DEBATT. En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse.
Vårt budskap till kongressen är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s kärnvapenförbud bör således ske skyndsamt.
Alva Myrdal, Inga Thorsson, Olof Palme och Maj Britt Theorin har alla fått internationellt genomslag för sina idéer och sin kamp för en värld fri från kärnvapen. Anna Lindh talade på Olof Palmes begravning. Hon sa:
”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”
Detta är ett arv vi som rörelse vill förvalta. För Annas, Alvas, Ingas, Olofs och Maj Britts skull, men allra mest för att de som är unga nu ska slippa känna fruktan inför framtiden.
Något som de dessvärre gör, med ett överhängande klimathot, en pandemi och en orolig omvärld. Lösningen på dessa vår tids ödesfrågor är gemensam. Den ser inte landsgränser.
Kärnvapenhotet kan tyckas avlägset i vår tid, men faktum är att hotet är på samma höga nivå nu igen som det var under kalla krigets mitt.
Icke-spridningsavtalet (NPT) kom till för drygt 50 år sedan för att trappa ned kärnvapenupprustningen. Men kärnvapenländerna har tvärtom blivit fler och kärnvapenarsenalerna har ökat.
Sveriges strategiskt viktiga försvarssamarbeten eller det fortsatta nedrustningsarbetet inom NPT motsäger inte anslutning till kärnvapenförbudet.
Tvärtom är ett undertecknande av förbudskonventionen en naturlig fortsättning för att främja svensk säkerhet. 86 länder har hittills skrivit under och alltfler länder, däribland vårt Nato-grannland Norge börjar inse vikten av förbudet.
Det kanske främsta Natolandet av dem alla, USA, har under Bidens presidentskap till och med sagt att de ska se över sitt eget innehav av kärnvapen.
En socialdemokratiskt ledd regering måste inta en position som gör att vi kan aktivt påverka den för oss så viktiga fråga.
Vi vill mana vår egen kongress att skärpa kraven och tydligt ställa sig bakom ett förbud mot kärnvapen.
Olof Palme sa i ett nedrustningstal till FN 1982:
”Det sägs ibland att den uppseendeväckande retoriken hos folkrörelser behöver balanseras upp av statsmannamässig realism. Dessa dagar känner jag snarare att den statsmannamässiga retoriken behöver balanseras av den handfasta realismen hos vanligt folk som har kommit att förstå vad ett kärnvapenkrig skulle innebära och som kräver praktisk handling för att undvika det”.
Och sällan har svenska folket varit så eniga gällandes ett möjligt politiskt beslut. Olof Palmes Internationella Center har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet.
Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Oavsett vilket av riksdagens partier man röstar på finns en överväldigande majoritet som är för ett svenskt undertecknande.
Årets helt färska siffror visar dessutom att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.
Kongressen måste fatta beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet med att avskaffa kärnvapen.
Vårt arbete behövs för att de som är unga nu ska kunna ha en framtid att tro på.
Anna Sundström, Olof Palme International Center Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor Lisa Nåbo, ordförande SSU Diyar Cicek, förbundssekreterare SSU Birgitta Dahl, fd statsråd och talman Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare Socialdemokrater för tro och solidaritet Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella center Pierre Schori, fd statsråd, ordförande Olof Palmes Minnesfond Wanja Lundby-Wedin, Kyrkostyrelsens 1:a vice ordförande Evin Incir, Europaparlamentariker Och 90 fler.
Israel och Palestina – stillestånd i långvarig konflikt
Seminariet kommer att diskutera det politiska och humanitära läget i Israel och Palestina. Israel har fått en ny regering – finns det några tecken på en förändrad hållning till ockupationspolitiken? De planerade palestinska valen i våras sköts upp – vad händer med demokratin i Palestina? Hur långt har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kommit i sin utredning av krigsbrott i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem?
Israel tycks nu vara berett att åter normalisera sina kontakter med Sveriges utrikesminister, sju år efter det svenska erkännandet av Palestina. Vad betyder det för Sveriges möjligheter att verka i regionen? Vad kan det internationella samfundet, EU och Sverige göra för att verka för en rättvis fred?
Därutöver finns mycket att diskutera som pandemin, fördrivning av palestinska flyktingar i Sheikh Jarrah, situationen för FNs hjälporgan för palestinska flyktingar, UNRWA, raketer från Gaza, israelisk vedergällning, USAs erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad med mera.
Medverkande: Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och människorättsexpert Evin Incir, europaparlamentariker, vice ordförande i EU-parlamentets delegation för förbindelserna med Palestina Magnus Hellgren, utrikesdepartementet, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaenheten, Mena, tidigare Sveriges ambassadör i Israel Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, STS, samtalsledare
Lokal:
Katasalen, plan 1, kan även ses online via ABF Stockholms Facebook-sida.
Fri entré, ingen anmälan krävs.
”Facket måste stå upp för ett kärnvapenförbud”
Olof Palme höll ett av sina sista tal i New Delhi, i Indien. Talet hölls till minne av den indiska premiärministern Indira Gandhi.
Palme talade om internationell säkerhet och hotet om ett kärnvapenkrig: ”Ett kärnvapenkrig kan drabba alla folk och alla stater, även de som är längst bort från krigsskådeplatsen. Men det betyder också att alla folk och alla nationer har rätt att säga sitt om dessa massförstörelsevapen”
I april 2015 lämnade International Trade Union Confederation (ITUC) över sju miljoner namnunderskrifter till FN:s dåvarande biträdande generalsekreterare Jan Eliasson. Sju miljoner fackliga medlemmar världen över krävde ett internationellt avtal som förbjöd kärnvapnen.
I början av det här året trädde FN:s konvention om förbud mot kärnvapen i kraft, efter att 50 stater ratificerat den. Bland dem Nya Zealand, Irland, Österrike, Chile, Mexiko, Thailand, och Sydafrika. Idag har 56 länder ratificerat konventionen och ytterligare 30 skrivit under, men ännu inte ratificerat.
Kärnvapenupprustning pågår
Man ska inte bli förvånad över att ingen av kärnvapenmakterna eller NATO-länderna finns med bland de som skrivit under konventionen. Det är ju de som vi nu ska sätta press på.
Det arbetet går framåt. I Norge har det norska Arbeiderpartiet, som nu bildar regering, sagt att man vill se att Norge ska närma sig avtalet om kärnvapenförbud som observatör, och uppmanar andra NATO-länder att göra detsamma.
Den epok av avspänning som kom ut av Reagan och Gorbatjovs nedrustningsförhandlingar är över. Nu ser vi i stället oroande tecken på en kärnvapenupprustning och vi har inte råd att begå misstaget att behandla kärnvapenhotet på samma sätt som klimathotet och risken för globala pandemier. Där världens ledare förnekat allvaret till dess att krisen varit ett faktum.
”Från den internationella fackföreningsrörelsen måste vi sända ett tydligt budskap till världssamfundet att kärnvapnen helt och hållet måste förbjudas.”
Om en dag en president tryckt på avfyrningsknappen till kärnvapenmissilerna finns ingen möjlighet att ångra sig. Redan ett begränsat kärnvapenkrig leder till miljontals döda och får stor inverkan på världens klimat och ekonomi. Ett fullskaligt krig med kärnvapen kan leda till att hela mänskligheten utplånas.
Facket måste vare fredsrörelse. Det är våra medlemmar som slaktats på slagfälten, allt medan generaler och presidenter befunnit sig lång borta från fronten.
Säkerhet genom dialog
De cirka 70 miljarder dollar som förra året spenderades på kärnvapnen skulle vara till långt större nytta om de i stället investerades i välfärd och utveckling, som en del i ett nytt socialt kontrakt mellan arbetare, regeringar och arbetsgivare.
Att driva igenom ett sådant socialt kontrakt skulle garantera att fackliga rättigheter respekteras över hela världen, och att alla garanteras anständiga arbetsförhållanden med löner som går att leva på, liksom rätten till kollektiva förhandlingar.
De sociala trygghetssystemen ska gälla för alla. Företagen ska vara öppna och ansvarstagande i sin verksamhet. En social dialog krävs för att garantera en rättvis klimatomställning och rättvisa när ny teknik kommer till användning.
År 1982 presenterade en internationell kommission ledd av Olof Palme en rapport där man etablerade begreppet gemensam säkerhet. Den slutsats kommissionen kom fram till var att ingen part kan vinna ett kärnvapenkrig, då det leder till ömsesidig förintelse.
Därför kan man inte öka sin säkerhet genom fler och tyngre vapen. Säkerhet kan bara uppnås i en gemensam dialog med motståndaren.
Kärnvapen som globalt hot
Nu har ITUC tillsammans med Olof Palmes Internationella Center och fredsorganisationen International Peace Bureau bestämt sig för att återlansera begreppet gemensam säkerhet. En ny internationell kommission har satts samman som inte bara tittar på hotet från massförstörelsevapen utan även nutida globala hot som klimatkrisen och de ökande klyftorna i världen.
Under nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, kommer vi inom ”Common Security 2022” att presentera vår rapport. Och vi kommer att behöva den svenska fackföreningsrörelsens stöd i att sprida vårt budskap.
Lika viktigt är att fackföreningsrörelsen trycker på sina respektive regeringar för att förmå dem att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Kärnvapnen hotar hela mänskligheten och det finns inga giltig moraliska, politiska eller ekonomiska motiv för att någon nation ska få inneha sådana vapen.
Från den internationella fackföreningsrörelsen måste vi sända ett tydligt budskap till världssamfundet att kärnvapnen helt och hållet måste förbjudas.
Sharan Burrow, Generalsekreterare, International Trade Union Confederation
Anna Sundström, Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
En lång tradition av ned- och avrustning, fred och frihet har alltid varit en hörnsten inom svensk socialdemokrati och arbetarrörelse. Vårt budskap till kongressen nu i november är tydligt: vårt parti ska även fortsättningsvis vara en kraft i denna kamp och ett undertecknande av FN:s förbud mot kärnvapen bör således ske skyndsamt.
Palmecentret har flera år i rad bett Sifo ta reda på vad svenska folket anser om kärnvapenförbudet. Nära nio av tio stöder kärnvapenförbudet och vill att Sverige skriver under. Årets helt färska siffror visar att bland socialdemokratiska väljare uppgår stödet för ett svenskt undertecknande till 87, 8 procent.
På kongressen måste ombuden hörsamma väljarna och fatta ett beslut som leder till att vi socialdemokrater ställer oss på rätt sida av historien och fortsätter arbetet mot kärnvapen. Vårt arbete behövs för att unga nu ska ha en framtid att tro på. Eller som Anna Lindh uttryckte det på Olof Palmes begravning:
”Vi som är unga vill tro på framtiden. Och i en tid då ångesten över ett hotande kärnvapenkrig växer och när många unga ser med fruktan på framtiden, då tog Olof Palme vår rädsla på allvar och förvandlade den till framtidstro och handlingskraft. Han ledde oss i kampen för avspänning, nedrustning och fred. Tack Olof Palme, för att din kamp för framtiden hjälpte oss att tro på den.”
Common Security 2022: Growing inequality – a threat to peace and security?
Income inequality has risen sharply since the 1970s in most advanced economies around the world and has been blamed for increasingly polarised politics. Political violence, conflict, and inequality are closely related. Greater equality is needed for peace.
Klimatförändringar och miljöförstöring är redan i dag ett hot mot freden och tryggheten på planeten. Klimatrelaterade säkerhetsrisker har långtgående konsekvenser för hur vi i vår värld kan skapa fred och säkerhet. En konflikt där kärnvapen används, även i begränsad skala, skulle ha stor inverkan på jordens klimat.
Samtidigt som förändringen som krävs för att övergå till grönare ekonomier är fylld av risker, erbjuder den också många möjligheter att bidra till mer fredliga och hållbara samhällen.
Ämnet kommer att diskuteras av en panel av framstående internationella experter:
Helen Clark
Tidigare premiärminister i Nya Zeeland och beskyddare av Helen Clark Foundation. Ledamot i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.
Ulrich Eberle
Konfliktexpert, International Crisis Group.
Kumi Naidoo
Global ambassador, Africans Rising for Justice, Peace and Dignity.
Margot Wallström
Tidigare utrikesminister. Ordförande i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.
Moderator: Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationalla Center
Klimatkrisen och kärnvapenhotet – hur ser ungdomen på de två ödesfrågorna?
Välkomna att lyssna på detta samtal den 23 september kl.18.00
Webbinariet med fokus på ödesfrågorna klimatkrisen och kärnvapenhotet tar upp hur unga och framtidens ledare i morgon ser på möjligheterna att styra oss bort från dessa hot mot hela vår existens på jorden. Hur påverkas de unga av de bägge ”tvillinghoten”? Hur kan unga människor organisera sig för att leda utvecklingen för framtiden?
Medverkan av ungdomar från politiken och civilsamhället: Veronica Sällemark, försvars- och säkerhetssakkunnig, Elsie Gisselgård, försvars- och utrikespolitisk talesperson CUF, Lisa Nåbo, ordförande SSU, Pasi Huikuri, internationell sekreterare MUF, Daniel Andersson, förbundsstyrelsen, Svenska Kyrkans Unga
Moderator: Luis Lineo, partistyrelsen,Feministiskt Initiativ
I ett kärnvapenkrig finns inga vinnare, bara ömsesidig förintelse. Det var slutsatsen i den så kallade Palmekommissionens rapport, presenterad 1982. Det hjälper inte med fler och kraftigare vapen, säkerhet kan bara nås gemensamt.
När nu spänningarna ökar mellan supermakterna, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen moderniseras är det åter dags att lyfta begreppet Gemensam säkerhet. En ny internationell kommission har bildats som nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, ska presentera en rapport om hur vi gemensamt garanterar överlevnaden för vår planet. I seminariet möts tre personer som är aktiva i ”Common Security 2022”.
Panelister:
Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare FN och tidigare utrikesminister Rosaline Marbinah, ordförande Sveriges ungdomsorganisationer och ungdomsrepresentant OSSE Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret
De som överlevde kärnvapenattackerna och minns vad som skedde är nu över 80 år gamla. Snart finns ingen kvar som kan berätta utifrån egna erfarenheter. Det är upp till oss som är aktiva i dag att inte förtränga hotet från framtida kärnvapenkrig, och engagera oss för att eliminera det. Det är hög tid för Sverige att skriva under FN:s kärnvapenförbud.
Klimatkrisen är ett tydligt exempel där problem förträngts och åtgärder uteblivit. Och än i dag finns de som fortsätter att förneka. Risken för en global pandemi har spelats ner, och när den nu har drabbat ser vi att den globala samverkan som borde funnits för att effektivt bekämpa smittan inte fanns på plats.
Vi kan inte inta samma förnekande attityd till risken för ett kärnvapenkrig, som faktiskt kan leda till att hela mänskligheten utplånas. Världens politiska ledare har alltför länge förnekat eller förminskat detta hot mot vår existens.
Sannolikheten för ett storskaligt kärnvapenkrig ökar, liksom risken för en mer begränsad konflikt där kärnvapen används, men som ändå kan resultera i många miljoner döda och påverkan på hela jordens klimat.
Kärnvapenförbud är vägen framåt
Säkerhet kan bara uppnås gemensamt med motståndaren. Inte genom konfrontation och kapprustning. Kärnvapenmakterna moderniserar sina kärnvapen, och spenderar mer pengar på sina kärnvapenarsenaler. Det är USA och Ryssland som innehar den helt övervägande delen av kärnvapnen. Samtidigt har antalet stater som innehar kärnvapen ökat. Storbritannien har beslutat att öka antalet kärnvapenstridsspetsar med 40 procent och det kommer oroande rapporter om kinesisk kärnvapenupprustning.
I allt högre utsträckning räknar kärnvapenmakterna in kärnvapnen i sin militärstrategiska planering. Och med stigande spänningar mellan supermakterna ökar sannolikheten att de faktiskt kommer till användning. Det kan ske genom ett misstag, ett falskt alarm, där ett upptrissat läge inte tillåter att man avvaktar med en motattack.
Det vi nu behöver är en global folklig mobilisering, som lyfter upp kärnvapenhotet från den skugga det hamnat i, till en fråga som lägger sig högst upp på den internationella dagordningen. Det främsta ljuset i mörkret är FN:s kärnvapenförbud som beslutades 2017, samma år som organisationen ICAN fick Nobels fredspris för sitt arbete för ett globalt förbud mot kärnvapen.
Dags att gå i Palmes fotspår
FN:s kärnvapenförbud trädde i kraft i januari i år, då fler än 50 nationer ratificerat det. Redan 1985 lyfte Olof Palme i ett tal inför FN behovet av en internationell konvention mot användningen av kärnvapen, som ett steg på vägen mot en total avrustning. Han skulle förstås ha uppskattat att se att hans förslag tre decennier senare förvandlats till verklighet.
Ändå har Sverige valt att inte skriva under konventionen, vilket är högst beklagligt. Med tanke på den stolta tradition Sverige har när det gäller fred- och nedrustning borde vi istället vara en ledande kraft i den växande rörelse som kräver en värld utan kärnvapen.
Vi behöver även finna vägar till samtal som kan minska risken för en kärnvapenkatastrof och minimera andra globala hot mot mänskligheten. Samtal och förhandlingar som måste ske mellan nationer som i övrigt må ha ett konfliktfyllt förhållande. År 1982 lade en internationell kommission under ledning av Olof Palme fram en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades. Det Palmekommissionen kom fram till var att i ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Säkerhet kan bara uppnås gemensamt med motståndaren. Inte genom konfrontation och kapprustning.
En ny kommission för gemensam säkerhet har bildats
Nu har en ny internationell kommission skapats, som utifrån begreppet gemensam säkerhet analyserar hur världen ska ta sig an kärnvapenhotet och andra hot mot mänskligheten. Initiativet går under namnet Common Security 2022. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenteras en rapport om hur vi ska nå gemensam mänsklig säkerhet i vår tid. En förändring måste till om Hiroshima och Nagasaki inte bara ska vara de första utan även de sista städerna som läggs i ruiner av en kärnvapenattack.
Anna Sundström
Olof Palmes Internationella Center Pierre Schori
Olof Palmes Minnesfond
Med de nu ökande spänningarna mellan kärnvapenmakterna står världen på randen till ett förödande kärnvapenkrig. Kärnvapenarsenalerna utvecklas och slukar allt större ekonomiska resurser. Användning av kärnvapen som ett slagfältsvapen har blivit en del av den militära planeringen.
Den i FN beslutade konventionen om ett totalförbud mot kärnvapen ger dock nytt hopp i kampen mot massförstörelsevapnen.
Seminariet inleds av Helen Durham, Law and Policy Director, vid internationella Röda Korset
Deltagare:
•Fumihiko Yoshida, gästforskare vid Carnegie Endowment for International Peace och förvaltare av Sasakawa Peace Foundation;
• Sergio Duarte, ordförande för Pugwash-konferenser om vetenskap och världsfrågor och tidigare FN: s höga representant för nedrustningsfrågor;
• Dr. Rebecca Johnson, grundare till den internationella kampanjen mot kärnvapen (ICAN) och verkställande direktör för Acronym Institute for Disarmament Diplomacy;
• Alexander Kmentt, österrikisk diplomat och chef för nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning vid det österrikiska utrikesministeriet;
• Srishty Aware, ungdomsledare för Indian Institute for Peace Disarmament & Environmental Protection.
Seminariet modereras av Lisa Clark and Philip Jennings från International Peace Bureau
Detta är det andra seminariet inom ”Common Security 2022”, ett projekt med syfte att till nästa år ta fram förslag på hur vi i vår tid genom att utgå från begreppet gemensam säkerhet kan möta globala hot som kärnvapen, klimatförstörelse och ökande orättvisor. En ny högnivåkommission har tillsats. Arbetet utgår från Palmekommissionen som 1982 presenterade en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades.
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!
ENG
