Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Yttrandefrihet och pressfrihet får av säkerhetsskäl ofta stryka på foten i krig. Samtidigt är det också värden som Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlar om – rätten att skriva, rätten att kritisera makten.

I ett samtal mellan Andrej Kurkov, ordförande i ukrainska PEN-klubben, och Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center, får vi höra om författares och journalisters villkor under brinnande krig.

Andrej Kurkov är en ukrainsk författare, född 1961, normalt bosatt i Kiev, men befinner sig för tillfället i Lviv. Sedan 2018 är han ordförande för ukrainska PEN. Kurkov skriver även barnböcker, så samtalet kommer också att handla om barns rätt till berättelser och hur barnen i Ukraina kan läka efter kriget.

Med:

Andrej Kurkov, författare och ordförande för ukrainska PEN.

Moderator:

Inga Näslund, Olof Palmes internationella center

Tid: Lördag 24 sep, kl. 15.00-15.30.
Scen: Globala Torgets studio, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.
Arrangör: Olof Palmes Internationella Center

Jimmie Åkesson kan inte välja mellan Biden och Putin, efter att ha fått denna direkta fråga i tv 16 februari i år. Lite drygt en vecka senare anfaller Putins Ryssland Ukraina.

Åkesson och Sverigedemokraterna har sedan dess fördömt Putin och Rysslands krig, med all rätt och säkerligen genuint i många och de flesta fall. Och SD gör nu sitt yttersta för att städa bort alla tecken på de tidigare Putinvänliga strömningar som funnits inom partiet.

Under en lång period tillät partiledningen öppet Putinvänliga tendenser inom partiet. Men också på senare tid har SD jämställt Putins auktoritära politik med det vänsterliberala etablissemanget. Det ena har i sådana fall inte varit bättre än det andra, har det låtit. Det har lett till att SD i konkret politik ofta hamnat på samma sida som Putinvänliga krafter i exempelvis Europaparlamentet.

Högerextrema och populistiska rörelser i Europa

I just EU-parlamentet samlas som bekant de högerextrema och -populistiska partier och rörelser som i vida ordalag skulle kunna benämnas som SDs systerpartier i Europa. I ett försök att göra sitt parti mer rumsrent har SD valt att inte gå med i samma partigrupp, Identitet och Demokrati (ID), som bland andra italienska Lega, franska Nationell Samling, österrikiska Frihetspartiet (FPÖ) och nederländska Frihetspartiet (PVV).

”Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik.”

 

Partier som i likhet med SD vunnit gehör på både hemmaplan samt i europeiska sammanhang. Att dessa partier är samma andas barn kartlade Olof Palmes Internationella Center redan inför EU-valet våren 2019 med rapportboken ”Ödesvalet – En orosanmälan om ett brunt Europa”.

Något som förenar dem är deras, åtminstone fram till och med 24 februari, öppet positiva inställning till Ryssland. Legas Salvinis och Nationell Samlings Le Pens Putinhyllande i synnerhet, men alltså också inom svenska SD. Varför?

Ett enkelt svar är att Putin vill splittra Europa och EU. Dessa nationalistiska partier och rörelser delar den viljan i sin EU-kritik. Men synen på migration, nationell kultur samt dekadent vänsterliberalism förenar dem också idémässigt.

Auktoritära tendenser på kommunal nivå

SDs tidigare Putinvänliga hållning ger en föraning om vad det skulle innebära om SD fick ett ökat inflytande efter valet 11 september. SD är ett i grunden högerradikalt och auktoritärt parti. I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.

I Hörby i Skåne, där SD styr tillsammans med Moderaterna, har hälften av de kommunala cheferna sagt upp sig därför att de ansett det omöjligt att bedriva en seriös förvaltning när SD-politiker lägger sig i vad som måste göras. Den auktoritära politiken går som en röd tråd både i utrikes och inrikesfrågor.

”I flera av de kommuner där SD i dag styr tillsammans med Moderater (och där KD och olika lokala partier också ofta finns med i koalitionen) försöker partiet ta kontroll över innehållet i kultur, folkbildning och offentlig förvaltning.”

 

Efter valet kan Sverige för första gången, beroende på regeringsbildning, få ett högerradikalt parti med ett rejält inflytande. Det är ett hot att ta på allvar.

Frihet i fara

Palmecentrets inledde kampanjen ”Frihet i Fara” 2020 med en rapport om auktoritära ledare och följde i fjol upp med en rapport om civilsamhällen runt om i världen, som i samma auktoritära framfart kraftigt decimerats. Den pågående kampanjens fokus ligger på faran för att dessa högerpopulistiska idéer nu hotar även vår demokrati. Hur det globala och det lokala hänger ihop.

För att demokratin globalt, ute i världen, är på tillbakagång är inte bara Putins Ryssland ett exempel på. Faktum är att 70 procent av jordens befolkning lever i diktaturer och drygt 87 procent i mer eller mindre inskränkta samhällen. Den här utvecklingen har gått snabbt och för bara 10 år sedan var siffrorna betydligt lägre.

”Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.”

 

Den demokratiska tillbakagången hänger inte sällan samman med högerpopulism och nationalistiska tongångar. Och det handlar inte bara om länder som Filippinerna, där den forne diktatorn Marcos son efterträtt Duterte, Bolsanaros Brasilien eller USA under Trumps tid vid makten. Det handlar om Erdogans Turkiet och EU-länder som Polen och Ungern där den tidigare Putinvännen Orban och hans Fidez nyligen valdes om på nytt.

Sverige är globalt sett i minoritet och i ett litet sällskap när det kommer till att vara en fri demokrati. De flesta länder som inte är rena diktaturer är skenbara demokratier, med kraftiga inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter.

Friheten i vår omvärld och direkta närhet är under attack. Putins krig i Ukraina och hans grumliga motiv visar med all tydlighet detta. Men att hans idévärld och auktoritära ledarstil redan innan krigsutbrottet hade fäste i Europa och världen, och var på frammarsch vet vi också. Precis som kriget nu drabbar oss i Sverige och hela världen direkt och indirekt kommer dessa idéer att göra det i samma takt som de får ökat inflytande i land efter land.

Det kan svenska väljare motverka genom att rösta på alternativ som inte förespråkar dessa idéer och som aktivt kämpar för att stävja utvecklingen av auktoritära och antidemokratiska krafter i vår omvärld.

Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken 2/9-2022. 

Flera forskningsinstitut har rapporterat att demokratin trycks tillbaka i världen. Enligt V-dem vid Göteborgs universitet levde 70 procent av jordens befolkning i diktaturer förra året. Och andelen länder där yttrandefriheten allvarligt hotas har ökat från 5 procent 2011, till 35 procent tio år senare.

Den demokratiska nedgången visas även i världsfacket ITUC:s årliga ’Global Rights Index’, som mäter hur fackliga rättigheter respekteras runt om i världen. Mätningen för 2022 visade en fortsatt nedåtgående trend; 87 procent av länder inskränker strejkrätten, i 77 procent av länder hindras arbetares kollektiva organisering, och våldet mot fackliga ledare ökar.

Enligt tidskriften The Economist var nedgången för demokratin mellan 2020 och 2021 den största sedan tidningen började mäta demokratin i världen. Många av världens ledare har använt pandemin som svepskäl för att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.

En gradvis urholkning

Urholkningen av demokratin sker mer i skymundan än tidigare i historien. I stället för drastiska svängar i auktoritär riktning i form av våldsamma kupper handlar det om gradvis underminering av demokratins institutioner. Genom exempelvis att:

• Sittande regeringar ger sig på civilsamhället.

  Människorättsorganisationer, fackföreningar och akademiska lärosäten blir utsatta för repression och hot. Förra året uppmättes ungefär 87 procent av världens befolkning leva i mer eller mindre inskränkta samhällen.

• Oberoende medier attackeras och journalister utsätts för kränkningar.

  På så sätt undergrävs förtroendet till demokratins stöttepelare. Reportrar utan gränser har mätt pressfriheten i världen i 20 år, och 2022 noterades den högsta siffran hittills för antalet länder där situationen klassas som mycket allvarlig (28 stycken). Sverige ligger på plats 3 i årets mätning, men under kategorin ”journalisters säkerhet” hamnar vi endast på plats 32.

• Polarisering i landet drivs på för att stärka konflikter och desinformation sprids kring politiska motståndare.

• Även formella institutioner attackeras.

  Inskränkningar görs på rättsväsendets oberoende, lagar ändras och domares självständighet undermineras.

Ojämlikhet och auktoritära allianser drivande

Det finns flera observationer om vad som driver den auktoritära utvecklingen. I viss mån kan det förstås som en motreaktion mot ökade ekonomiska klyftor i samhället. Orättvisor är starka drivkrafter bakom populism och polarisering, och många forskare pekar ut populismens tillväxt som ett av de största hoten mot demokratin.

Tilliten till demokratins institutioner har också varit på tillbakagång i många år i demokratiska och halvdemokratiska stater. Den har minskat som allra mest i Asien, Latinamerika och Östeuropa, men även i USA och resterade Europa har förtroendet backat.

När polariseringen i samhället ökar tenderar människor att bli mer benägna att smutskasta politiska aktörer man inte sympatiserar med. Förtroendet för nyhetskällor minskar och risken för polarisering blir därmed än större. När auktoritära ledare kommer till makten tenderar de att använda retorik för att förtrycka minoriteter och attackera den politiska oppositionen, vilket kan leda till ytterligare polarisering i en ständigt nedåtgående spiral.

Samtidigt är det också uppenbart att auktoritära regimer aktivt sprider sina idéer. Ryssland och Kina är två tydliga exempel.

Auktoritära regimer använder alltmer desinformation för att sprida sina åsikter och för att forma inhemsk och internationell opinion. Mediala kampanjer, falsk statistik och ”fejknyheter” används för att smutskasta motståndare, attackera media och rättfärdiga antidemokratiska auktioner. Denna spridning av desinformation går hand i hand med ökad polarisering och urholkning av liberala demokratiska fri- och rättigheter.

Denna artikel är ett utdrag från rapporten ”Demokrati på reträtt: varför ska man bry sig?”. Ladda ner hela rapporten här!

Vad kan vi i Sverige göra för att slå vakt om demokratin?

Läs mer: 4 sätt att ta friheten i försvar

Under morgonen den 18 augusti har den israeliska militären genomfört razzior mot palestinska civilsamhällesorganisationer. Det är samma organisationer som Israel i oktober godtyckligt terrorstämplade. En av dem är till exempel den välrenommerade människorättsorganisationer Al-Haq som är en viktig organisation för att övervaka och sprida information om brott och övertramp mot mänskliga rättigheter i Palestina.  

Omvärldens stöd till de palestinska krafterna för demokrati och mänskliga rättigheter är viktigare än någonsin. Omvärlden måste agera när Israel smutskastar och attackerar legitima människorättsorganisationer. Rösterna som berättar om den israeliska ockupationen riskerar annars att tystna. 

Sverige och Europa måste fortsätta och fördjupa stödet till de krafter som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, mot ockupationspolitiken.  

Detta är ett samarrangemang mellan ABF Stockholm, OSSE-nätverket och Olof Palmes Internationella Center. 

I Ekots partiledarutfrågning under tisdagsmorgonen fick statsminister Magdalena Andersson frågan om hon kunde ställa sig bakom kravet att Turkiet bör frige den fängslade kurdiske oppositionspolitikern Selahattin Demirtas.

Detta är något som bland annat utrikesminister Ann Linde krävt tidigare. Men Magdalena Andersson svarade att hon inte är insatt i detaljerna.

Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center, hade velat få tydligare besked från statsministern:

– Jag hade naturligtvis önskat att hon hade haft så mycket information att hon hade känt sig fullständigt bekväm med att rakt ut kräva Selahattin Demirtas omedelbara frigivande. Och att hon hade kunnat hänvisa till det utlåtande som Europadomstolen kom med 2020, som visar att den här processen är politiskt motiverad och som också slår fast att han bör friges.

Den kurdiska oppositionsledaren har varit fängslad i Turkiet sedan 2016, anklagad bland annat för att ha spridit terrorpropaganda. Men till exempel Europadomstolen för mänskliga rättigheter har slagit fast att målet är politiskt och begärt att han släpps omedelbart.

Lyssna på hela inslaget i Ekot

Fyra personer har avrättats i Burma efter att ha dömts till döden för terrorism i januari. Det är första gången sedan 1988 som personer avrättats i landet. Bland de som avrättades finns en känd demokratiaktivist och en politiker som tillhörde Aung San Suu Kyi:s parti NLD.

– Det är viktigt att nämna i sammanhanget att rättsprocessen har varit helt stängd för någon insyn. Men de bedömningar som har gjorts är att det är en helt rättsosäker process de har utsatts för, och antiterroristlagen är otroligt bred och kan i princip användas i vilka sammanhang som helst, säger Michael Hauer.

– Jag tycker att det var ett bra uttalande från FN:s generalsekreterare António Guterres att det här är en uppenbar kränkning av liv, frihet och personlig säkerhet.

Hur starkt är motståndet mot militärjuntan?

– Motståndet är fortfarande starkt. Juntan har fortfarande inte lyckats ta kontroll över landet. I gränsområdena där de etniska minoriteterna har kontroll över landområden har det varit krig i många decennier. Men det som är nytt med det här kriget är att militären nu får ta strider i sina starka fäster där majoritetsbefolkningen befinner sig. Det är en situation de inte riktigt är vana vid och de har inte lyckats trycka ner det här motståndet.

– Det finns otroligt många modiga människor i Myanmar som jag gärna vill lyfta. Det sker också ett motstånd i det lilla livet, i vardagslivet. Folk vägrar betala sina elräkningar för att de pengarna går rakt till juntan. Det är många som fortsätter att strejka för att de vägrar arbeta för en militärregim. Och de riskerar i princip sina liv för att vara med och bidra till en åter-demokratisering av Myanmar.

Hur mycket är det här en signal till folket att foga in er för annars kan det bli ett dödsstraff? 

– Jag tror att det här handlar om att sätta skräck i befolkningen som stort. Men också ett varnande finger till demokratiaktivister som fortsätter att kämpa och står upp för ett annat Burma, ett demokratiskt Burma som man hoppas kunna vara med och bygga.

Lyssna på hela intervjun!

Ge ditt stöd till Burmas modiga motkrafter: bidra till Palmecentrets insamling.

Kina blir allt aggressivare och hotar dagligen den fungerande demokratin Taiwan. Vid sidan av Rysslands invasion av Ukraina är konflikten mellan Kina och Taiwan idag en av de tydligaste konflikter där diktatur står mot demokrati. Alla världens demokratier måste på det sätt man förmår bidra till att en av Asiens mest utvecklade demokratier kan bestå. Sverige har en viktig roll och måste på ett tydligare och aktivare sätt försvara den taiwanesiska demokratin.

Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.

Utvecklingen i Kina under president Xi Jinping är mycket negativ. Här är några exempel:

• Det inhemska förtrycket ökar – det tydligaste exemplet är brotten mot mänskligheten i Xinjiang på Uigurer och andra etniska minoriteter.
• Den svenske medborgaren Gui Minhai kidnappades i Thailand av kinesiska agenter och hålls fängslad samtidigt som svensk diplomatisk personal inte får träffa honom. Kina kidnappar även medborgare från flera länder som tvingas läsa färdigskrivna manus i kinesisk TV med erkännande av brott och ursäkter till det kinesiska folket. Skenrättegångarna hålls ofta bakom stängda dörrar och ingen insyn tillåts.
• Krossandet av demokratin i Hongkong och fängslandet av demokratiaktivister.
• En mycket snabb militär upprustning och uppladdning i omtvistade delar av Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet och omtvistade delar i Himalaya.

Kina är en diktatur som inte bara förtrycker sin egen befolkning utan även i takt med sin allt större ekonomiska styrka påverkar och hotar länder som inte anpassar sig eller som öppet kritiserar Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Kinas kommunistparti styr landet med järnhand och ingen fri press finns, ingen opposition tillåts och personer som på något sätt uttrycker kritik tystas och försvinner.

Kina kunde ha valt en demokratisk väg 1989.

Miljoner människor över hela Kina krävde yttrandefrihet och politiska reformer men kommunistpartiets ledning mötte istället kraven med massakern på Himmelska Fridens Torg. Över hela Kina slogs demokratirörelsen ned och åtskilliga tusentals människor sköts ihjäl av militären. Bara i Peking finns det uppskattningar som säger att närmare 10 000 människor mördades. Ingen vet med säkerhet omfattningen men skoningslöst slogs förhoppningarna om demokrati ned.

I Taiwan däremot, som då också var en diktatur, växte en demokratirörelse fram som ledde till att demokrati infördes. Diktaturen föll och Taiwan utvecklades successivt till att bli en livskraftig och fungerande demokrati. Några exempel:

• Yttrandefrihet och pressfrihet rankas idag högt.
• Allmänna och fria val hålls.
• Gräsrotsdemokrati har införts som på olika sätt är världsledande.
• Samkönade äktenskap tillåts.

Taiwan med sina nästan 24 miljoner invånare har smakat på demokratin och är stolta över den positiva utveckling landet har genomgått. För en stor majoritet av befolkningen är en återgång till diktatur en omöjlighet.

Taiwans och Kinas historia är komplicerad och konflikten kräver mycket fingertoppskänsla för att lösas.

Men några saker står klart.  Demokratin i Taiwan står i skarp kontrast mot diktaturen i Kina. Ett alltmer aggressivt Kina hotar Taiwan militärt och budskapet är att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina och ska införlivas i Kinas diktatur. Under devisen ”Ett land – två system” försöker man måla upp en bild av att Taiwan ska få bibehålla sin demokrati. Men vi såg alla vad det löftet var värt för Hongkong. Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.

Sverige kan göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.

Världens länder måste entydigt hävda att relationen mellan Kina och Taiwan ska lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Taiwans strävan att utveckla sin demokrati är värt allt stöd. Sverige kan på olika sätt göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.

Många olika delar i det svenska samhället kan bidra. Civilsamhället kan på olika sätt öka sin kunskap om Taiwan och utveckla samarbeten med liknande rörelser i Taiwan. Studieförbunden kan erbjuda studiecirklar och föreläsningar om Taiwan. Taiwan är ett vackert och spännande land och reseorganisationer borde undersöka möjligheten av kunskaps- och turistresor. Kommuner och regioner kan undersöka möjligheterna av att finna vänorter. Högskolor och universitet kan utveckla nya samarbeten, och med tanke på Taiwans världsledande roll inom halvledarindustrin är möjligheterna stora. Kulturområdet kan göra mer för att spegla Taiwans spännande utveckling – film, teater och bokutgivning är några exempel på områden där nyfikna aktörer kan bidra till vår kunskap. I dagsläget finns bara en skrift utgiven på svenska om Taiwan.

Sveriges regering har ett extra ansvar.

Vi vill föreslå några åtgärder som kan bidra:

• Sverige måste aktivt verka för att Taiwan ges möjlighet att medverka i internationella organisationer som till exempel WHO.
• Sverige måste aktivt driva på för att EU ska utveckla relationerna med Taiwan, exempelvis genom investerings- och handelsavtal.
• Sverige bör utveckla sin ekonomiska och politiska representation i Taiwan.
• Sverige bör snarast sträva efter att upprätta ett luftfartsavtal som kan leda till en direkt flygförbindelse mellan Arlanda och Taipei (Taiwans huvudstad).

Det finns i Sveriges riksdag ett mycket stort stöd för att Sverige kan och måste göra mer för att utveckla relationerna med Taiwan. Denna breda samsyn måste nu resultera i ett tydligare stöd för Taiwans demokrati och mot Kinas diktatur.

När demokratin hotas så flagrant är det viktigt att försvara den – både i ord och handling.

Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center

Ulf Mårtensson, konsult, har tidigare arbetat på TCO och Vision

Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen

Artikeln publicerades i Dagens Arena den 30/06-22.

Den 1 juli 2022 är det 25 år sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina. John Lee, Hongkongs tidigare säkerhetsminister, har av Beijing utsetts till ny chefsminister med uppgift att upprätthålla den repressiva politiken i Hongkong.

Enligt ”European External Action Service 2022 Report on Hong Kong” utgjorde företag från EU den största utländska företagsgruppen i Hongkong under 2021. EU var också Hongkongs tredje största handelspartner. Samtidigt har Kina tydligt visat att man inte längre värdesätter principen om ”ett land-två system”. Inte heller efterlever man de internationella fördragen om mänskliga rättigheter.

Den nationella säkerhetslagen i Hongkong, beslutad av Nationella folkkongressen i Kina, används för att förfölja oliktänkande och för att kriminalisera utövandet av medborgerliga fri-och rättigheter. Hongkongs vallagar har ändrats av Beijing i syfte att endast ”patrioter”, personer som de kinesiska myndigheterna har godkänt, har möjlighet att ingå i Hongkongs administration. Detta innebär slutet för den politiska oppositionen. På mindre än två år har det som en gång var ett livligt civilsamhälle smulats sönder, likaså den fria pressen.

Över 10 000 demonstranter, 162 människorättsaktivister och journalister arresterades 2019 med hänvisningar till den nationella säkerhetslagen. Åtta fackliga medlemmar har åtalats. Över 60 civilsamhällesorganisationer – internationella mänskliga rättighetsorganisationer, fackföreningar, däribland Hong Kong Confederation of Trade Unions, samt fyra mediegrupper – har tvingats till upplösning eller blivit likviderade. Diasporaaktivister har fått arresteringsorder riktade mot sig. Utländsk press, multinationella banker och aktionsgrupper med bas utanför Hongkong är ålagda att följa den nationella säkerhetslagen, Hongkongs myndigheter hävdar att den kan tillämpas även utanför det egna territoriet.

Vi uppmanar EU och medlemsländerna att vidta starka diplomatiska åtgärder gentemot Kina och John Lee, den nya chefsministern i Hongkong, och kräva:

1. En omedelbar frigivning av de demonstranter som arresterades när de utövade sina medborgerliga fri- och rättigheter under protesterna 2019. Detta inkluderar alla fackföreningsmedlemmar, journalister och människorättsaktivister som arresterats med stöd av den nationella säkerhetslagen. Bland dessa finns Chow Hang-tung, Albert Ho och Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för HKCTU. Lee Cheuk-yan är anhållen för att ha bedrivit ”omstörtande verksamhet” genom att ha lett den upplösta organisationen Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movement in China. Organisationen har under de senaste 33 åren anordnat fredliga manifestationer med tända ljus den 4 maj, till minne av massakern på Himmelska fridens torg 1989.

2. Ett upphävande av den nationella säkerhetslagen (NSL). Likaså måste planerna på att införa nya lagar som strider mot internationella fördrag om mänskliga rättigheter stoppas. Det handlar bland annat om förslaget till ytterligare en lag om nationell säkerhet.

Med anledning av det försämrade läget måste Europeiska rådet och medlemsländerna uppdatera de slutsatser som antogs 2020 gällande situationen i Hongkong. Europeiska rådet och medlemsländerna måste också till fullo efterleva de beslut som tagits upp av Europaparlamentet 2021 och 2022, inklusive riktlinjer för de etiska och sociala kontroller av europeiska företag som är verksamma i Hongkong.

Vi uppmanar regeringar att rapportera om när de framgångsrikt vägrat ställa upp på utlämningsavtalet mellan Kina och Hongkong. Vi vill också att dessa regeringar skapar livbåtsprogram för människorättsaktivister som verkar i Hongkong och andra länder och att de upphör att exportera känslig utrustning till Hongkong.

Vi uppmanar till påtryckningar gentemot myndigheter i Hongkong och Kina, både på bilateral nivå och på FN-nivå, för att de ska respektera internationella förpliktelser. Vi uttrycker vår solidaritet med fackföreningsmedlemmar, människorättsaktivister och aktivister som kämpar för demokrati i Hongkong.

Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Center

Therese Guovelin, LO Sverige