diskussion med det svenska civilsamhället och engagerade medborgare. Frågor som kommer stå i fokus:

• Hur ser utvecklingen ut i Israel och Palestina? Vad är förutsättningarna, och vad behövs enligt TSC, för att nå fred och få till stånd en tvåstatslösning?
• Hur arbetar den israeliska och palestinska fredsrörelsen för att bryta utvecklingen och nå sina mål om en fredlig samexistens?
• Vad kan Sverige och EU men även andra aktörer inom civila samhället och allmänheten göra för att bidra till en fredlig utveckling och en politisk lösning?

Medverkande:

En delegation med 17 representanter från Two State Coalition kommer på besök till Stockholm. Dess ledning består av högt uppsatta politiska profiler såsom Yossi Beilin, f.d. justitieminister i Israel och Yasser Abed Rabbo, f.d. generalsekreterare för PLOs exekutivkommitté.

I delegationen ingår bland andra Nidal Foqaha (från palestinska Palestinian Peace Coalition, partnerorganisation till Palmecentret och part till Geneveinitiativet) och Gadi Baltiansky (från israeliska sidan av Geneveinitiativet) som båda är medordförande i Two State Coalition. Medverkar gör även Zehava Galon; israeliska människorättsorganisationen Zulats ordförande och f.d. partiledare för Meretz, liksom Niveen Sanduqa, styrelseordförande för palestinska organisationen Our Rights.

Ytterligare medverkande:

Ms. Hiba Qasas är en erfaren ledare av utvecklings- och fredsbyggande arbete. Hon är verkställande direktör vid Principles for Peace Foundation, som strävar efter att utveckla nya principer för fred och inkludering. Qasas har mer än 16 års erfarenhet från Förenta nationerna (FN) där hon har arbetat för kvinnors rättigheter och jämställdhet i krisdrabbade områden och innehaft ledande befattningar inom UN Women och UNDP. Utöver detta är hon verkställande medlem i  IDEAL Society och framstående gästföreläsare vid University of Sydney och European School for Advanced Studies in International Development

Annika Söder har haft en lång och mångsidig karriär inom Utrikesdepartementet och FN, där hon innehaft flera ledande positioner med fokus på utrikespolitik, utvecklingssamarbete och kommunikation. Hon har även tjänstgjort som statssekreterare för utvecklingssamarbete och humanitära frågor samt som undergeneraldirektör för FAO, med ansvar för samordning av verksamhet och FN-samarbete. Söder var kabinettssekreterare på Utrikesdepartementet fram till december 2019 och tidigare har hon även varit hon verkställande direktör för Dag Hammarskjölds minnesfond.

Göran Rosenberg, en av landets mest uppskattade journalister och författare kommer att sitta med i en samtalspanel tillsammans med fredskoalitionen TSC. Under snart fyra årtionden har Göran arbetat med press och media. Han har bland annat arbetat på SVT i drygt femton år, där han bland annat varit programledare för Magasinet och utrikeskorrespondent i USA. Han har även varit kolumnist och skribent i flera av de största svenska tidningarna samt chefredaktör för tidskriften Moderna Tider. I början av 2000-talet blev han också filosofie doktor vid Göteborgs universitet. Genom åren har Göran vunnit flera prestigefyllda priser så som Stora journalistpriset, Publicistklubbens stora pris och Augustpriset i skönlitteratur

Samtalet kommer att ledas av Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Centers generalsekreterare.

– Det var uppskattat att vi var där och visade solidaritet. Men det fanns också en stor frustration och besvikelse gentemot Sverige. Över att regeringen har valt att frysa bistånd till det palestinska civilsamhället och tills nyligen UNRWA. De känner sig övergivna, berättar Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström som var med på resan. 

Hårdare förtryck på Västbanken

Det finns en stor känsla av hjälplöshet bland samarbetspartners över det som händer i Gaza, fortsätter Anna.

Men också på Västbanken är situationen mycket allvarlig. Sedan i oktober förra året har attackerna från israeliska bosättare och säkerhetsstyrkor ökat kraftigt. Människor är rädda för sina liv.

– Förtrycket har alltid skapat någon slags latent rädsla, med det är på en helt annan nivå nu. 

Rörelsefriheten har ytterligare begränsats och man avstår idag att förflytta sig mellan olika platser. Man håller sig hemma och många har inte träffat familjemedlemmar från andra delar av Västbanken sedan den 7 oktober.

Det är också svårare för palestinier att resa in i Jerusalem. Mellan 200 000 och 300 000 palestinier som vanligtvis arbetar i Israel har fått sina arbetstillstånd indragna, vilket drabbar ekonomin i såväl Palestina som Israel.

På Västbanken har militärkontroller också blivit mer slumpartade och oberäkneliga. Befolkningen kallar dem för ”flying checkpoints” då de kan dyka upp lite var som helst. Dessa är ofta bemannade av väpnade bosättare och det finns alltid en stor osäkerhet hur de kan komma att agera. Det förekommer trakasserier och fall där människor skjuts när de ska passera.

Dessutom kan människor stoppas på gatan och få sina telefoner genomsökta. Om man till exempel har gillat något på sociala medier som kritiserar Israel riskerar man att få telefonen konfiskerad och att arresteras.

Allt detta gör det också svårt för Palmecentrets samarbetspartners att arbeta och att samla människor på Västbanken.

Hania som leder organisationen PYALARA pekar på en bosättning som växer sig allt större. För några år sedan brändes en palestinsk ungdom till döds av en bosättare i området. 2023 var antalet fall av bosättarvåld det högsta som någonsin dokumenterats.

Anställda har fängslats, dödats och förlorat sina hem på Gazaremsan

Palmecentrets samarbetsorganisation PYALARA arbetar med att bevaka situationen för mänskliga rättigheter i Palestina samt att stärka ungdomars roll i offentligt beslutsfattande och i arbetet för självständighet och fred. De har bland annat kampanjat för att sänka åldersgränsen för att tillåtas ställa upp som kandidat i lokalvalen.

PYALARA arbetar både på Västbanken och i Gaza. Men i Gaza har personalen det extremt tufft. Deras hem har bombats och de är konstant på flykt.

Meddelande från en anställd hos PYALARA. Majoriteten av Gazas befolkning har flytt till Rafah. Nära 1,5 miljoner människor befinner sig där i dagsläget. Samtidigt ökar de israeliska flygattackerna i området.

Verksamhetschefen i Gaza, Alaa, har dessutom suttit fängslad i över 40 dagar. Han arresterades godtyckligt vid en israelisk checkpoint när hans syster transporterades med ambulans till sjukhus. Organisationen hade ingen information om vad som hade hänt honom eller var han hölls fängslad tills han släpptes i januari. Först då kunde han kontakta organisationen från en telefon som tillhörde en anställd på Röda halvmånen, eftersom hans egen mobil och ID-handlingar konfiskerats.

Alaa torterades i fängelset och har kommit ut helt nedbruten. Enligt hans kollegor går det knappt att känna igen honom. När han släpptes fick han också det tunga beskedet att hans föräldrar dödats i de israeliska flygattackerna.

En av organisationens anställda har också dödats i bombningarna: Nermeen. Hon dödades tillsammans med sin dotter och mamma i sitt familjehem där hon hade sökt tillflykt.

– Alla palestinier har förlorat någon eller känner någon som har drabbats, berättar Anna.  

Verksamhet hindras

Bland PYALARA:s anställda på Västbanken känner man också skuld över att inte kunna stödja sina kollegor i Gaza mer. Men de är på många sätt bakbundna i sin verksamhet på Västbanken.

– Förut var vi glada när ungdomar som kanske fanns i riskzonen för radikalisering sökte sig till oss, och vi ville inkludera dem och arbeta med dem. Men nu blir vi rädda, för vi vet inte hur det kommer tas emot, berättar en representant.

Det är en effekt av omvärldens ifrågasättande och misstänkliggörande av hela den palestinska befolkningen.

En av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Jerusalem som arbetar med barn- och ungdomsaktiviteter, Old City Youth Association, har fått ställa in sina aktiviteter för ungdomar. Föräldrarna vågar inte låta barnen delta på grund av trakasserier från bosättare eller soldater på vägen till och från aktiviteter.

Al Mortaqa är en annan partnerorganisation som beslutade att lägga ner sin verksamhet redan innan 7 oktober på grund av den svåra politiska situationen.

Frysningen av stödet till UNRWA 

Förutom att besöka samarbetspartners, var Palmecentret även på besök hos UNRWA:s kontor i Jerusalem. Under besöket berättar även de att många av deras medarbetare inte kan ta sig till jobbet, trots att de fortfarande har beviljade arbetstillstånd.

De berättar också att de i tjugo års tid har lämnat ut listor på sin personal till de israeliska myndigheterna. Aldrig tidigare har de fått en kommentar kring dessa.

Möte med UNRWA i Jerusalem. Med på resan var Helin Sahin, regionchef för MENA, generalsekreterare Anna Sundström, Otto Widmark, handläggare för det partianknutna biståndet i MENA-regionen, samt Johan Büser, socialdemokratisk riksdagsledamot.

Det var i januari som Israel anklagade tolv UNRWA-anställda för att ha medverkat i Hamas blodiga attack den 7 oktober. Flera givarländer fryste då omedelbart biståndet till FN-organet, däribland Sverige. De första beskeden om fryst bistånd kom dagen efter att den Internationella domstolen (ICJ) bedömde det som sannolikt (plausible) att Israel kan begå folkmord i Gaza.

UNRWA initierade genast en FN-utredning och avskedade de anklagade medarbetarna innan resultatet av utredningen fastställts. Idag har organisationen ännu inte blivit presenterade någon bevisföring för anklagelserna från Israel. Även amerikansk underrättelsetjänst uppger att uppgifterna som delgetts USA inte kan verifieras av oberoende källor.

– Det är en absurd situation. Det bedrivs en smutskastningskampanj mot dem. Anklagelserna från Israel är synnerligen allvarliga men det är inte proportionerligt att kräva att hela organisationen stänger ner när så många människors liv står på spel, säger Otto Widmark, MENA-handläggare på Palmecentret.

Sida meddelade den 30 januari att svenskt humanitärt bistånd till UNRWA pausas i väntan på FN:s utredning och att andra humanitära hjälporganisationer skulle erbjudas ökat stöd istället som kompensation. Men flera organisationer tackade nej till att ta emot stödet med hänvisning att ingen annan aktör kan ersätta UNRWA, samt att biståndet till FN-organet genast borde återupptas. 80 procent av all humanitär hjälp i Gaza levereras av UNRWA och även andra organisationer förlitar sig på FN-organisationen för att distribuera deras hjälpleveranser. 

Pausat bistånd får konsekvenser

Det svenska biståndet till UNRWA återupptogs den 9 mars och Sverige samarbetar åter med organisationen. Processen har dock varit kostsam. För var dag som går ökar hungersnöden, bristen på läkemedel och annan humanitär hjälp.

Den 27 mars rapporterade Sida att även utvecklingsbiståndet till Palestina kan återupptas. Det har varit fryst sedan mitten av oktober förra året och även det har varit kostsamt för organisationer. Sedan januari i år har exempelvis Palmecentrets samarbetsorganisation Democracy & Workers’ Rights Center (DWRC) inte kunnat betala ut löner till sina anställda. DWRC arbetar normalt med att försvara arbetares rättigheter på både Västbanken och Gazaremsan.

Regeringens beslut att pausa biståndet till det palestinska civilsamhället har varit kontraproduktivt. Stödet går till konstruktiva krafter som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, dialog och fred – och som därför motverkar extremism och våld. 

DEBATT. Sverige bör omedelbart häva sin frysning av biståndsmedel till FN:s organ för de palestinska flyktingarna, Unrwa. Organisationen är helt avgörande för att det ska vara möjligt att ge hjälp åt de miljoner palestinier som drabbats av Israels krigföring på Gazaremsan efter Hamas terrorattack den 7 oktober.

Det handlar om liv och död för hundratusentals människor.

Civilbefolkningens lidande kan inte ha undgått någon. Från luften, havet och land har Gaza bombarderats i snart fem månader. 30 000 palestinier har hittills dödats och 70 000 skadats enligt FN:s rapportering. Sjukvården är slagen i spillror och nödhjälp hindras och beskjuts. Civilbefolkningen tvingas fly gång på gång. Ingen plats är säker.

Det nu pågående kriget har också föregåtts av en över 16 år lång blockad och Gaza har återkommande drabbats av krig. Ett eldupphör måste till och hjälpen måste få nå fram.

Det är under dessa enorma humanitära lidanden som Sverige och andra viktiga givare fryser sitt stöd.

Unrwa varnar nu för att dess livsviktiga hjälp bara kan fortsätta några veckor till om frysningen fortsätter. Det skulle innebära att matpaket, medicin och annan nödhjälp inte skulle nå fram till de behövande. Den pågående hungersnöden riskerar övergå i fullskalig svält.

Alla stora humanitära organisationer har varit tydliga med att de inte klarar att hjälpa befolkningen i Gaza utan att kunna dra nytta av Unrwas infrastruktur.

Också utrikesminister Tobias Billström konstaterade i riksdagens utrikespolitiska debatt den 14 februari att Unrwa är unik i sin roll. Organisationen har tusentals anställda i området och de faciliteter som är nödvändiga för att bidra till att husera internflyktingar och distribuera nödhjälp.

Det finns i dag inte några alternativ till Unrwa.

Den svenska frysningen kommer efter att Israel pekat ut ett dussin av totalt 13 000 anställda på Gazaremsan som medverkande i Hamas avskyvärda terrorattack. Det är allvarliga anklagelser som måste följas upp.

Vi menar dock att det är både oansvarigt och oproportionerligt att dra in stödet i detta katastrofala läge.

Unrwas ledning har dessutom agerat resolut på de israeliska anklagelserna. De lät genast säga upp de utpekades kontrakt och inleda utredningar. FN utreder också hur Unrwa kan stärka sin kontroll av sina anställda så att man kan förhindra att något liknande, om det visar sig stämma, händer igen.

Det är också viktigt att känna till att Unrwa årligen lämnar listor med alla sina anställda till både Israel och den palestinska myndigheten.

De som nu utpekas har stått med i dessa. Ändå har Israel aldrig varnat för några av personerna på dessa listor förrän nu.

När det kommer till Israels bevis för sina anklagelser har ett fåtal amerikanska medier, men inte Unrwa och FN, fått ta del av vissa uppgifter.

Nyhetsbolaget Sky News menar att de israeliska uppgifterna är otillräckliga för att stödja de israeliska anklagelserna. Enligt amerikanska medier tvivlar nu också amerikanska underrättelsetjänster på de israeliska uppgifterna. De konstaterar att Israel inte är objektivt i sin presentation av sin underrättelseanalys.

Frysningsbesluten ska alltså ha fattats utan någon bevisning som underlag. Att Sverige bidrar till att försvåra situationen för civilbefolkningen på Gazaremsan samtidigt som Israel utreds för folkmord i ICJ är synnerligen anmärkningsvärt. Sverige riskerar i samband med detta att bli medskyldigt till de folkrättsbrott som Israel begår.

Unrwa bildades för att ge stöd och skydd till de palestinier som blev flyktingar i samband med staten Israels bildande. Eftersom Unrwa är en påminnelse om att flyktingfrågan är olöst är Israel kritiskt till organisationen.

Just nu är Israel framgångsrikt i sin kampanj att misskreditera FN-organet. Man måste dock fråga sig vad som skulle hända om man lade ner Unrwa.

Vad tror man sig åstadkomma genom att ta bort utbildning för den cirka halv miljon skolbarn som går i organisationens skolor? Eller tar bort sjukvård, yrkesutbildning eller stöd till företagande för de palestinska flyktingarna?

Det brutala krig som nu pågår visar en gång för alla att omvärlden måste arbeta för en lösning snarare än minska sitt engagemang.

Frysningen av vårt bistånd och vår nödhjälp i denna kritiska period riskerar inte bara att drastiskt försämra situationen för civilbefolkningen på marken. Det skadar också Sveriges trovärdighet och därmed vår möjlighet att medverka till en hållbar fred i denna långvariga konflikt.

Vi har också ett egenintresse. Sverige är beroende av att folkrätten respekteras – rätt går före makt. Om vi vill ha världens stöd för att lag och folkrätt ska gälla i Europa måste vi stå upp för dessa värden för alla länder och folk.

Att återuppta stödet till Unrwa är en fråga om liv och anständighet.

Margot Wallström, ordförande Olof Palmes Internationella Center och tidigare svensk utrikesminister
Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare för FN och svensk utrikesminister
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Debattartikeln publicerades i Aftonbladet den 2/3-2024. 

Den här sidan kommer regelbundet att uppdateras med hur de insamlade medlen kommer det palestinska folket till del.

Situationen på Gazaremsan är katastrofal. Minst 39 000* människor har dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. 1.7 miljoner människor är på flykt utan tak och skydd från de urskillningslösa bombningarna och striderna. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder samtidigt till att människor svälter och dör av sjukdomar. Befolkningen för en desperat kamp för sina liv.

Samtidigt är situationen på Västbanken alarmerande. 2023 var det dödligaste året på flera decennier. Över 700 människor, många barn, dödades under året av israelisk militär eller extremistiska bosättare. Sedan Hamas blodiga attack den 7 oktober har också över 7 000 palestinier fängslats under militära räder. Rörelsefriheten är idag än hårdare begränsad och risken för en upptrappning och ytterligare tvångsförflyttningar mycket hög. Arbetslöshet och brist på pengar gör situationen akut för många människor.

Behoven är enorma. Flera länder har fryst det humanitära stödet som går genom FN-organisationen UNRWA – som i dagsläget fördelar 80 procent av den humanitära hjälpen i Gaza och som de flesta humanitära nyckelaktörer säger är oersättliga för att nå ut med nödhjälpen. Samtidigt har flera internationella hjälporganisationer pausat sin verksamhet av säkerhetsskäl efter Israels attack mot hjälparbetare den 1 april.

Palmecentret har satt igång en brådskande insamling för att genom våra lokala samarbetspartners och andra organisationer på plats kunna bidra till att lindra den akuta humanitära katastrofen, samt stödja arbetet för mänskliga rättigheter, frihet och fred i regionen.

* Den medicinska tidskriften The Lancet har publicerat en artikel i början på juli som uppskattar betydligt högre antal dödade i Gaza. Men att dokumentera dödstalen blir allt svårare i takt med förstörelsen.

Vad går insamlingen till?​

Flera av arbetarrörelsens etablerade samarbetsparter är verksamma på plats och kan därför bidra med livsnödvändigt stöd till olika grupper. I den rådande situationen är det viktigt att lokala organisationer i civilsamhället engageras och kan agera. De har särskild kunskap och egna nätverk för att få fram hjälpen till personer och grupper med olika behov. Exempel på humanitär hjälp och annat stöd som insamlingen ska bidra till:​

• Få fram mat, vatten, mediciner och kunna erbjuda tak över huvudet, sjukvård och psykosociala stödtjänster till människor i Rafah och andra flyktingcentra på Gazaremsan.
• Tillhandahålla juridisk hjälp till fördrivna människor på Västbanken, samt ekonomisk hjälp till arbetare som har förlorat sitt jobb eller inte kan ta sig hem.
• Erbjuda stöd för att säkerställa att rättigheterna för andra särskilt utsatta grupper som kvinnor, barn och unga respekteras.
• Stötta palestinier lokalt att organisera sig för att bevaka utvecklingen och kunna förvarna lokalbor för kommande attacker av våldsamma illegala bosättare.
• Dokumentera händelseutvecklingen och berättelser om vad som händer på marken.

Arbetarrörelsens palestinska samarbetspartners, med familjer, kan också själva behöva stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Insamlingen syftar därför också till att kunna erbjuda dem psykosocialt stöd, mediciner och andra förnödenheter vid behov.

Stöd till fredsarbete

Att få till stånd en omedelbar vapenvila är livsavgörande. För att förhindra ytterligare förluster av liv och för att underlätta införseln av livsnödvändigt bistånd. Men konflikten måste lösas på lång sikt för att liknande katastrofer inte ska kunna upprepas i framtiden och för att skapa fred i området. Den illegala israeliska ockupationen måste få ett slut och båda folken måste få leva i säkerhet och frihet. Det kommer kräva politiska lösningar. Insamlingen syftar därför också till att stödja fredsrörelser i Palestina och Israel. Aktiviteter och initiativ som bidrar till samarbete och dialog inom och mellan det civila samhällena i länderna. Särskilt bland ungdomar och kvinnor.

Hit har stödet hittills gått

Ett exempel på en insats som hittills har kunnat genomföras med hjälp av insamlingen är ett initiativ lett av vår partnerorganisation Democracy and Workers Rights Center (DWRC) för att stötta kvinnor som förlorat sin försörjning i småföretag och kooperativ i Gaza. Under tre dagar anställdes sex kvinnor för att baka 180 kg bröd för Eid som kunde delas ut till fördrivna familjer.

– Sådana initiativ hjälper kvinnor ekonomiskt och hjälper familjer att klara av basbehoven som de inte kan möta, sa Fathieh Abu Amrah, ägare av Al Amals enhet för livsmedelstillverkning, om insatsen.

DWRC fortsätter att mobilisera för att hjälpa arbetare i Gaza. I slutet av juni kunde de förse matpaketför till omkring 250 arbetare och deras familjer. Och under sommaren anordnar de tillsammans med andra lokala organisationer ett sommarläger för barn som fördrivits.

– Barnen i Gaza har lämnats utan utbildning, lek och allt det väsentliga i livet. De har rätt att leva i fred och värdighet, precis som resten av världens barn, sa Mona som är projektledare.

Sommarlägret har döpts till ”en glimt av hopp”. Foto: DWRC

Ett annat exempel är vår partnerorganisation PYALARA som även dem bedriver aktiviteter för barn och unga i flyktingläger i Gaza, såsom informella skollektioner, psykosocialt stöd och utbildning i hygien- och säkerhetstänk. Det inkluderar även måltider för barnen. Eftersom de konstant har tvingats fly och deras kontor har förstörts av de israeliska bombningarna hyr PYALARA tält som ”mobila kontor” för sina aktiviteter.

Barn och en lärare i ett tält i ett flyktingläger. Foto: PYALARA

Ytterligare exempel är vår partnerorganisation HDIP som tillsammans med sin moderorganisation Palestinian Medical Relief Committee (PMRC) förser humanitärt stöd genom de omkring 2000 volontärer och 200 medarbetare på plats i Gaza. Palmecentrets insamling har gått till ett initiativ för att distribuera mjölkersättning till nyfödda.

Enorm solidaritet

Insamlingen fortsätter och vi har hittills samlat in över en miljon kronor. I början på juni kunde vi göra en stor utbetalning till våra palestinska partners på omkring 600 000 kr. Det var till stor del tack vare insamlingen som genomfördes under årets LO-kongress i maj, där enorm solidaritet uppvisades av förbund, distrikt och ombud.

Ett massivt tack till alla som har skänkt en gåva!

Vill du göra mer? Skriv under vår namninsamling för att Sverige ska höja rösten för att skydda civilbefolkningen i Palestina!

Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt.

Jag vill skriva under

30 000 människor har dödats i Gaza, och tusentals fler antas vara döda under rasmassorna. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder till att människor svälter och dör av sjukdomar. Humanitär hjälp blockeras och når inte människor i nöd.

Att få till stånd en omedelbar och varaktig vapenvila är livsavgörande. För att förhindra ytterligare förluster av civila liv och för att underlätta införseln av livsnödvändigt bistånd, liksom för att ta itu med de allvarliga kränkningarna av internationell rätt som pågår.

Välkommen på manifestation för omedelbar vapenvila i Gaza den 5 mars! 

Manifestationen arrangeras av Socialdemokrater för tro och solidaritet, Olof Palmes Internationella Center, S-kvinnor, S-kvinnor Stockholms län, S-kvinnor Stockholms stad, S-studenter, SSU, Socialdemokraterna Stockholms län, och Socialdemokraterna Stockholms stad.

”Om världen reagerat tidigare hade den fullskaliga invasionen aldrig hänt, varför reagerade man inte? Frågan ställs av den ukrainska regissören Roman Liubyi i ett samtal om hans film Iron Butterflies i samband med Sverigepremiären. Filmen handlar om Malaysia Airlines Flight 17 som sköts ner av ryska styrkor över östra Ukraina den 17 juli 2014. Alla 298 personer ombord på planet omkom. Tidigare samma år hade Ryssland i strid mot internationell rätt annekterat Krim-halvön och genom pro-ryska separatister tagit kontroll över de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. Omvärlden svarade genom fördömanden men ville inte tro på Putins vidare krigsplaner.   

”Varför är våra palestinska barns liv inte lika mycket värda?” Frågan ställs av vännen i Palestina som nu förlorat så många släktingar, vänner och bekanta att han faktiskt inte vet hur många som har dött. Sorgen i hans ögon blandas med frustration över att omvärlden låter det ske. Årtionden av ockupation, bosättarvåld, och högernationalistisk regering i Israel har haft som mål att omintetgöra varje möjlighet till en tvåstatslösning. På TV och radio talar man om status-quo men det enda som varit konstant är omvärldens ovilja att agera. Nu står vi på randen till folkmord och ser de överlevande i Gaza svälta. Från Tidöregeringen är tystnaden öronbedövande. 

”På TV och radio talar man om status-quo men det enda som varit konstant är omvärldens ovilja att agera.”

”Vad har ni emot oss som jobbar för fred?” Frågan ställs av ett antal civilsamhällesorganisationer på Aftonbladets debattsida efter regeringens beslut att slopa stödet till svenska fredsorganisationer. Sammanlagt rör det sig om drygt 20 miljoner kronor årligen. En droppe i budgethavet jämfört med till exempel försvarsanslagen som på kort tid nästan har fördubblats till 119 miljarder. Det kan knappast vara pengarna det handlar om.  

Och fredsorganisationerna är långt ifrån ensamma. Sedan tidigare har regeringen beslutat att helt slopa bidragen till de etniskt baserade organisationerna, de har kapat studieförbundens medel med en tredjedel, minskat medlen till konsumentorganisationerna med hälften, för att helt dra in stödet 2025. På det kommer det slopade informations- och kommunikationsbidraget till de svenska biståndsorganisationerna och tydliga indikationer på att den del av biståndet som kanaliseras genom svenska civilsamhället ska göras om i grunden till nästa år.  

”Civilsamhället har en nyckelroll i ett demokratiskt samhälle.”

Frågan är varför regeringen inte verkar vilja ha ett starkt civilt samhälle? Civilsamhället har en nyckelroll i ett demokratiskt samhälle, och är de som ifrågasätter, protesterar och organiserar människor. De som reagerar. 

Frågorna måste ställas. Vi måste kräva svar. Vi kan i alla fall inte låtsas som om vi inget visste.  

Krönikan publicerades i Norrländska Socialdemokraten den 7/2-2024.

Inför helgens utrikesministermöte i Bryssel har 100 framstående personer – tidigare ministrar, diplomater, advokater, akademiker och fredspristagare – skrivit under ett öppet brev till EU och det belgiska ordförandeskapet, med uppmaning till unionen att göra mer för att upprätthålla internationell rätt i Gaza och för att skapa fred i Palestina och Israel. Uppropet inkluderar nio rekommendationer som EU bör implementera för att bidra till att lägga grunden för hållbar fred och rättvisa. Bland annat genom att alla medlemsstater avbryter vapenleveranser till stridande parter, mobiliserar för att öka det humanitära stödet, samt erkänner staten Palestina.

“Vi är djupt besvikna över bristen på ledarskap från Europa och förskräckta över den svaga reaktionen från det internationella samfundet gällande det extrema våldet i Gaza och Israel”.

“Vi fördömer Hamas horribla attacker mot Israel den 7 oktober och efterföljande tagande av gisslan som fortfarande hålls i dag, såväl som de israeliska styrkornas oproportionerliga militära attacker, vilka har orsakat massförstörelse i Gaza och ett dödande av civila palestinier som saknar motstycke. EU kan inte vänta med att agera.”

Läs hela uppropet!

Professorn Olivier De Schutter, medinitiativtagare, säger i ett pressmeddelande:

“Europa har ett unikt historiskt ansvar gentemot både israeler och palestinier. Trots detta sviker vi dom. Européer måste kliva fram och uppmana parterna att avsluta konflikten för att rädda liv, och ta uti med uppenbara och systematiska brott mot internationell humanitär rätt.”

Svensk representation

Palmecentrets ordförande Margot Wallström och generalsekreterare Anna Sundström finns bland de 100 personer som har undertecknat initiativet. Bland de svenska undertecknarna finns även:

• Lena Hjelm-Wallén, före detta utrikesminister.
• Ulf Bjereld, professor inom statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
• Thomas Hammarberg, före detta kommissionär för mänskliga rättigheter vid Europeiska rådet.
• Henning Melber, professor, senior rådgivare och tidigare direktör vid Dag Hammarskjöld-stiftelsen.
• Pål Wrange, professor inom folkrätt vid Stockholms universitet.