En klimatpolitik som möter samtidens kriser – hur ser den ut?
Ett år med växande ekonomisk kris och oro, en sommar med extrema väderhändelser, och en politik som mest tycks sitta still i båten. Det finns ett växande behov av en sammanhållen politik som förmår möta accelererande klimatkris, ökad social och ekonomisk otrygghet, och ekonomisk kris på ett sätt som stärker sammanhållning, folklig delaktighet och framtidstro.
Hur bör den politiken se ut? Vad vill vi se i kommande statsbudget och klimatpolitiska handlingsplan för att Sverige ska ta steg mot en politik som verkligen möter samtidens kriser?
Rörelser med starkt engagemang för en rättvis klimatomställning startar en serie rådslag med ett panelsamtal under Week of Action.
Panel
Magnus Nilsson, Konsult, expert i Hassler-utredningen,
Karin Lexén, Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Staffan Laestadius, professor emeritus, KTH
Marika Palmér Revera, Utredare för Rättvis omställning, LO
fler kan tillkomma i panelen
Plats: Greenpeace Sverige, Rosenlundsgatan 29A, Stockholm
Evenemanget sänds även online. Länk för online-deltagande meddelas inom kort. Följ uppdateringar i Facebook-evenemanget.
Arrangörer:
Klimatriksdagen, Greenpeace, Klimataktion, Olof Palmes Internationella Center, Frejas Fond, Artister för miljön, Anslutna till nätverket Allians för Rättvis Klimatomställning. Fler kan tillkomma.
Regeringen bortser från rättviseperspektivet i sitt klimatarbete
Stora delar av civilsamhället, samt röster inom näringslivet och forskningen har kritiserat den nya regeringen för åtgärder som ökar utsläppen och avsaknaden av helhetsgrepp för att få fart på omställningen.
För regeringen är det inte viktigt att minska utsläppen till 2030 utan de fokuserar på att nå målen till 2045. Men om utsläppen inte minskar kraftfullt under den period som klimathandlingsplanen omfattar, blir temperaturmålet 1,5 grader omöjligt att nå. Enligt samlad forskning kräver det omfattande åtgärder under de närmaste åren.
Oron handlar också om regeringens ointresse för de sociala aspekterna av omställningen. Enligt vår och även FN:s forskarpanel IPCC:s mening är rättvisa lösningar avgörande för att få demokratisk uppslutning bakom de kraftfulla åtgärder som behövs.
Behovet av rättvisa
Något som är tydligt när regeringens klimatarbete nu summeras är att jämlikhets- och demokratiperspektiven saknas. Civilsamhället och miljörörelsen är gravt underrepresenterade. Regeringen vill bara tala om hur näringslivet ska ges förutsättningar för innovationer, gröna investeringar och stärkt konkurrenskraft.
Inte heller tidigare regeringar har i tillräckligt uppmärksammat rättvisefrågorna i omställningen, men vi ser att avståndet mellan civilsamhället, miljörörelsen och nuvarande regering nu växer sig större.
För att lyfta behovet av rättvisa i omställningen bildades Allians för Rättvis klimatomställning (ARK) med över 40 organisationer som representerar över en miljon människor. Nyligen ordnade ett flertal av organisationerna ett rådslag som enades om 37 viktiga krav med fyra övergripande budskap.
Öka Takten:
Sverige behöver skärpa klimatmålen och räkna med alla utsläpp för att hålla sig inom det lilla utsläppsutrymme som finns kvar. Samtidigt behöver inbindningen av kol i skog och mark öka.
Styr mot målen:
Staten behöver samordna sitt arbete och visa ledarskap med lagstiftning, gröna investeringar, hållbara ägardirektiv till statliga bolag, samt regler som påskyndar näringslivets omställning och stoppar klimatskadliga subventioner. Vi behöver nya samhällsmål där välbefinnande står i fokus och där finanssystemet ställs om för att främja ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Skapa rättvisa, nationellt och internationellt:
Omställningen måste bli en motkraft till de växande orättvisor som klimatkrisen blottar. Ökad ekonomisk jämlikhet bör ingå i mål för minskade konsumtionsutsläpp. Alla åtgärder bör främja jämställdhet, samt barn och ungas delaktighet. Rätten till bostad, försörjning och hälsa, samt motverkande av segregation och rasistiska strukturer behöver ingå i omställningen. Samernas rätt att råda över sina marker måste respekteras, samtidigt som lösningarna främjar landsbygden. Internationellt behövs ökat stöd till de mest utsatta länderna och till civilsamhällets arbete med utsatta målgrupper globalt. Sverige bör verka för ökat hållbarhetsansvar för storföretagen, och för att alla handelsavtal styrs av bindande hållbarhetskrav.
”Vi behöver nya samhällsmål där välbefinnande står i fokus och där finanssystemet ställs om för att främja ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.”
Trygga arbetstagarna i omställningen. Trygghet i omställningen är nödvändig för att den ska lyckas. En nationell jobbplan behövs med grön kompetensutveckling, jobb inom hållbar välfärd och cirkulär ekonomi. Den sociala tryggheten behöver förstärkas. Nya samhällsmål öppnar för att korta arbetstiden där anställda samtidigt ges tillräcklig arbetstid för sin försörjning.
Detta är vårt budskap till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Vi kommer att mobilisera folkligt stöd för en snabb omställning som samtidigt leder till ett bättre, mer jämlikt, inkluderande och hälsosammare samhälle. De visionerna behöver vägleda klimatpolitiken framöver.
Lena Bergström, pastor, Equmeniakyrkan Erika Bjureby, Sverigechef, Greenpeace Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion Emily Feijen, generalsekreterare, Artister för miljön Bo Forsberg, ordförande, Kristen Humanism Olivia Forsberg, verksamhetsledare, Momentum Fryshuset Ewa Larsson, ordförande, Gröna Kvinnor Marie Linder, ordförande, Hyresgästföreningen Tobias Linghag, verksamhetschef, Framtidsjorden Tonia Moya, verksamhetschef, Green Cross Sweden Janine O’Keeffe, samordnare, Nätverket KlimatSverige Linda Palmetzhofer, ordförande, Handelsanställdas förbund Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes internationella Center Torbjörn Vennström, ordförande, Klimatriksdagen. Nastaran Zargari, ordförande, Jordens Vänner
I slutet av mars i år meddelade EU-parlamentet sitt stöd för att inkludera ekocid, storskalig miljöförstöring, i EU:s miljöbrottsdirektiv. Beslutet röstades enhälligt igenom i utskottet för rättsliga frågor.
För att ekocid faktiskt ska erkännas i EU-lagstiftning behöver både Europeiska rådet och EU-kommissionen godkänna parlamentets beslut i en samrådsprocess. Men EU-parlamentets stöd för ekocidlagstiftning är trots det ett stort framsteg, då det är första gången ekocid får utrymme i europeisk lagtext.
Palmecentret står bakom och arbetar för att ekocid ska erkännas som ett brott, vilket var en idé som Olof Palme presenterade redan för 50 år sedan.
Målet är att ekocid ska införas som ett internationellt brott. Det vill säga att det läggs till i Romstadgan för den Internationella brottsmålsdomstolen. I dag innefattar den folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Ett tillägg av ekocid skulle innebära att stater och företag globalt kan hållas ansvariga för skador på ekosystem och miljön enligt internationell rätt.
Ekocid syftar till storskalig miljöförstörelse och begreppet mynnar från engelskans folkmord, genocide.
Hjälp till att driva på för att EU-lagstiftning ska bli verklighet!
Uppmana EU att erkänna ekocidbrott genom att stötta kampanjen och skriva under namninsamlingen.
UPPDATERING: EU överens om att kriminalisera ”fall jämförbara med ekocid”. Det nya miljöbrottsdirektivet ska formellt antas under våren 2024 och medlemsstater har då två år på sig att införa det i nationell lagstiftning.
Civilsamhällets samlade krav: 37 steg för en snabb och rättvis klimatomställning
I början av året gick regeringen ut med att de ville ha ett nationellt samråd om den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. Hittills har endast några möten skett, med näringsliv och en region. I sista minuten har civilsamhället bjudits in till ett nationellt klimatmöte den 16 juni, men bara ett fåtal organisationer är välkomna. Därför tog civilsamhället saken i egna händer och ordnade ett brett rådslag om vad Sveriges klimatpolitik bör genomföra under denna mandatperiod.
Rådslaget ordnades av Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK). Det samlade miljöorganisationer, forskare, fackförbund, hyresgäströrelsen, religiösa samfund, ungdomsorganisationer, samiska föreningar, biståndsorganisationer, feministiska rörelser, folkbildare, företagsnätverk med flera. Mötet utgick från ett dussin utspel som civilsamhället gjort under det senaste året med krav på en mer kraftfull klimatpolitik eller andra åtgärder som behövs för att omställningen inte ska lämna någon utanför.
– Vi gjorde detta för att vi har en regering och riksdag som helt tappat styrfarten, i en tid när forskningen är väldigt tydlig med att vi måste öka takten, säger Torbjörn Vennström, ordförande i Klimatriksdagen och en av initiativtagarna.
Rådslaget har tagit fram ett antal rekommendationer. De handlar om att Sverige behöver öka takten när det gäller att minska utsläppen och att politikerna behöver styra tydligare mot målen. Samtidigt som omställningen behöver garantera försörjning för arbetstagare och öka jämlikheten i samhället. Bland annat uppmanas regering och riksdag att ta fram en utsläppsbudget, prioritera välbefinnande över BNP-tillväxt, införa grön moms, göra en nationell plan för var jobb väntas försvinna och komma till, samt se till att alla kan skaffa sig de kompetenser som behövs.
– Omställningen måste vara rättvis för att lyckas, säger Cajsa Unnbom från Olof Palmes Internationella Center, som är en av arrangörerna. Lyssna på civilsamhället. Här finns en massa kunskap om hur den här stora samhällsförändringen kan göras på ett jämlikt, effektivt och demokratiskt sätt. Vi är beredda att bidra och göra vår del!
Rekommendationerna från rådslaget kommer att följas upp i möten med politiker i juni. Bland annat ordnas en träff med riksdagens klimatpolitiska nätverk den 14 juni där rådslagets slutsatser presenteras och politikerna svarar.
Den 20 mars i år publicerade FN:s klimatpanel sin sjätte stora klimatrapport. Den innehåller skarpa varningar om att tiden för att nå klimatmålen är på väg att rinna ut, och att det behövs mycket kraftfulla åtgärder och utsläppsminskningar innan år 2030 för att klara Parisavtalet.
Någon vecka senare publicerade regeringens eget Klimatpolitiska råd skarp kritik mot den klimatpolitik som bedrivits sedan regeringen tillträdde 2022. Även Klimatpolitiska rådet var tydliga med att det behövs skarpa åtgärder och en mer samordnad politik för att de svenska klimatmålen för 2030 ska nås.
Delta i civilsamhällets rådslag för rättvis klimatomställning
Vad behöver ske för att Sverige ska öka takten i klimatpolitiken och ta sitt ansvar enligt Parisavtalet? Och hur kan klimatomställningen göras på ett rättvis sätt – såväl hemma som globalt?
Allians för Rättvis Klimatomställning (ARK) välkomnar civilsamhällets organisationer till ett demokratiskt rådslag den 6 maj där vi diskuterar detta och lär av varandra. Det vi kommer fram till använder vi för att sätta tryck på politiken för en kraftfull och rättvis klimatomställning. Samt för att arbeta med frågan i våra egna organisationer.
Palmecentret, som har tagit initiativ till ARK, är självklart på plats! Även våra medlemsorganisationer Handels och Hyresgästföreningen deltar.
”Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser”, skriver de bland annat.
Forskarna i rådet understryker att hela den samlade politiken behöver bidra till omställningen, och att en kraftfull klimatomställning skulle hjälpa oss att nå i stort sett alla andra samhällsmål. Som exempelvis en tryggare ekonomi, bättre folkhälsa, starkare välfärd, säkerhet och en levande natur.
En klimatomställning som samtidigt ökar jämlikheten i samhället är en av Palmecentrets viktigaste frågor. Just nu jobbar vi tillsammans med Hyresgästföreningen och Handelsanställdas förbund och andra delar av civilsamhället i Allians för rättvis klimatomställning för att driva på för en snabbare och rättvis omställning i Sverige, där vi tar vårt globala ansvar enligt Parisavtalet.
Några punkter som rapporten tar upp:
Sveriges utsläpp behöver minska snabbare än de hittills har gjort.
EU håller kursen och ökat tempot för att snabbare komma bort från beroende av fossil energi. Men Sverige har förlorat styrfarten och politiken leder i närtid till ökade utsläpp av växthusgaser.
Det krävs en genomgripande omställning av samhället som på kort sikt kan både skapa konflikter och synergier med andra politikområden. Men klimatomställningen är samtidigt en förutsättning för att nå andra samhällsmål.
Rådet ger rekommendationer för regeringens klimatpolitiska handlingsplan som ska presenteras under 2023.
NÄR: 2 maj, kl 17:00 VAR: Teater Tre (Rosenlundsteatern), Rosenlundsgatan 12, T-bana Mariatorget, Stockholm BILJETTER: Boka din biljett genom att maila info@ostrateatern.se Uppge rabattkoden PALME så betalar du 150 kr (ordinarie pris 250 kr).
Om Strutsdansen
Teater om klimatkrisen – vad ska det vara bra för? ”Ingen kan skriva en pjäs om miljön, ingen vill se en pjäs om miljön!” Med det tvivlet inleds föreställningen ”Strutsdansen – en klimatkalops”.
Tre skådespelare möts på scenen för att berätta för publiken att det inte blir någon föreställning. Manusförfattaren har misslyckats med det uppdrag han tagit på sig, att skriva en pjäs om klimathotet. Tyngd av prestationskrav och insikten att han borde ha sagt nej till uppdraget gör han sig färdig att lämna lokalen. Kollegorna är besvikna och deras långvariga samarbete och vänskap ställs på sin spets. Antingen ses de aldrig mer eller så försöker de med gemensam kraft improvisera fram ett manus och scener på vägens gång. Sakta växer en föreställning fram där alla måste bidra med tre scener var för att uppnå kreativ rättvisa.
Föreställningen Strutsdansen utvecklar sig till en resa från Norrlands inland till fackförbundets kongress i Stockholm. Från maktens korridorer på Helgeandsholmen till en reality serie där folket röstar fram sin statsminister genom en app. Drivna av piskan att inte misslyckas med sitt uppdrag växer en komplex bild fram av vår tids ödesfråga.
Strutsdansen blir en tragikomisk upplevelse. Om du vill följa med in i António Guterres terapirum, eller höra Vladimir Putin sjunga Ebba Grön, så är detta en föreställning du inte vill missa.
Strutsdansen väcker kanske fler frågor än svar – och är därför ett utmärkt verktyg för att sätta i gång de samtal som behövs för att skapa förståelse och acceptans för den stora omställningen mot ett hållbart samhälle.
Strutsdansen är ett samarbete mellan Olof Palmes Internationella Center och Östra Teatern. Östra Teatern är en teatergrupp som sedan 2003 arrangerar utbildning och kompetensutveckling i form av pjäser och efterföljande dialog tillsammans med deltagarna. Föreställningarna roar, skakar om och leder ofta till nya tankar och insikter hos publiken. Bakom Strutsdansen står Petter Billengren, Maria Lindström och Joakim Sikberg.
”En smocka i fejset på de blåfrusna klimatförnekarna”
Teater om klimatkrisen – vad ska det vara bra för? ”Ingen kan skriva en pjäs om miljön, ingen vill se en pjäs om miljön!” Med det tvivlet inleds föreställningen ”Strutsdansen – en klimatkalops” – och med samma tvivel inleddes också samarbetet med Östra Teatern för drygt ett år sedan. Men tvivlet övervanns och nu är pjäsen färdig och gruppen redo att möta publiken.
Palmecentret har lång erfarenhet av att arrangera seminarier för att sprida kunskap som väcker intresse för globala frågor, med hopp om att fler ska engagera sig för vår omvärld. Att arbeta med teater som metod för detsamma är ett helt nytt grepp för organisationen.
– När det kommer till klimatfrågan behöver vi bidra till att skapa plattformar där människor kan mötas IRL och reflektera tillsammans. Vi behöver alla delta i omställningen mot ett hållbart samhälle, och då måste vi nå människor inte bara med kunskap, utan också känslomässigt. Där har teatern en fördel som seminarier och föreläsningar inte kan konkurrera med, säger Ania Janerud, projektledare för Strutsdansen.
På premiärdagen på Teater Tribunalen gavs två nästan fullsatta föreställningar, och det bjöds på mingel och lussefika. ABF Stockholm som också bidragit till projektet fanns på plats. I publiken fanns många av Palmecentrets medlemsorganisationer representerade, och därtill en hel del folkhögskolor.
Peter Lamming var en av besökarna, och han var lyrisk efter föreställningen:
– Det här var en smocka i fejset på de blåfrusna klimatförnekarna! Vilken föreställning, och så duktiga skådespelare. Roligt om ett tråkigt tema!
Boka Strutsdansen!
Boka Strutsdansen till din skola, arbetsplats eller organisation. Föreställningen passar som ett eget arrangemang, eller som en del av en utbildning eller ett större evenemang.
DEBATT. Miljörörelsen och de organisationer som arbetar för sociala och ekonomiska rättigheter ställer sig nu bakom en gemensam agenda för klimatomställning i Sverige.
Den nybildade och partipolitiskt obundna Allians för rättvis klimatomställning (ARK) riktar en kraftfull uppmaning till Sveriges nya regering och riksdag: Agera under denna mandatperiod för att genomföra en heltäckande och rättvis klimatomställning.
Forskningen är tydlig: Vi har fortfarande en chans att upprätthålla de planetära förutsättningarna för en fungerande civilisation, men vi går åt fel håll.
Utsläppen av växthusgaser ökar i stället för att minska, även i Sverige.
I år har en tredjedel av Pakistan översvämmats, Syd- och Mellaneuropa upplevt sin torraste sommar på 600 år och förödande skogsbränder härjat. Norden kommer inte att klara sig från allvarliga effekter.
Redan i dag ser vi i Sverige förskjutna trädgränser, minskande biologisk mångfald, värmeböljor samt ökade svårigheter för samerna på grund av instabilt vinterväder.
Ändå försvann klimatfrågan nästan helt under valrörelsen.
Därför går det svenska civilsamhället nu samman för att driva på politiken. Allians för rättvis klimatomställning (ARK) samlar fackförbund, miljöorganisationer, feministiska organisationer, kulturella aktörer, fredsorganisationer med flera.
Det som förenar oss är att vi ser att klimatkrisen hotar inte bara vår planet utan också vår välfärd och många av de rättigheter vi kämpar för.
Vi vill se en rättvis klimatomställning och tiden att agera för en sådan är nu. Alla ska ha trygghet i omställningen, oavsett vem man är, var man arbetar eller var man bor.
Vinsterna och kostnaderna med detta stora skifte måste fördelas rättvist. Människor måste också ha insyn och möjlighet att påverka hur vi ställer om – på jobbet, i sin kommun och i landet som helhet.
Sverige ska ta sitt globala ansvar och följa de goda exempel runt om i världen som går före. Målet är ett samhälle inom planetens gränser som också är socialt och ekonomiskt hållbart.
Att klimatomställningen blir rättvis är inte bara en bonus – det är en förutsättning för att människor ska ställa sig bakom och delta i den.
Det blev återigen tydligt under FN:s klimattoppmöte i Egypten att den här samhällsomställningen kräver att vi samarbetar över gränser och tar rättvisedimensionen i Parisavtalet på fullaste allvar.
Vår allians gör just det och våra organisationer har en viktig roll att spela för folkbildning och dialog om omställningen. Vi har också mycket kunskap om hur den kan göras utan att lämna någon utanför. Vi är redo att göra vår del.
Allians för rättvis klimatomställning kräver att regeringen och riksdagen omgående inleder arbetet med att genomföra följande sju åtgärder för en rättvis klimatomställning:
Öka takten. Ta fram en rättvis koldioxidbudget för Sverige. Gör den nya klimatpolitiska handlingsplanen konkret, synliggör hur alla sektorer ska bidra och berätta hur alla växthusgasutsläpp, inklusive de från konsumtion, ska minskas.
Förbättra styrning och samordning. Organisera regeringen för att leda omställningen. Ge myndigheter och departement i uppgift att prioritera klimatarbetet och skynda på omställningen i kommuner och regioner. Utveckla Sveriges mått på välstånd.
Ge folket insyn och inflytande. Satsa på folkbildning och dialog med medborgarna. Respektera samernas rättigheter att fatta beslut om sina marker. Inkludera barns och ungas perspektiv i omställningen.
Verka för klimaträttvisa. De rikaste står för de största utsläppen i Sverige. Åtgärda denna klimatojämlikhet genom att låta utsläpparen betala och ge fler råd att välja hållbara alternativ. Förbättra landsbygdens villkor, bedriv en jämställd klimatpolitik och inkludera utsatta grupper i beslutsfattandet.
Trygga Sveriges arbetstagare. Gör en plan över förändringar på arbetsmarknaden. Motverka diskriminering och gör riktade satsningar så att fortbildning och gröna, anständiga jobb kommer alla till del. Säkra kompetensutvecklingen och låt arbetsgivare ta fram omställningsplaner i dialog med facken. Stärk de sociala trygghetsnäten.
Investera för omställning. Investera i människor, natur, infrastruktur och teknik. Gynna miljöansvar och goda arbetsvillkor i offentliga upphandlingar. Skrota klimatskadliga subventioner och investeringar och flytta pensionspengarna till långsiktigt hållbara alternativ.
Stötta en rättvis klimatomställning internationellt. Ta lärdom av de rörelser som länge gått före i arbetet för klimaträttvisa. Återställ enprocentsmålet för biståndet och satsa på nytt klimatbistånd utöver det. Höj kraven på att företag ska ta hänsyn till miljö och mänskliga rättigheter. Driv på inom EU för rättvis klimatomställning.
Alla dessa förslag utvecklas i vår appell riktad till regeringen och riksdagens ledamöter.
Allians för rättvis klimatomställning, och dess nuvarande medlemmar:
Emily Feijen, generalsekreterare Artister för miljön Martina Hibell, generalsekreterare Barnfonden Isabella Thöger, verksamhetsledare, Cykelfrämjandet Michael Wernstedt, ordförande End Ecocide Sweden Sofia Rosshagen, representant Folkhögskolornas Klimatnätverk Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv Tobias Linghag, verksamhetsledare Framtidsjorden Johan Oljeqvist, vd Fryshuset Ylva Lidén, ordförande Fältbiologerna Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden Alex Fridunger, Föreningen Offensiv folkbildning Tove Ahlström, vd, Global utmaning Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace Ewa Larsson, ordförande Gröna kvinnor Linda Palmetzhofer, ordförande Handelsanställdas förbund Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen Lasse Nilsson, ordförande Idrottare för miljön Martin Nihlgård, generalsekreterare IM – Individuell människohjälp Sofie Persson, kanslichef Jordens vänner Mårten Falk, talesperson Klimataktion Frida Berry Eklund, Klimatbyrån Peter Lübeck, ordförande Klimatklubben Frida Hylander, Klimatpsykologerna Torbjörn Vennström, ordförande Klimatriksdagen Helene Andersson, styrelseledamot Klimatstudenterna Per Hasselberg, verksamhetsledare Konstfrämjandet Sylvia Rönn, kassör Kvinnor för fred Emy Lynch, ordförande Mensen Shahab Ahmadian, ordförande MÄN Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center Betty Ottosson, styrelseledamot PUSH Sverige Alasdair Skelton, ordförande Researchers’ desk Agneta Sandström, Sametinget Anna-Karin Hennig, generalsekreterare Scouterna Emmeli Wulfstrand, förbundsordförande Verdandi Emma Max, verksamhetsledare Våra barns klimat Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet Peter Brune, generalsekreterare War child Sverige
Nadia April arbetar på Womens Leadership Centre (WLC) i Namibia. De arbetar med att stärka kvinnor och unga kvinnor, särskild i marginaliserade grupper, att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället.
I Namibia finns ursprungsbefolkningen sanfolket, som har lidit hårt under förtrycket från vita kolonisatörer. De senaste åren har de drivit en kampanj med protester och marscher mot oljeborrningen i Kavangoregionen, som den namibiska regeringen och ett kanadensiskt företag vill driva genom. Det skulle innebära en enorm miljökatastrof och förstöra grundvattnet.
Stödet stärker deras röst
– Tack vare Olof Palmes Internationella Center har vi fått internationellt stöd och uppmärksamhet. Och möjligheter att knyta kontakter med andra nätverk i Afrika och globalt, vilket gör oss starkare och underlättar vårt arbete, säger Nadia.
WLC och Nadia har bland annat kunnat delta i klimatprotester utanför Namibia, som i Sverige och på klimatkonferensen Stockholm +50 i juni 2022.
– Där satt jag i panelen om rättvis omställning och kunde verkligen föra ut våra lokala perspektiv. Vi ser ett direkt samband mellan att rädda miljön och leva mer jämlikt. Och hur klimatomställningen påverkar oss lokalt ute i landet i Namibia och problemet med att politiker på hög nivå inte lyssnar på våra förslag till lösningar och metoder, som vi vet har fungerat genom århundranden. De är inte möjliga nu genom de senaste decenniernas västerländska industrilösningar, som är direkt och påvisbart förödande för miljön.
Utmaning att få alla delaktiga
Nadia berättar att planerna för det fortsatta arbetet är att fortsätta bjuda på ett starkt motstånd.
– Vi håller på att omgruppera och överväga hur vi verkligen ska nå människors hjärtan och vilja att ändra sina beteenden, så att vi är fler som bidrar till omställningen, säger hon.
Den stora utmaningen är att nå den fattigaste urbefolkningen, som egentligen har minst medel för att ställa om. Men som också behövs för att göra det möjligt.
– Utmaningen är att få alla delaktiga och aktiva utan att förbli passiva och tycka att det är de vitas ansvar. Vi försöker göra det genom kultur, musikkonserter, serieteckningar. Vi håller också på att undersöka möjligheten att starta ett folkets parlament, berättar Nadia.
– Vi har lärt oss hur andra kommunicerar effektivt, för att göra ännu mer motstånd och sätta press. Det har betytt mycket för mig och utvecklat min förmåga att kunna bidra ännu mer som en motkraft. Jag vill därför säga stort tack för den möjligheten som Palmecentret ger mig.
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!
ENG
Strutsdansen blir en tragikomisk upplevelse. Om du vill följa med in i António Guterres terapirum, eller höra Vladimir Putin sjunga Ebba Grön, så är detta en föreställning du inte vill missa.
Boka Strutsdansen till din skola, arbetsplats eller organisation. Föreställningen passar som ett eget arrangemang, eller som en del av en utbildning eller ett större evenemang.
