Palestina-arkiv

Palmecentret stödjer kvinnorättsorganisationer runt om i världen samt arbetar med att stärka kvinnors politiska organisering och öka deras makt och inflytande i samhället och på arbetsmarknaden. Läs mer om vårt arbete för ökad jämställdhet globalt.

+ Vår akutinsamling för civilbefolkningen i Palestina pågår fortfarande: Läs mer här.

Palmecentrets partnerorganisation Health Development Information and Policy, HDIP, är en tidigare hälsoinriktad organisation som i dag arbetar med kvinnor på landsbygden på Västbanken, Palestina. De stöttar kvinnorna att själva ta makten över sina liv och påverka sina lokala samhällen – exempelvis genom att driva på för politiska eller juridiska förändringar, eller för att öka kvinnor och ungas representation i beslutsfattande.

Nida och Latife är två kvinnor som har stärkts med hjälp av HDIP:s aktiviteter och ledarskapsutbildningar:

Nida Adra kommer från byn Bani Naim i Hebron och arbetar som fotograf. Hon har tagit del av HDIP:s projekt ”Women Can Change the Society” sedan 2021. I dag opinionsbildar hon aktivt om ILO-konventionen C190 om våld och trakasserier på arbetsplatsen och är också invald som styrelsemedlem i kvinnocentret i byn.

– Jag är en frånskild kvinna och mamma till två barn. Min berättelse började när jag gjorde ett misstag och gifte mig med fel person, berättar hon.

Nidas man isolerade henne från familj och vänner. Hon beskriver det som att ha varit fast i en bur och att hon var utmattad. När Nida försökte lämna sin man krävde han att hon gav upp vårdnaden om barnen i utbyte mot frihet. Alla runt henne protesterade mot beslutet. Men efter ett år har hon kunnat återta sina och barnens rättigheter i enlighet med lagen och de är återförenade.

– Genom projektet har jag fått styrkan och beslutsamheten att kräva mina fulla rättigheter utan någons inblandning, säger hon.

Latife Amro är 22 år gammal från Hebron och har tagit del av projektet sedan 2022. Hon fick reda på HDIP:s aktiviteter genom Samira, som är invald i den lokala församlingen. Samira tillsammans med Fadiwa, en fältkoordinator hos HDIP, var också de som övertygade Latifes pappa att låta henne delta i projektet när han först motsatte sig idén.

– Jag kommer ihåg att under första träffen skämdes jag för att jag inte hade kommunikationsfärdigheter och inte visste hur jag skulle uttrycka mina känslor. Jag lyssnade på de unga kvinnor som tog del av programmet för att stärka kvinnor och såg deras personliga utveckling. Men det var en utmaning för mig, säger Latife.

– Vid slutet av träffen beslutade jag mig för att jag ville vara som dem, en rättfram och stark kvinna som kan stå upp för sina rättigheter och utmana samhället.

Innan Latife blev aktiv i HDIP:s projekt kände hon sig isolerad och olycklig. Hon hade mobbats i skolan till den grad att hon misslyckades med sina sluttentor. Hon såg ingen annan väg framåt i livet än att gifta sig eller att dö.

I dag känner hon sig som en del av gruppen och stark nog att tala framför andra och förespråka sina rättigheter, berättar hon.

– Kvinnogruppen fortsätter att uppmuntra mig att gå tillbaka och göra klart gymnasieskolan. Min plan för 2025 är att återvända för att göra klart de sista tentorna.

Utöver HDIP:s arbete med att stärka kvinnliga ledare på landsbygden har de varit del av en kampanjen för att stoppa våld mot kvinnor – bland annat genom att delta i arbetet med att ta fram skuggrapporter till FN.

HDIP stöds av Socialdemokraterna i Östergötland och Akademikerförbundet SSR genom Palmecentret.

Idag, den 24 februari, träffar EU israeliska ledare i Bryssel genom det så kallade associeringsrådet. Trots den israeliska regeringens folkrättsbrott, en pågående folkmordsutredning och arresteringsordrar mot israeliska ledare som utfärdats av den Internationella brottsmålsdomstolen står inte överträdelser av artikel två i associeringsavtalet – om parternas respekt för demokrati och mänskliga rättigheter – på agendan. 125 civilsamhälles- och människorättsorganisationer har därför skrivit ett öppet brev för att påminna EU och de enskilda medlemsstaterna om deras skyldigheter.

Utdrag ur brevet (publicerat den 11 februari):

Vapenvilan i Gaza är välkommen, men den får inte innebära att EU fortsätter som vanligt eller fördjupar de bilaterala relationerna med Israel. Implementeringen av vapenvilan i alla dess faser kommer snarare kräva betydande påtryckningar från det internationella samfundet. Att adressera Israels brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt måste vara en förutsättning för framtida förbindelser.

Otaliga rapporter från FN-organ, FN:s undersökningskommission, speciella rapportörer och ledande mänskorättsorganisationer har dokumenterat Israels politik av tvångsförflyttning, svält och berövande av vatten i Gaza. Israel har systematiskt inriktat sig på civila mål, inklusive sjukhus, skolor, hjälparbetare, vårdpersonal och journalister. Rapporter lyfter även godtyckliga arresteringar av palestinier, inklusive barn, och hur de har utsatts för omänsklig behandling, tortyr, och könsrelaterat våld. Israel arbetar även just nu för att verkställa lagstiftning för att avsluta UNRWA:s arbete på ockuperade palestinska områden, trots EU:s upprepade motstånd mot ett sådant drag. Något som kommer få förödande konsekvenser för det humanitära arbetet i Gaza [… ]

Den senaste tidens attacker mot norra Västbanken, bombningar, massgripanden och nedstängningar över hela territoriet tyder på ett nytt fokus för Israel, snarare än att våldsamheterna lär upphöra. Och de olagliga bosättningarna fortsätter sin expansion […]

Den internationella domstolen, ICJ, bekräftade i sitt rådgivande yttrande i juli 2024 att Israels ockupation av Palestina är olaglig […] Domstolen påtalade även det internationella samfundets skyldighet att få ett slut på ockupationen. […]

Trots de överväldigande bevisen för förbrytelser har EU:s medlemsstater (EU-27) misslyckats med att fördöma Israels attacker mot civila och nekandet av humanitär hjälp i Gaza i strid med folkrätten.

Momentum växer för upphävning av avtalet. Över 250 EU-parlamentariker uppmanade nyligen kommissionen att agera, i enlighet med kraven från en koalition av över 200 europeiska icke-statliga organisationer och fackföreningar. Koalitionen lanserade en kampanj i september 2024 som förespråkar att avtalet ska frysas.

Krav innefattar bland annat att EU-kommissionen bör förbereda ett utkast på upphävning av associeringsavtalet, för att godkännas av medlemsstaterna i det fall som Israel fortsätter att inte leva upp till artikel 2. Samt att se över alla handelsförbindelser mellan EU och Israel för att försäkra att de följer ICJ:s rådgivande yttrande och den efterföljande FN-resolutionen om implementering.

Den 19 juli 2024 utfärdade den Internationella domstolen (ICJ) ett rådgivande yttrande som framhåller att stater måste undvika att legitimera eller bistå Israels olagliga ockupation av palestinskt territorium. Domstolen tydliggjorde att stater har en skyldighet att avstå från att ingå i affärs- eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör ockuperade områden, och som riskerar befästa Israels olagliga närvaro på territoriet. […]

EU:s nuvarande policy att göra skillnad på de produkter som producerats i Israel och de som producerats i bosättningar är otillräcklig, […] eftersom man ändå tillåter sådana varor på marknaden. Detta strider mot skyldigheterna enligt internationell humanitär rätt som fastställts av ICJ, vilket kräver ett fullständigt förbud mot handel och affärer med Israels illegala bosättningar.

Genom att handla med Israels illegala bosättningar bryter EU, dess medlemsländer och företag, inte bara mot sina egna rättsliga skyldigheter utan bidrar också till de allvarliga och systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och andra överträdelser av internationell rätt som understödjer bosättningspolitiken. ICJ:s utlåtande radade upp dessa i detalj och kom fram till att Israels lagstiftning och policys utgör ett brott mot artikel 3 i konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD), vilket förbjuder rassegregation och apartheid.

EU:s medlemsländer har upprepade gånger gjort uttalanden som enhälligt fördömer de israeliska bosättningarna som olagliga enligt internationell rätt och som ett betydande hinder för att uppnå en tvåstatslösning. Dessa uttalanden har ofta noterat att bosättarpolitiken driver på allvarliga övergrepp, inklusive tvångsvräkningar, rivning av civil infrastruktur (ofta inriktat på EU-finansierade projekt), konfiskering av land, tvångsförflyttningar och utbrett våld från statsstödda bosättare och israeliska styrkor. […]

Trots konsensus i EU om att bosättningarna är olagliga och om deras koppling till allvarliga övergrepp, fortsätter EU att handla och tillåta affärsverksamhet med dem. Detta bidrar till att allvarliga människorätts- och folkrättsbrott kan fortgå, och som är sammanflätat med bosättningarnas existens och expansion.

Mot den bakgrunden uppmanar vi kommissionen att omedelbart vidta följande åtgärder:

1. Introducera lagstiftning som förbjuder handel med och investeringar i bosättningar: Föreslå rättsliga åtgärder som förbjuder all import och export av varor och tjänster från Israels olagliga bosättningar i Palestina, samt investeringar i dessa. Vi noterar att kommissionen har befogenhet att föreslå ett förbud mot handel med bosättningar enligt den gemensamma handelspolitiken […] och;

2. Utfärda förstärkt affärsrådgivning: I väntan på antagandet av sådan lagstiftning bör man publicera ett förstärkt rådgivningsdokument som avråder europeiska företag från aktiviteter som gynnar bosättningarna. Detta bör gå betydligt längre än EU:s befintliga rådgivande, för att motverka all handel (likt Norge har gjort) och förbindelser med israeliska banker och företag som verkar i olagliga bosättningar – på grund av den betydande risken att bidra till allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell lag och för att försäkra att hela värdekedjan faller under lagstiftningen.

Situationen i Gaza är apokalyptisk. FN:s flyktingorgan för de palestinska flyktingarna är huvudorganisationen i området för att den humanitära hjälpen ska kunna komma fram. Det är väl etablerat faktum att det bara är UNRWA som har den infrastruktur som krävs för att distribuera förnödenheter i de volymer som behövs. Detta är också en insikt som delas av andra större internationella hjälporganisationer på plats.

Den israeliska regeringen har sedan krigets början, i strid mot internationell rätt, förhindrat att civilbefolkningen får tillräckligt med humanitär hjälp. En folkmordsutredning bedrivs sedan förra året av Internationella domstolen (ICJ) som också beordrat landet att släppa fram nödhjälpen. Israels förödande krigföring och bestraffning av civilbefolkningen har dock fortsatt i oavbruten styrka och nyligen har tre tunga organisationer (Human Rights Watch, Amnesty och Läkare Utan Gränser) också anklagat landet för folkmordshandlingar.

Den israeliska regeringen har under lång tid bedrivit en kampanj mot FN:s organ för de palestinska flyktingarna. Organisationen är helt central för den palestinska befolkningens livsvillkor i området och för deras juridiska status som flyktingar. Om UNRWA försvinner hoppas Israel bland annat kunna undergräva kraven på flyktingarnas rätt att återvända.

Nu har Sveriges regering åter gett efter för den israeliska kampanjen. Sverige riskerar därför att göra sig medskyldig till de brott mot mänskligheten och krigets lagar som Israel gör sig skyldig till genom att förhindra nödhjälp för civilbefolkningen.

Sverige måste ändra sitt beslut och i stället stärka sitt stöd till UNRWA. Det är en fråga om vår grundläggande mänsklighet.

När Hania Bitar var barn hände det att hennes pappa gav skjuts åt israeliska soldater. Hania och hennes syster trängde ihop sig i baksätet med de beväpnade männen. I dag vågar ingen palestinier närma sig en israelisk soldat.

Det ger en bild av den tragiska utvecklingen i Mellanöstern. Situationen präglar förstås också aktiviteterna i organisationen PYALARA, som Hania var med och grundade efter studier i USA. Deras lilla kontor i Gaza är nu helt inriktat på att försöka skapa en någorlunda dräglig tillvaro för barn, trots det besinningslösa våld de lever mitt i.

Skolan blir en paus från utsattheten

Man skulle kunna tro att barnen i Gaza är allt för traumatiserade för att orka koncentrera sig på skolarbete. Men när PYALARA försiktigt drog igång undervisning visade det vara precis tvärtom. Barnen längtade efter en ordnad tillvaro med lektioner och hemläxor.

Palmecentret har under lång tid stöttat organisationen som är inriktad på stärka ungdomar och ge dem en plats i samhället, med speciell inriktning på att lära ungdomar att hantera media. Men nu är fokus på att hjälpa barn som drabbas av Israels krigföring. I Gaza arbetar den lilla personalstyrkan på kontoret tillsammans med volontärer med psykosociala insatser. Hittills har man nått ut till 1 800 barn.

Verksamheten bedrivs förstås under mycket svåra förhållanden. Barnen och deras familjer måste flytta med kort varsel när den israeliska armén beordrar att ett område ska evakueras. Det är svårt att föra över pengar till Gaza, svårt att få tag på material och brist på mat.

Genom ditt stöd till Palmecentret bidrar du till att förbättra tillvaron för barnen i Gaza och många andra utsatta grupper.

– Det började med att jag upplevde att så många människor uppdaterade i sociala medier om Gaza, men att beslutsfattarna inte lyssnar utan kör sitt eget race. Jag tänkte att det måste finnas något mer vi kan göra.

Det var Shaadis syster Shabnam som kom på idén att skapa just en pin och som är designern bakom den.

– Jag sa: Designa du pinen så ser jag till att de blir sålda, berättar Shaadi.

Systern är även hon aktiv i SSU och sitter i förbundsstyrelsen. Hon är en stor inspiration för Shaadi och även om de inte alltid pratar så mycket politik tillsammans har Palestina-frågan varit oundviklig.

Familjen har också varit en stor faktor att det internationella och politiska engagemanget väckts till liv. Föräldrarna kommer från Iran och har inte haft samma möjligheter att yttra sina åsikter och stå upp för det som är rätt.

Initiativet spred sig

SSU Halland började sälja pins på egna evenemang och spred information på Instagram. Det fick fler distrikt att haka på, bland annat i Kronoberg, Gävleborg, Örebro och Dalarna.

– Det var väldigt många som var duktiga på att sälja. Exempelvis Mohammed från SSU Kronoberg. Han är 16 eller 17 år och sprang runt i hela Kronoberg och sålde pins vid varje tillfälle han fick. Han förtjänar att lyftas, berättar Shaadi med ett leende.

Tillsammans sålde SSU-distrikten pins för 25 000 kr som kunde skänkas till Palmecentrets insamling för att lindra nöden i Palestina.

– Folk från hela Sverige köpte och det nådde till och med hela vägen till Norge. De sålde slut väldigt fort, vi hade lika gärna kunnat beställa ännu fler.

– Det är uppenbart att människor vill göra mer, men inte riktigt vet hur, säger hon.

Engagemanget fortsätter

Shaadi planerar för fler insamlingar för internationell solidaritet, men att slå på stort en gång om året. Det blir kanske inte alltid till Palestina, utan beroende på var behoven är som störst.

– Jag vill uppmuntra fler distrikt att haka på insamlingen nästa år och att börja förbereda för det redan nu, avslutar hon.

Sedan intervjun har fler distrikt hört av sig och ville bidra till Palestinainsamlingen så SSU-gänget har valt att köra ytterligare en runda av försäljning.

I måndags förbjöd det israeliska parlamentet FN:s organ för de palestinska flyktingarna, UNRWA, att verka på områden som kontrolleras av Israel. Människor som redan idag lider och lever i djup nöd och fara kommer nu att drabbas än hårdare. Ingen annan aktör har FN-organets kapacitet att möta de palestinska flyktingars grundläggande behov av mat, skydd, hälsovård och utbildning.

I januari beordrade den internationella domstolen ICJ den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer in på Gazaremsan. Ett domslut som den israeliska regeringen gång på gång tydligt ignorerat. Antalet civila dödsoffer fortsätter att vara skyhögt. Israel har hindrat införsel av mat, mediciner och andra förnödenheter, vilket har lett till hungersnöd och ökad spridning av sjukdomar. Nu tar man nästa steg och förbjuder UNRWA, en nyckelaktör i att lindra nöden.

Sveriges utrikesminister har beklagat det israeliska beslutet och påpekat att UNRWA är livsviktigt för att ge humanitär hjälp till den palestinska befolkningen. Det är en välkommen tillnyktring då man tidigare lät frysa Sveriges stöd till FN-organet. Men beklaganden och uttalanden har hittills inte haft någon betydelse för skyddet av civilbefolkningen på marken.

Regeringens passivitet har under det senaste året lett till att man undvikit att kritisera Israel för dess krigföring och brott mot folkrätten. Det är nu dags att börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig och för att skydda den palestinska civilbefolkningen.

Regeringen måste i samarbete med övriga EU-länder verka för att frihandelsavtalet med Israel ska frysas till dess att ICJ-domstolens beslut och internationell rätt respekteras. EU-ländernas vapenexport till landet måste strypas. Import och handel med varor och tjänster från de illegala bosättningarna bör förbjudas. Sverige behöver vara en tydlig och modig röst för detta.

”Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan”.

Eftersom Israels politiker fortsätter visa att de inte lyssnar på omvärldens krav behöver Sverige, på egen hand och i EU, se till att den israeliska regeringens agerande också får konsekvenser. Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan.

”Tofflan är ett akut behov”

– Jag kommer inte att prata om mitt lidande av att bo långa månader i tält, inte heller om bristen på mat och vätska. Jag kommer bara att säga: Jag har inga tofflor att sätta på fötterna när jag av någon anledning måste gå ut, inklusive att uträtta mina behov.

Abu Qasim, en äldre man, berättar att han har gått barfota de senaste två månaderna. Ibland delar han och hans fru på ett par slitna tofflor.

Umm Fadi, en äldre kvinna, lider av en diabetisk fotsjukdom som gör att sår läker sämre. Hennes fot träffades av en järnstav och såret är fortfarande öppet och varigt. Hennes läkare rådde henne innan krigets start att bära bomullsstrumpor, medicinska skor och försöka undvika sårskador för oro över komplikationer. Men nu kan hon inte få tag på skor eller tofflor – de går knappt att hitta på marknaden eller är prissatta i dollar.

– Mina tofflor gick sönder för länge sedan, och min pappa har inte råd att köpa tofflor till oss.

I det pågående kriget har Israel dödat över 41 000 människor på Gazaremsan. Befolkningen på 2,3 miljoner människor genomlever en humanitär katastrof och ockupationsmakten begränsar och hindrar nödhjälpen. Nittio procent är internflyktingar. De flesta har fått fly många gånger. Kriget har destabiliserat hela regionen. De senaste veckorna har våldet eskalerat och risken för storkrig växer.

Palmecentrets samarbetsorganisationer är alla personligen och direkt drabbade. Våra partners i Israel har förlorat släkt och vänner. Fredsorganisationerna kämpar ändå. Släktingar till gisslan har skapat en folkrörelse för att få till stånd en vapenvila där deras släkt och vänner friges. Nyligen samlade de hundratusentals israeler på gatorna till stöd för detta.

På Gazaremsan har förutsättningarna för våra samarbetsorganisationers arbete helt förstörts. Medarbetare och volontärer i organisationerna har skadats och dödats. En ung mor i en ungdomsorganisation dödades av ett israeliskt flygangrepp tillsammans med ett av sina barn. Hennes andra barn överlevde och är nu moderlös. En chef på samma organisation arresterades av israeliska militären i nästan en månad och utsattes för tortyr. När han väl släpptes fick han veta att hans föräldrar hade dödats i flyganfall.

Tragedierna är många. Trots det katastrofala läget gör organisationerna vad de kan för stötta barn och unga som under det senaste året fått fly gång på gång.

I skuggan av kriget på Gazaremsan har våldet på Västbanken ökat. Den israeliska regeringens politik och agerande har gett de militanta bosättarna på Västbanken ett nytt självförtroende. Våra partnerorganisationer på Västbanken berättar att bosättarna är mer välorganiserade och tyngre beväpnade än tidigare. Känslan av att vara värnlös är utbredd. De palestinska myndigheterna kan inte skydda civilbefolkningen. Nämner man världssamfundet och internationell rätt skrattar folk bittert. De ser att omvärlden inte gör någon skillnad för dem.

Och omvärlden har misslyckats. Trots upprepade försök att få till stånd en vapenvila har inte tillräcklig kraft satts bakom orden. Situationen har tillåtits eskalera och det humanitära priset för detta är katastrofalt.

Samtidigt har det folkrättsliga läget tydliggjorts på flera områden. Chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen ICC har begärt att arresteringsorder utfärdas för de Hamasledare som låg bakom attacken 7 oktober men även Israels premiärminister och försvarsminister. Den internationella domstolen ICJ slog i somras fast att den israeliska ockupationen är olaglig, att Israel bryter mot förbudet mot apartheid och rassegregering samt att det ankommer på omvärlden att se till att den olagliga situationen upphör. Samma domstol misstänker Israel för folkmord.

I detta läge är Sveriges röst alldeles för otydlig och räddhågsen. Tittar på man på den svenska utrikespolitiken under året blir kontrasten till tidigare regeringar påtaglig. I oktober är det tio år sedan Sverige erkände den palestinska staten. Erkännandet 2014 syftade till att bidra till att stärka den svagare parten i förhandlingarna och stödja en tvåstatslösning. Det var uttryck för en aktiv mellanösternpolitik och ingöt hopp.

Den nuvarande regeringen lät i stället frysa både utvecklingsbiståndet och biståndet till FNs organ för de palestinska flyktingarna (UNRWA) under flera månaders tid. När FNs generalförsamling röstade om att höja Palestinas status som medlemsland innan sommaren, lade Sverige ner sin röst. Detta trots att Sverige erkänt Palestina som stat.

Sverige lade också ner sin röst i FN i en omröstning om att den israeliska ockupationen måste upphöra inom ett år, i enlighet med ICJs utlåtande att ockupationen är olaglig. Norge, Finland, Frankrike, Estland och Lettland röstade tillsammans med en majoritet av världens stater för resolutionen.

Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla.

Hur tolkas detta i omvärlden? Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla. Det är inte bara moraliskt förkastligt. Det strider också mot vårt egenintresse.

Sverige har historiskt värnat folkrätten eftersom den också är en ödesfråga för vår egen säkerhet. När brott mot folkrätten sker ostraffat på en plats blir världen som helhet osäkrare.

Finns det då något hopp? I maj besökte det israelisk-palestinska fredsnätverket Two State Coalition Sverige. Deras budskap är tydligt. En tvåstatslösning är möjlig och nödvändig. Bara en politisk lösning där både det palestinska och det israeliska folkets rätt till självbestämmande och säkerhet förverkligas är en hållbar väg framåt.

Kanske finns hoppet i att omvärlden kommit till insikten att den inte längre kan ignorera frågan och hoppas att den ska lösa sig själv. Det krävs i stället att världens länder tvingar fram en fred baserad på folkrättsliga principer.

Krönikan publicerades först i Aktuellt i politiken den 7/10-2024.

Delta i en aktion för att visa att vi är många som kräver ett slut på de folkrättsbrott som pågår i Palestina och Israel, främst genom Israels krig mot Gaza, men också människorättskränkningarna mot palestinier på Västbanken, samt Hamas och andra palestinska väpnade gruppers olagliga attacker mot Israel.

Vi kräver att Sveriges regering agerar för:

Vi samlas för att under en dag läsa namnen på de barn som dödats sedan 7 oktober 2023, i Palestina och Israel. Tillsammans sörjer vi de som förlorats och visar att det är människor bakom siffrorna.

Dagen är till för att ge plats åt de barn som inte fått växa upp. Vi ber er därför vänligen att lämna skyltar, flaggor och banderoller hemma denna gång.

Vi bjuder in er till att delta genom att läsa upp ett eller flera barns namn från våra listor. Vill du inte läsa ett namn är du välkommen att komma för att visa ditt stöd.

Låt oss visa regeringen att vi är många som kräver att civila ska skyddas och att våldet stoppas NU. Inte ett liv till!

Stöd oss

En kedjereaktion

Utdrag ur brevet (publicerat den 11 februari):

Mot den bakgrunden uppmanar vi kommissionen att omedelbart vidta följande åtgärder:

Skolan blir en paus från utsattheten

Initiativet spred sig

Engagemanget fortsätter

Palmecentrets insamling fortsätter

”Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan”.

”Tofflan är ett akut behov”

Palmecentrets insamling fortsätter

Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla.

Vi kräver att Sveriges regering agerar för:

Nyhetsbrev

Stöd oss

En kedjereaktion

Utdrag ur brevet (publicerat den 11 februari):

Mot den bakgrunden uppmanar vi kommissionen att omedelbart vidta följande åtgärder:

Skolan blir en paus från utsattheten

Initiativet spred sig

Engagemanget fortsätter

Palmecentrets insamling fortsätter

”Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan”.

”Tofflan är ett akut behov”

Palmecentrets insamling fortsätter

Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla.

Vi kräver att Sveriges regering agerar för: