fbpx
Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

”Visa att regeringen står upp för kvinnors och flickors rättigheter.”

Regeringen har lovat att vara en stark global röst för jämställdhet. Men halvvägs in i mandatperioden är det tydligt att jämställdhet i utrikespolitiken prioriteras ned.

Vi uppmanar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) att vända utvecklingen och i handling visa att regeringen står upp för kvinnors och flickors rättigheter.

När delstater i USA inför abortförbud, Ryssland kriminaliserar ”propaganda” för andra normer än kärnfamiljen, Italien avskriver föräldraskap mellan samkönade par och allt fler kvinnor och flickor drabbas av sexuellt våld i väpnade konflikter i Gaza, Libanon, Sudan och Ukraina, är det inte läge att slå sig till ro.

Det är bra att regeringen kontinuerligt lyfter fram kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter i internationella sammanhang.

Maria Malmer Stenergard talade i slutet av september i sitt anförande i FN:s generalförsamling om att den globala oppositionen mot jämställdhet kraftsamlar och att vi alla måste stå upp mot den. Vi håller med.

På firandet av FN-dagen i Stockholm upprepade ministern att jämställdhet är ett kärnvärde i Sveriges utrikespolitik.

Men sådana utfästelser kräver mer än bara prat. Fakta visar att regeringen har tagit bort uppdrag om jämställdhet från olika myndigheter, Sveriges globala ambassadör för jämställdhet har avskaffats, det kvinnliga medlingsnätverket för fred har lagts ner och jämställdhetstjänster på Sida har tagits bort.

Regeringen har också skurit ned på stödet till olika FN-organisationer, inte minst de som arbetar för jämställdhet och reproduktiv hälsa. Nyligen visade regeringens egen rapport om hälsobiståndet att Sveriges stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har minskat.

I många länder motarbetas kvinnors rättigheter, lagar som skyddar mot våld luckras upp och tillgången till säker abort och preventivmedel begränsas.

Samtidigt som välfinansierade och inflytelserika aktörer som arbetar emot kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter växer, den så kallade anti-genusrörelsen, tystnar röster runt om i världen för jämställdhet. Därför är Sveriges politiska och ekonomiska stöd till jämställdhet viktigare än någonsin.

Till skillnad från anti-genusrörelsen är kvinnorättsrörelser extremt underfinansierade. Sverige behöver kliva fram och öka anslagen till jämställdhet generellt och kvinnorättsorganisationer specifikt.

Sveriges utrikesminister har en viktig roll i att driva på för jämställdhet i EU:s globala politik liksom i EU:s nästa budget som snart förhandlas fram.

För att vara en trovärdig aktör behöver jämställdhet genomsyra hela utrikespolitiken.

Precis som Maria Malmer Stenergard konstaterade i riksdagen nyligen är det viktigt att alla enheter på utrikesdepartementet arbetar med jämställdhet inom sina arbetsområden. Idag har bara en av nio myndigheter under utrikesdepartementet i uppdrag att integrera jämställdhet och det finns ingen handlingsplan för jämställdhetsarbetet.

Jämställdhetsarbete kräver instruktioner och uppdrag i regleringsbrev, specialiserade tjänster och ett tydligt ledarskap.

För att stärka Sveriges globala politik för jämställdhet uppmanar vi Maria Malmer Stenergard och regeringen att:

Driva på i FN och EU för alla kvinnors och flickors rättigheter, inklusive de mest omstridda frågorna som könsrelaterat våld, säker abort, sexualundervisning och hbtqi-rättigheter.

Bygga strategiska partnerskap med länder och civilsamhällesorganisationer för att skapa en starkare global majoritet för jämställdhet och förändra normer. Satsa på diplomatiskt arbete gentemot låg- och medelinkomstländer som idag inte stödjer jämställdhetsarbetet tillräckligt aktivt.

Finansiera de aktörer som gör störst skillnad för att främja kvinnors och flickors rättigheter. En stark kvinnorörelse är enligt forskning en förutsättning för att jämställdheten ska stärkas i ett samhälle, men just kvinnorättsorganisationer är särskilt hotade och kroniskt underfinansierade.

Ta fram en gemensam handlingsplan för jämställdhet inom UD:s tre ansvarsområden säkerhet, handel och utveckling och återinför den globala jämställdhetsambassadören.

Ge plats åt flickor och kvinnor i alla åldrar i processer och beslut som berör dem, på alla nivåer. Det är avgörande för en relevant och effektiv utrikespolitik att ta deras analyser och rekommendationer i beaktande.

Vi står redo att bidra med vår expertis och våra nätverk. Vi ser hur våra partners runt om i världen kämpar i motvind. Vi vet att Sveriges stöd kan göra skillnad. Vi hoppas Maria Malmer Stenergard vill träffa oss i höst för att prata mer om hur det kan ske.

 

SKRIBENTERNA

Oscar Ernerot, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
Shahab Ahmadian
, ordförande för organisationen Män
Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia
Eva Ekelund, ställföreträdande chef för Act, Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet
Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan international Sverige
Ulrika Grandin, generalsekreterare för UN Women Sverige
Malpuri Groth, operativ chef och ansvarig för Sveriges kvinnoorganisationers internationella samarbeten
Ingela Holmertz, generalsekreterare för RFSU
Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna
Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
Malin Pihlström, kanslichef för Operation 1325
Klas Sellström, verksamhetsledare för Svalorna Latinamerika
Anna Tibblin, generalsekreterare för We effect
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna
Jennifer Vidmo, generalsekreterare för Actionaid Sverige
Prudence Woodford Berger, ordförande för PRO global


Publicerad den 6/11-2024 i bl.a. Sydsvenskan. 

Ge Sverige en tydlig röst i utrikespolitiken

Vi hälsar dig välkommen som utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Det är en värld med stora utmaningar som du ställs inför. Som vi ser det blir en av dina viktigaste uppgifter att ge Sverige en tydlig röst på den globala arenan. Att driva en utrikespolitik som enbart fokuserar på närområdet och svenska intressen håller inte längre.

Sverige har en stolt historia där vi aktivt stått upp för fattiga och aktivt arbetat för fred. Den politiken har ibland föraktfullt utmålats som att Sverige velat vara ett världssamvete. Men som världen ser ut i dag – med allt fler krig, klimatkris, snabb tillbakagång av demokratin och fler människor som går hungriga – borde många politiska ledare plågas av dåligt samvete.

Den 22 september samlas världens ledare i New York för toppmötet ”Summit of the future”. Det är ett initiativ från FN:s generalsekreterare med syftet att få fart på det internationella samarbetet kring de ödesfrågor som mänskligheten står inför. Samtidigt sker också en avstämning kring hur långt världssamfundet kommit med Agenda 2030 och de globala utvecklingsmålen.

Tyvärr vet vi att avstämningen kommer att visa på att arbetet inte alls är i fas. Någonstans i en alltmer skakig och konfliktfylld värld har de gemensamma åtagandena försvunnit. I dag nämner inte den svenska regeringen ens de globala målen i utrikesdeklarationen. Vi hoppas att du som ny utrikesminister tänker ändra på det.

Demokrati & fred

I dag lever allt fler av världens befolkning i auktoritära stater eller totalitära diktaturer. Sverige måste därför bli en än mer aktiv aktör för demokrati och mänskliga rättigheter. Det är direkt kontraproduktivt att försvåra för de svenska biståndsorganisationer som ger stöd åt människor som kämpar för sina demokratiska rättigheter. Utveckla gärna i stället den demokratisatsningen som den tidigare regeringen startade.

Vi ser också fler väpnade konflikter. Alltmer resurser läggs på vapen i stället för på människor. Historiskt sett har Sverige varit en av de mest aktiva rösterna för nedrustning och även som Nato-medlemmar kan vi fortsätta vara drivande. Kärnvapnen hotar hela mänsklighetens fortlevnad och när vi nu ser att kärnvapenmakterna moderniserar sina arsenaler måste vi agera. Det säkerhetsläge vi befinner oss i efter Rysslands invasion av Ukraina tvingar oss och flera andra länder att rusta oss militärt. Men det får inte hindra de långsiktiga ambitionerna att verka för fred och helt få bort kärnvapnen från vår jord.

Klimatet en ödesfråga

Klimatkrisen är en ödesfråga för mänskligheten och hör nära ihop med utrikespolitiken. Här borde du agera på ett sätt som ger dina kolleger i regeringen dåligt samvete. Den svenska klimatpolitiken har havererat. Ska Sverige vara en tuff global aktör i klimatfrågan, och det måste vi, så behöver vi åter få en inhemsk klimatpolitik värd namnet.

Det kommer också finnas stora förväntningar på dig som kvinnlig utrikesminister. Få andra svenska utrikespolitiska initiativ har under senare år fått så stort genomslag internationellt som den feministiska utrikespolitiken.

Våga anslut dig till denna rörelse och ge kvinnor en starkare röst i länders utveckling och utrikespolitik.

I grunden måste avslutningsvis det internationella samarbetet utgå från en regelbaserad världsordning; att det finns gemensamma spelregler som alla stater respekterar. Över hela världen upplever man det som ett hyckleri när USA och stora delar av Västeuropa ger ett helhjärtat stöd till Ukraina, men samtidigt i praktiken tolererar Israels ockupation av Palestina, samt visar likgiltighet inför det fruktansvärda lidande som nu drabbar civilbefolkningen där.

Den svenska regeringen har inte på något meningsfullt sätt uttryckt medlidande med människorna i Gaza eller försökt ställa Israel till svars. Det gör oss inte till en trovärdig global aktör när vi ska tala för gemensamma regler och humanitär rätt. Vi hoppas att du ändrar på det och både visar medkänsla, står upp för alla människors lika värde samt kräver att alla stater ska följa den internationella rätten.

Sverige kan bidra till en annan värld. Ge oss en tydlig röst Maria Malmer Stenergard!

Margot Wallström

ordförande Olof Palmes internationella center och tidigare svensk utrikesminister (S)

Oscar Ernerot

generalsekreterare Olof Palmes internationella center


Den här artikeln publicerades ursprungligen i Expressen 12 september 2024.

Stöd till historisk fredsprocess i Colombia

Fattigdomen på landsbygden och den orättvisa fördelning av land har varit en pådrivande faktor för det våld som under decennier präglat Colombia. Ofta har bönder tvingats bort från sina landområden genom våld och hot eller genom att tvingas sälja marken billigt till gerilla, paramilitär eller knarkkarteller.

Organisering av en bonderörelse

Inom arbetet för landreform har en expertgrupp formats och gått igenom frågorna politiskt, tekniskt och juridiskt. De har även hållit i dialogen med bondeorganisationer och stöttat bildandet av en nationell bondekonvention. Redan i slutet av 2022 samlades 2 500 representanter från 54 olika bonde- och ursprungsbefolkningsorganisationer till ett möte i Bogotá. Man kom där fram till 1289 förslag på hur en reform bör genomföras.

Palmecentret stödde arbetet genom att leda och finansiera expertgruppen så att de kunde arbeta snabbt och strategiskt, och så att de många tusentals förslag har kunnat omsättas till politik.

Stödet fortsatte under 2023, och förslagen från bondekonventionen har omvandlats till lagförslag som sedan antagits i den nationella utvecklingsplanen. I juli organiserades ett möte med 120 representanter där deltagarna tog fram ett reglemente för hur den nya nationella kommissionen för bondefrågor ska arbeta, eftersom det krävs en organisation för att kunna genomföra reformen på ett ordnat sätt. Mötet möjliggjorde för bonderepresentanterna att delta i processen genom att träffas, diskutera och komma överens om gemensamma förslag.

Fokus på kvinnor och civilsamhällets deltagande i fredsprocessen

Palmecentret fortsatte under 2023 att även stötta fredsprocessen mellan den colombianska regeringen och gerillarörelsen ELN. Vår huvudsakliga roll är att bidra till att kvinnor kan delta aktivt och att deras perspektiv beaktas i processen. Vi har hittills bidragit med finansiering av möten i olika delar av landet där representanter för regering, parlamentet, lokala myndigheter och civilsamhället kunnat träffas och föra en dialog.

I dialogen har man kommit överens att skapa en ”nationell pakt” med aktivt deltagande från alla samhällssektorer. Målet är att komma överens om de politiska, sociala, ekonomiska och miljömässiga förändringar som freden kräver, för att nå en lösning på den 60 år långa väpnade konflikten. Det resulterade i att den ”Nationella kommittén för deltagande” hölls i Bogotá i augusti förra året. Över 4 000 deltagare från civilsamhälle, regering, myndigheter och internationella organisationer medverkade. Detta inklusive förhandlingsdelegationerna från den colombianska staten och ELN samt 80 representanter från 30 olika samhälls- och civilsamhällesaktörer.

Palmecentret har hittills bland annat stöttat kvinnors deltagande i olika dialogmöten liksom framtagande av pedagogiskt material för processen. I december stöttades också ett evenemang för att öka civilsamhällets inkludering i fredsdialogen med särskilt fokus på kvinnors deltagande.

Samarbete rörelse till rörelse – Värna civilsamhällets roll i biståndet!

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen. Inget kan vara mer missvisande.

Vad gör folkrörelsebiståndet unikt?

Civilsamhällets roll i  stödet rörelse till rörelse handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. Genom ömsesidiga och långsiktiga partnerskap stärks det internationella samarbetet för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter.

Läs mer!

Sydafrika: Ett stort steg mot ökad jämställdhet

Sydafrika tog under 2023 ett stort steg mot ökad jämställdhet när det gäller rätten till föräldraledighet. I ett nyckelfall i Johannesburgs högsta domstol prövades om lagen om arbetstagares anställningsvillkor också skulle omfatta lika rättigheter för föräldraledighet, oavsett kön eller föräldraskapets natur. Resultatet? Varje förälder har idag rätt till fyra månaders föräldraledighet.

Palmecentrets partnerorganisation Labour Research Service (LRS) bistod aktivt i fallet som expert- och stödorganisation i förhandlingen. Som en facklig resursorganisation väl förankrad i fackföreningsrörelsen och med ett starkt jämställdhetsprogram kunde deras arbete för att erkänna värdet av omsorgsarbete, och att utmana könsstereotyper, bidra till ett positivt domslut.

Nina Benjamin, ledare för jämställdhetsprogrammet hos LRS:

– Domen utmanar föreställningen att omsorg enbart är en kvinnas ansvar. När män väljer att ta ut föräldraledighet skapar det ett mervärde som bidrar till att förändra uppfattningen och synen på föräldraledighet.

Nu fortsätter arbetet med att få domen översatt till konkret handling. Exempelvis är det är avgörande att kollektivavtalen reflekterar domslutet.  

LRS har under många år samarbetat med landets fackföreningar för att formulera policyförslag och gemensamma krav på jämställdhet i kollektivförhandlingar. Till exempel har organisationens medlemsförbund SACCAWU och Massmart, det amerikanska företaget Walmarts afrikanska dotterbolag, numera ett kollektivavtal med föräldraledighet.

 

 

 

 

RÄD­DA DET FACK­LI­GA BI­STÅN­DET

Den fackliga kampen är global. Arbetstagares villkor och rättigheter påverkar oss alla i en sammankopplad värld och världsekonomi. Fackliga rättigheter är dessutom grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten.

Just nu riskerar det svenska fackliga biståndet att försvinna. Biståndsmyndigheten Sida har fått i uppdrag av regeringen att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället, som sedan länge varit en central samarbetspart i genomförandet av det internationella civilsamhällesstödet. Sida har därefter beslutat att säga upp samtliga avtal med svenska civilsamhällesorganisationer till årsskiftet, vilka i sin tur kommer behöva säga upp nästan 2000 avtal med internationella samarbetspartners. Detta drabbar inte minst Palmecentret och Union to Union, och därmed våra fackliga samarbeten runt om i världen.

Var med och rädda det fackliga biståndet genom att:

HÖJA RÖSTEN om att facklig samverkan och organisering fortsatt ska vara del av den svenska biståndspolitiken! (I regeringens reformagenda för biståndet nämndes inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling.)

STÖTTA EKONOMISKT genom att bli månadsgivare till Palmecentret eller som facklig medlemsorganisation stötta ett internationellt projekt. I den nya ansökningsprocessen ska svenska organisationer nämligen betala en egeninsats på 15%. Det är en ökning med 50% sedan tidigare år.

ENGAGERA DIG i fackliga projekt internationellt genom ditt förbund. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara kraven på egeninsats tillsammans.

JAG VILL BLI MÅNADSGIVARE

MER OM DET FACKLIGA BISTÅNDET

Feministisk utrikespolitik är mer än en etikett

Enligt utrikesminister Tobias Billström var Sveriges feministiska utrikespolitik en etikett snarare än ett politiskt ramverk. Att slopa den skulle därför inte göra särskilt stor skillnad på innehållet.

Palmecentret sammanställde 2018 en rapport om effekterna av Sveriges feministiska utrikespolitik. Den visade att ”etiketten” hade betydelse, eftersom den också rymde en utrikespolitik som satte jämställdhetsfrågor på den internationella agendan. Inte minst i FN:s säkerhetsråd.

Politiken har också beskrivits ge hopp och stöd till kvinnorättskämpar runt om i världen, samt öppnat dörren för andra länder att ta efter.

Så vad sänder slopandet av ”etiketten” för budskap? I tider av kamp mot förtryck, våld och för rätten till sin egen kropp i Afghanistan, Iran, Mexiko, USA och på många andra platser.

Särskilt i kombination med nedskärningar i biståndet. För vi vet att kvinnorna – som redan i dag utgör 70 procent av världens fattiga – drabbas värst när den rika världen tittar bort. Precis som att vi vet att satsningar på flickor och kvinnor betalar sig mest.

En feministisk utrikespolitik är därför mer än en etikett. Det är ett åtagande och ett löfte att världens kvinnor och flickor inte glöms bort.


I What about Sweden’s Feminist Foreign Policy – Voices from around the world (2018) intervjuar Anna-Karin Johansson åtta inflytelserika personer från runt om i världen och i Sverige om den feministiska utrikespolitikens avtryck.

Läs rapporten!

Tillsammans gör vi mer demokrati

Ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

Swisha en gåva här!

 

Den feministiska revolutionen i Iran

Just nu pågår en feministisk revolution i Iran. Unga kvinnor kastar de påtvingade slöjorna och klipper håret för att visa sitt ursinne över regimens mord på Jina (Mahsa) Amini. De som protesterar riskerar sina liv när de står upp mot förtryckarna, som brutalt slår tillbaka med massarresteringar, misshandel och framtvingade bekännelser. Trots detta fortsätter en bred opposition att protestera för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Vad händer i landet och hur ser kvinnors situation ut? Vilken roll har kvinnorörelsen för oppositionen i landet?

Under samtalet uppmärksammar vi den fängslade författaren och människorättsjuristen och nyblivna Olof Palmepristagaren Narges Mohammadi med en direktrapport från händelserna i Iran och hur ordet används för att stärka kvinnornas kamp.

Medverkande:

Balsam Karam, Helin Sahin och Margot Wallström.

Titta live här!

Vad? Seminarium under Umeå Littfest.
Var? Umeå Folkets Hus (och live på Littfest TV och Facebook).
När? Torsdag 16 mars kl. 17:15

Evenemanget presenteras i samarbete med Globala Torget och Olof Palmes Internationella Center.

Littfest är Sveriges största litteraturfestival och har arrangerats i Umeå sedan 2007. Festivalen pågår mellan 16-18 mars.

Mer om Umeå Littfest

 

 

Fem kvinnorättsaktivister och organisationer som gör världen bättre

Namibia: Women’s Leadership Centre 

Women’s Leadership Centre (WLC) arbetar med att stärka kvinnor att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället. De har bland annat mobiliserat 190 organisationer för att protestera mot en planerad oljeborrning i Kavangoregionen. Borrningsprojektet kommer få allvarliga konsekvenser för miljön och sanfolket i området.

Läs mer!

Palestina: Filastiniyat

Filastiniyat är en palestinsk civilsamhällesorganisation som vill öka kvinnors och ungdomars deltagande i samhället. De arbetar bland annat med att stärka och stötta kvinnliga journalister i Palestina.

Lär dig mer!

Turkiet: Eren Keskin

Eren Keskin är människorättsjurist och medordförande i IHD, Turkiets mest kända organisation för mänskliga rättigheter. Sedan 1990-talet har hon engagerat sig i minoritetsfrågor och erbjudit avgiftsfri juridisk assistans till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr av statliga styrkor. Arbetet har gjort henne till måltavla för Erdoganregimen.

Läs mer!

Sydafrika: Ikhwezi Women’s Support Centre

Ikhwezi Women’s Support Centre arbetar med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Cathcart i de östra delarna av Sydafrika. Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier.

Läs mer!

Nordmakedonien: Kristina Ampeva och Glasen Tekstilec

Kristina Ampeva fick själv sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Då grundade hon organisationen Glasen Tekstilec för att stödja andra kvinnor i samma situation. Glasen Tekstilecs arbete har uppmärksammats och fått regeringen att inleda en dialog med dem och textilföretagen om förbättrade arbetsvillkor.

Läs mer!


Gör mer demokrati – stöd vårt arbete

Tack vare dessa och många andra kvinnorättskämpars arbete bli världen hela tiden lite mer jämställd och lite bättre.

Ge ditt stöd till dem och till folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

Nu krävs handling för Irans folk

I höstas greps 22-åriga Jina Masha Amini av Irans sedlighetspolis. De tyckte inte hennes slöja var tillräckligt täckande. Efter några dagars fångenskap var hon död. Mördad av en regim som gör allt för att stoppa kvinnors frihet.  

För att visa sitt ursinne har Irans kvinnor sedan dess protesterat mot den politik och de lagar som begränsar och inskränker deras liv och rättigheter sedan den islamiska regimen tog makten 1979. Under parollen ”Kvinna, liv, frihet” har protesterna spridit sig. Alla samhällsklasser visar nu sin vrede genom demonstrationer och strejker. Med i kampen finns Irans fria fackföreningar som fortsatt sitt fackliga arbete, trots mångårigt förtryck. Ett stort antal fackliga ledare sitter sedan länge i fängelse. Många har mördats.  

Regimen har inte lyckats slå ner de folkliga protesterna och blir nu allt mer desperat. Fredliga demonstrationer möts av brutalt våld från den iranska statens militär, Revolutionsgardet. Dödsoffren blir allt fler. Fängslade utsätts för våldtäkt och tortyr. Många har efter orättvisa och snabba rättegångar avrättats i vad som måste betraktas som statligt sanktionerade mord. Kampen för frihet, jämlikhet och jämställdhet är bokstavligen på blodigt allvar.  

Inom arbetarrörelsen vet vi att internationell solidaritet ger resultat, även om kampen ofta är lång och svår. Därför kommer vi aldrig att svikta i vårt solidaritetsarbete med det iranska folket.    

Men det räcker inte med ord. Nu krävs handling! 

Underskrivet av Olof Palmes Internationella Center och våra medlemsorganisationer:

S-kvinnor
LO Sverige
Facket Kommunal
Transportarbetareförbundet
ABF
Socialdemokraterna
SSU
S-Studenter
HBT-Socialdemokrater
Socialdemokrater för tro och solidaritet
Hyresgästföreningen
Folkets hus och parker
Handelsanställdas förbund
Seko
Byggnads
IF Metall
Unga örnar
Livsmedelsarbetarförbundet
Fastighets
Hotell- och restaurangfacket
Elektrikerna
Pappers
Målarna
Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
Musikerförbundet
Verdandi
Föreningen arbetarrörelsens folkhögskolor

 

 

Internationell utblick: Iran, kvinnorna och revolutionen

Missnöjet över bristen på demokrati, mänskliga rättigheter, förtrycket och kvinnornas diskriminerade situation har pyrt länge i dagens Iran. Moralpolisens ingripande mot 22 åriga Jina Amini i september för att hon inte bar sjal på huvudet, och som ledde till hennes död, har intensifierat de folkliga protesterna och lett till omfattande demonstrationer både i Iran och utomlands. Regimen beordrade hårda repressalier mot de protesterande som förorsakat många dödsfall. Flera dödsstraff har utdömts. Iranska kvinnor har gått i täten för motståndet. Man kan tala om två revolutioner i en, dels en kvinnorevolution för förbättrade rättigheter, dels en revolution med krav på demokrati.

Medverkande:

Fataneh Farahani, professor i etnologi, Stockholms universitet
Elisabeth Löfgren, Svenska Pen, ordförande i Fängslade författares kommitté
Peimaneh Mollazehi, författare och människorättsaktivist född i Baluchistan i sydöstra Iran

Samtalsledare:

Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker

***

NÄR: Torsdag 26 januari kl 18.00

VAR: ABF-huset, Sveavägen 41, Katasalen, våning 1.

ENTRÉ: 90 kr, 70 kr för studerande och pensionärer.

Skaffa biljetter!


Evenemanget arrangeras av ABF Stockholm och Olof Palmes Internationella Center.

Skriv upp dig på Palmecentrets seminarielista och få påminnelser om evenemang:

Jag vill få påminnelser!

 

 

Årets Palmepris till frihetskämpar i Ukraina, Turkiet och Iran

Årets Olof Palmepris tilldelas Marta Chumalo, Ukraina, Eren Keskin, Turkiet och Narges Mohammadi, Iran. För deras kamp för kvinnors frihet, i en tid då mänskliga rättigheter hotas av krig, våld och förtryck. Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Marta Chumalo

Marta Chumalo är feminist, genusexpert och psykolog. Som medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre har hon i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld. Alltsedan 2014 och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Marta Chumalo varit djupt engagerad i att informera om krigets effekter och möta behoven hos dess offer. Marta Chumalo kräver bland annat en effektiv implementering av Istanbulkonventionen för att ge stöd till krigets offer för sexuellt våld.

Eren Keskin

Eren Keskin är en människorättsadvokat som under decennier försvarat diskriminerade grupper i Turkiet; etniska minoriteter, hbtqi-personer och flyktingar. Anklagelser och mordhot har riktats mot henne, liksom fler än hundra åtal. Hon har också fängslats för sina åsikter alltmedan Amnesty International förklarade henne som samvetsfånge. Genom att bilda The Association of Legal Aid against sexual violence har hon under årens lopp fått flera militära och höga myndighetspersoner åtalade för grova brott.

Narges Mohammadi

Narges Mohammadi är journalist och människorättsaktivist som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council och förgrundsgestalt i organisationer som Defenders of Human Rights Centre och Legam (Campaign for Step-by-Step Abolition of the Death Penalty). För sitt engagemang har Narges Mohammadi gripits upprepade gånger och avtjänat flera fängelsestraff. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”.

Pristagarna tilldelas ett diplom och en prissumma på vardera 33 000 USD.

Prisceremoni

Onsdagen den 1 februari tilldelas pristagarna Palmepriset vid en ceremoni i Stockholms Konserthus med start klockan 16:00. Prisceremonin kommer även att sändas live på minnesfondens hemsida.

På ceremonin deltar Marta Chumalo, pristagare, Eren Keskin, pristagare (digitalt), Stefan Löfven, ordförande Olof Palmes minnesfond, Joakim Palme, Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center. Narges Mohammadi, pristagare, kommer att vara representerad.

Musik framförs av Systrarna Sahin.

För mer information, kontakta Minnesfondens kansli på info@palmefonden.se eller 08 677 57 90.


Fakta om Olof Palmepriset:

Styrelsen för Olof Palmes Minnesfond beslutade den 6 februari 1987 att inrätta ett Olof Palmepris. Priset delas ut årligen för särskilt betydande insatser i Olof Palmes anda. Pristagaren/pristagarna får förutom ett diplom en prissumma om totalt 100 000 USD.