Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

När vi pratar om hot mot demokratin är det kanske inte ovanligt att föreställa sig våldsamma militärkupper, säkerhetspoliser som slår ner demonstranter, och politiska motståndare, människorättsaktivister och journalister som fängslas, förföljs och riskerar sina liv.

Hela tiden möts vi av sådana horribla vittnesmål från modiga människor och motkrafter. Men det är inte bara dessa uppenbara attacker som hotar demokrati och frihet. Ofta bryts demokratin ner gradvis. Viktiga institutioner för en fungerade demokrati attackeras – som fria medier, ett oberoende rättsväsende och civilsamhället. Det kan ske subtilt och dikteras av mer eller mindre demokratiskt valda ledare.

Vi berättar om några exempel från samarbetspartners ute i världen från de senaste åren:

Ökad kontroll över civilsamhället i Zimbabwe

I Zimbabwe möts modiga aktivister av våld, men också av tonvis med administration. Det är sammantagna strategier för att succesivt strypa folkets rättigheter att tala, agera och röra sig fritt.

”För mig är självcensuren en av de allvarligaste konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet.”

– Du börjar tänka på vad du säger – hur du säger det. Plötsligt säger du inte att vitt är vitt och blått är blått, utan du säger att blått är lite småvitt… För mig är den här självcensuren som vi lever med i Zimbabwe en av de allvarligaste konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhällets organisationer.

Det berättar Daniel Maposa, grundare för teatergruppen Savanna Trust som är en av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Zimbabwe.

Han beskriver en subtil strategi för att strypa det demokratiska utrymmet. Säkerhetstjänsten ”hälsar på” hos organisationer för att tysta dem. Organisationerna förbjuds inte officiellt, men makthavarna sätter så komplicerade administrativa käppar i hjulen för dem att de till slut inte kan arbeta. Och en ny lagstiftning har gjort det möjligt för staten att öka kontrollen ytterligare.

Läs hela artikeln från 2022.

Turkiet: ”Myndigheten kan stänga organisationen”

I Turkiet har situationen för mänskliga rättigheter försämrats kraftigt. De som drabbas värst är människorättsaktivister, journalister, oppositionspolitiker och de som arbetar för kurders rättigheter.

– Vår organisation arbetar för att ge kurdiska akademiker en röst. Vi har nyligen åtalats för något som stått i vår tidning, trots att den inte är politisk. Det dyker upp okända människor som ställer frågor när vi har aktiviteter.

Det berättar Ayşe Tepe Doğan vid en intervju i höstas. Då representerade hon organisationen Ismail Besikci Foundation, vars verksamhet har blivit allt svårare att bedriva.

– Vi tillämpar självcensur. Innan vi till exempel går ut med ett pressmeddelande eller publicerar en rapport så skickar vi den till en jurist som går igenom innehållet. Vi kan bli anklagade för att sprida ”terroristpropaganda” och då kan myndigheten stänga organisationen.

Läs hela intervjun från 2022.

Kritiska röster tystas i Serbien

– Oppositionspartierna har systematiskt tryckts ner. Deras finansiering stryps och finansiärer hotas och förföljs, berättar demokratiaktivisten Tamara Tripić.

I Serbien har det demokratiska utrymmet minskat undan för undan. Det oberoende rättsväsendet har attackerats, media kontrollerats och oppositionen har tidigare stängts ute från parlamentet. I dag har oppositionen dock lyckats ta en plats efter det senaste parlamentsvalet 2022.

”Vi försöker uppmuntra medborgarna att vara aktiva.”

Som en motreaktion mot inskränkningar av demokratin grundade Tamara forumet Democratic Dialogue Network 2018. De anordnar seminarier och möten för att bygga allianser samt för att öka delaktigheten och medborgarnas förtroende för politikerna. De har gjort stora framsteg de senaste åren. Inför valet 2022 bidrog de till att skapa en allians mellan oppositionspartier.

– Regimens strategi är att utestänga alla nya krafter från politiken. Alla som är kritiska skräms till tystnad. Vi försöker uppmuntra medborgarna att vara aktiva, sa Tamara vid intervjutillfället.

Läs hela artikeln från 2021.

Välkommen till ett samtal om Turkiet inför det kommande valet i maj.

OM EVENEMANGET:

Turkiet har gått från att vara en demokrati till att bli en skenbar sådan under presidenten Erdogans styre. Förtryck och förföljelse tillhör idag vardagen för oppositionella och aktiva i civilsamhället, för akademiker och den fria pressen likaså. Erdogan och hans islamkonservativa parti AKP har under stora delar av 2000-talet regerat och haft en till början reformvillig agenda. Grova inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter har så småningom skett allt eftersom rättväsende, media och andra betydande institutioner kontrollerats allt mera.

Efter försök till en statskupp 2016 som regeringen fick kontroll över, utpekade och fängslade den turkiska regeringen meningsmotståndare mot bakgrund av lösa anklagelser att dessa skulle tillhöra Gülenrörelsen eller PKK. Bland de fängslade finns också den tidigare oppositionsledaren Selahattin Demirtas. Åtskilliga personer har flytt utomlands. Förföljelsen av minoriteter, särskilt kurderna, har skärpts. Ekonomin har kraftigt försämrats med en inflation på över 80 procent, och med en ökad arbetslöshet. Jordbävningskatastrofen som drabbade landet i början av februari med tiotusentals döda har visat på svagheterna i den turkiska statsapparaten och infrastrukturen.

2023 fyller den turkiska republiken 100 år. Landet har blivit en allt mera politisk och militär aktör inte bara i östra Medelhavsregionen, men också i Syrien och Kurdistans regionala regering i Irak, och behåller ett järngrepp över Europa med över fyra miljoner syriska flyktingar i landet. Samtidigt har Turkiet bromsat en ratificering av Sverige och Finland som nya medlemmar i Nato och också stärkt sin ställning internationellt genom att medla mellan Ukraina och Ryssland.

Inför valet 2023 samlas nu en bred opposition kring en gemensam kandidat som kan utmana president Erdogan. Hur är Turkiets situation politiskt, ekonomiskt och utrikespolitiskt sett? Vilka är utsikterna inför valen 14 maj och tiden därefter? Hur ska Sveriges nuvarande relationer till Turkiet bedömas?

MEDVERKANDE:

• Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet,
• Danielle Barsoum Malki, programansvarig för Turkiet och verksamhetsutvecklare på Olof Palmes Internationella Center
• Michael Sahlin, tidigare Sveriges ambassadör i Turkiet.

Samtalsleder gör Thomas Hammarberg, människorättsexpert och tidigare Europarådets rapportör om Turkiet.

Skaffa biljetter!

Evenemanget arrangeras av ABF Stockholm, Olof Palmes Internationella Center och OSSE-nätverket.

Den 9 mars 2023 greps fackföreningsledaren Elizabeth Tang av civilklädd säkerhetspolis i Hongkong. Misstankarna mot henne handlar om brott mot den nationella säkerheten. Elizabeth är nu försatt på fri fot mot borgen medan hennes fall utreds av de lokala myndigheterna. 

Elizabeth har en flera decennier lång bakgrund av facklig organisering och kamp för fackliga rättigheter, i Hongkong och i världen. Sedan 2009 har hon engagerat sig för hushållsanställdas rättigheter vilket bidrog till att ILO 2011 antog den banbrytande konventionen 189 om hushållsarbetares rätt till anständiga jobb och villkor (decent work). Idag har konventionen ratificerats av 36 länder.  

2013 grundades International Domestic Workers Federation och Elizabeth valdes till organisationens första och hittills enda generalsekreterare. Under sina tio år som IDWFs ledare har 88 fackliga organisationer från 68 länder anslutit sig som medlemmar. Sammantaget representerar IDWF och deras medlemmar idag 670 000 hushållsanställda, varav de allra flesta kvinnor, runtom i världen.  

Vi står i solidaritet

IDWF har tillbakavisat alla anklagelser som har riktats mot deras generalsekreterare – en av världens mest framträdande kvinnliga fackföreningsledare. Olof Palmes Internationella Center står i solidaritet med Elizabeth Tang, IDWF och deras arbete för att försvara fackliga rättigheter.  

I februari gick vi ut med en uppmaning till myndigheterna i Hongkong att upprätthålla sina internationella åtaganden och frige de fackföreningsledare som har suttit fängslade sedan september 2021 under den nationella säkerhetslagen. 

Rätten att få yttra sig och att fritt få organisera sig i oberoende fackföreningar är universell och okränkbar. Det är en grundläggande mänsklig rättighet som måste försvaras.  

Anna Sundström,
Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center  

Valet i Turkiet äger rum den 14 maj. Det pro-kurdiska och socialdemokratiska partiet Folkens demokratiska parti (HDP) – det tredje största partiet i det turkiska parlamentet – vet fortfarande inte om de kommer kunna delta. Partiet står i centrum för en rättsprocess som hotar att förbjuda dem strax före valet. HDP ses allmänt som kungamakaren i presidentvalet som skulle kunna avsluta Erdoğans två decenniers styre. Rättegången är ett försök att ta bort partiets och deras väljares demokratiska rätt att delta i valet.

HDP som representerar både kurder, turkar och olika minoriteter, arbetar för ett demokratiskt och pluralistiskt Turkiet, liksom för kvinnors frigörelse och etniska och religiösa minoriteters rättigheter. Ett stort antal av partiets demokratiskt valda företrädare har tidigare fängslats eller förbjudits att verka politiskt. Den systematiska förföljelsen och den pågående rättegången visar tydligt på den turkiska regimens oro inför det kommande valresultatet.

Den turkiska författningsdomstolen har nu skjutit upp den sista domstolsförhandlingen till den 11 april. Att förbjuda HDP skulle vara ett förödande beslut för Turkiets demokrati och det turkiska folket. Det skulle också vara ett allvarligt brott mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Det är av avgörande betydelse att det internationella samfundet och alla dess demokratiska krafter nu kliver fram och kräver en oberoende rättsprocess och fria val.

Vi i Olof Palmes Internationella Center uttrycker vår solidaritet med HDP och fördömer de odemokratiska försöken att förbjuda partiet. Vi fördömer den politiska och rättsliga förföljelsen av partiet, såväl som av oppositionen, människorättsorganisationer och enskilda aktivister.

Vi kräver en oberoende och rättvis rättsprocess som kan säkerställa ett demokratiskt och fritt Turkiet där alla demokratiska politiska partier har rätt verka.

Vi uppmanar det internationella samfundet att visa stöd för HDP och den svenska regeringen att trycka på för att få ett slut på förföljelsen för att säkerställa fria och demokratiska val i Turkiet.

Anna Sundström,
Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Christopher Siu-tat Mung, kanslichef för Hong Kong Labour Rights Monitor, har nyligen varit på besök i Sverige för första gången någonsin, trots många års kontakt med den svenska fackföreningsrörelsen. Han lever i exil i England sedan september 2021, då han var tvungen att lämna Hongkong med sin familj för att undvika att bli fängslad.

Det var ett av hans livs mest smärtsamma och svåraste beslut med en stor lojalitetskonflikt. Vilket märks när Christopher, som kallas Tat, berättar om vad som hände. Men de fattade beslutet tillsammans i gruppen av fackliga ledare för HKCTU i Hongkong. Mot vetskapen att de som skulle vara kvar med allra största sannolikhet skulle bli fängslade, vilket de också blev.

Hongkongs fackföreningsledare, Carol Ng, Lee Cheuk-yan och Winne Yu sitter fortfarande i fängelse på obestämd tid. I december fick Lee Cheuk-Yan avslag på frihet mot borgen i väntan på nästa rättegång. Anledningen till att han inte släpptes, är att det anses som överhängande risk att han begår nya ”brott” eller lämnar Hongkong.

Varför anses fackliga organiseringar så hotfulla för sittande regeringar och makthavare?

– Därför att det samarbetet tillsammans blir så starkt och hotfullt.

Tat uppmanar till att det fackliga globala nätverket nu måste mobilisera och hålla i 150 års kamp och lång historia mot förtryck. Arbetarrörelsen måste ta sig an hoten, som är nu och växer med ökad fattigdom och minskade demokratier.

En livsuppgift

Tat har gjort till sin livsuppgift att arbeta fackligt. Det började redan på universitet runt 1989 och studier i filosofi. Det ledde honom fram till att fackligt arbete är ett verktyg för lösningar och livsfrågor på alla nivåer:

– Snarare än att ”politisera fackföreningar” handlar kampen för demokrati mer om att implementera idén om den oberoende arbetarrörelsen och återställa politiken till dess själva rötter: mänsklig värdighet.

Mänsklig värdighet har under åren varit ledord för HKTCU. De såg de maktlösa arbetarna och att arbetarrörelsen var nyckeln till att resa sig och bli starkare. Arbetsgivarna försummade de mest fundamentala grundläggande sociala rättigheterna, som att ge betalt alls för utfört arbete.

Vändpunkten var den stora 30-dagarsstrejken 2007. Arbetarna var helt desperata över sina löner och långa arbetsdagar. De arresterades då, men det var inte alls så farligt som nu. Efter det kom kollektiva förhandlingar på plats och ett antal arbetsliga rättigheter.

Som mest har HKTCU haft över 100 000 medlemmar, vilket var 20 procent av arbetsstyrkan. Kanske inte en stor siffra för oss i Sverige, men stort med tanke på uppförsbacken i att fackföreningar för många Hongkong-bor, var förknippade med det kommunistiska partiets politiska förtryck och kontroll, liksom det har varit för ukrainare och före detta Sovjet.

Vilka är de viktigaste frågorna nu och framåt?

– Att frigöra de fackligt fängslade! Och sprida information om hur regeringen använder lagstiftning som vapen och förtryck. Vi måste ”läka våra tumörer” och fortsätta kämpa. Regimen kan förstöra en organisation, men den kan inte förstöra de övertygelser och värderingar som organisationen representerar, avslutar Tat.

FAKTA:

HKCTU: Den fackliga federationen i Hongkong för arbetare, jämför LO i Sverige. I september 2021 blev det i praktiken omöjligt att arbeta fackligt då myndigheterna tystar medlemmarna genom att fängsla de fackliga ledarna. De använder sig av en kombination av den nya Nationella säkerhetslagstiftningen och gammal kolonial lagstiftning som förbjuder ”uppror”. Trots det fortsätter f d fackliga medlemmar att ”ta informella samtal” med arbetsgivare på vissa arbetsplatser, för att kunna påverka i arbetsrelaterade frågor. De fortsätter även att ha kontakt med media, men demonstrationer och strejker som förr är numer förbjudna.

Hong Kong Labour Rights Monitor: Det fackliga nätverket internationellt, som fortsätter att påverka och sätta press på de kinesiska myndigheterna.

Carol Ng, före detta ordförande för HKCTU och British Airways Hong Kong Cabin Crew Union, Winne Yu, sjuksköterska och före detta styrelseledamot av det nu upplösta fackförbundet the Hospital Authority Employees Alliance och Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för HKCTU, sitter fängslade i Hongkong anklagade för att ha stört den allmänna ordningen.

Gemensamt uttalande med LO och Kommunal

Intervju med Lee Cheuk-Yan

Hongkong: Global Rights Index

Hongkongs fackföreningsledare, Carol Ng, Lee Cheuk-yan och Winne Yu sitter fortfarande i fängelse sedan september 2021, för att ha stått upp för fackliga och andra grundläggande mänskliga rättigheter.

Vi uppmanar myndigheterna i Hongkong att upprätthålla sina internationella åtaganden och omedelbart frige dem.

Vi står upp för våra kamrater i Hongkong och kommer alltid att stödja deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Rätten att få yttra sig och att fritt få organisera sig i fackföreningar är universell och okränkbar!

– Olof Palmes Internationella Center, LO och Kommunal.

Läs vår intervju med Lee Cheuk-yan från 2021:

Läs artikeln

Situationen i Burma är mycket allvarlig. Militärjuntan håller nästan 14 000 politiska fångar inspärrade under vidriga förhållanden och har dödat 2 900 mänskorättsförsvarare. FN bedömer att 17,6 miljoner människor är i behov av humanitär assistans (34% av befolkningen).

Burma befinner sig i skarp nedåtgående våldsspiral med systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, enskilda rättighetsförsvarare och oberoende media.

– Det kan vara svårt att föreställa sig hur djup kris Burma befinner sig i. För att sätta det i perspektiv kan man nämna att under perioden februari till november 2022 genomförde den burmesiska militären 374 luftangrepp med stridsflyg mot civila mål, inlusive sjukhus och skolor. Enligt ACLED (Armed Conflict Location & Event Data) är Burma klassad som den allvarligaste konflikten i världen, säger Michael Hauer, Asienchef på Palmecentret.

”Sham Elections” ska hållas under 2023

Militärjuntan planerar att genomföra allmänna val under 2023. För att säkerställa en valvinst kommer endast partier som ställer sig bakom konstitutionen från 2008 att tillåtas, vilket utesluter i princip opposition. Oppositionen kallar det kommande valet Sham Elections för att understryka att detta på inget sätt kan betraktas som ett öppet och fritt val.

– Militären vill använda valet för att legitimera sitt maktövertagande. Risken är stor att valet kommer att fungera som ytterligare bränsle på elden. Det är viktigt att omvärlden är eniga i sitt fördömande av valet och att ensidigt stödja Burmas oppositionsarbete för demokratisk federalism.

Kraftigt minskat stöd från Sverige

I årets regleringsbrev till Sida skär regeringen ner biståndsbudgeten för Burma med 60 %, från 250 miljoner årligen till 100 miljoner.

– Att regeringen väljer att drastiskt minska stödet till Burma mitt under pågående kris är helt obegripligt. Dessutom går minskningen stick i stäv med statsministerns regeringsförklaring där civilsamhälle och demokratiaktivister skulle vara prioriterade. Med sitt beslut blottar regeringen sin okunskap om situationen i Burma och vilket mervärde Sverige och svenska aktörer kan bidra med i denna svåra situation, säger Michael Hauer.

Gör mer demokrati!

Stötta de modiga motkrafterna och demokratikämparna i Burma. Swisha en gåva till 123 24 060 72. Märk gåvan med ”Burma”.

Vi lämnar ett år bakom oss som har varit mer omvälvande än på länge. Under 30 år har demokratin ökat i världen, för att nu sjunka drastiskt. Och i 30 år har Olof Palmes Internationella Center funnits. Låt oss fokusera på hoppet och lösningarna, som finns i världen genom alla de modiga motkrafter som kämpar för fred, demokrati och säkerhet, med risk för sina rättigheter och liv. Det är vi som tillsammans skapar en hållbar framtid.

Några nedslag i 2022

I Sydamerika ser vi en våg för demokrati växa. Under året har Colombia och Brasilien röstat fram progressiva och demokratiska ledare och regeringar efter årtionden av högerauktoritärt styre. Olof Palmes Internationella Center stödjer fredsprocessen i Colombia och ett stort nätverk för kvinnliga politiker över hela Sydamerika, som utgör grogrund för demokratisk organisering.

Demokrati behövs också för att rädda världen från en klimatkatastrof. Kartläggningar slår fast att demokratier är mer ambitiösa i sina klimatåtaganden och har konsekvent högre ambitioner än auktoritära stater.

Sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes 24 februari har Putin gjort allt för att slå ner kampviljan och motståndet hos ukrainarna, men misslyckas. Den ”fackliga livlinan” har snabbt organiserat sig på plats och sett till att rätt hjälp kommer fram med stöd av oss fackliga kamrater här i Sverige.

Domedagsklockan för en kärnvapenattack står på fem i tolv igen, precis som under kalla krigets mest anspända dagar. Och detta redan innan Ryssland invaderade Ukraina. Här måste ned-och avrustningen skyndas på. Inte som kärnvapenstaterna gör idag och ökar investeringarna i massförstörelsevapnen och kapprustar arsenalerna.

Valet i Sverige

Vi har fått en regering som säger att utrikespolitiken i första hand ska främja Sveriges intressen. Som om vi inte redan har fått mer än nog av ledare som satt sin egen nations intresse framför vad som är bäst för planeten. Ett första och allvarligt tecken på att regeringen är på fel spår är beslutet att slopa enprocentmålet för utvecklingsbiståndet. I stället ska treåriga budgetramar bestämma biståndets storlek. Med Tidöavtalet bryter Kristerssons gäng en 60-årig svensk tradition på det biståndspolitiska området. Nedskärningen av biståndet sker dessutom i en tid när världen går i fel riktning och behovet av samverkan över gränserna är större än någonsin.

Ett andra och lika allvarligt tecken på att regeringen drar åt fel håll är skrotandet av den feministiska utrikespolitiken, som infördes 2014 av dåvarande utrikesminister Margot Wallström, numer ordförande för Olof Palmes Internationella Center. Genom den feministiska utrikespolitiken har Sveriges officiella hållning varit att i alla sina utrikesrelationer jobba för att stärka flickor och kvinnors mänskliga rättigheter. Flera länder har tagit efter. Det visar på farlig tondövhet att skrota den feministiska utrikespolitiken samtidigt som våld och övergrepp har ökat under och efter pandemin, kvinnor i Iran är beredda att offra sina liv för att uppnå frihet och flickor i Afghanistan inte tillåts att gå i skolan.

Vi blickar framåt tillsammans

Det finns hopp! I land efter land har människor fått nog. Med risk för sina liv protesterar folket i Burma, Belarus, Turkiet, Kina och nu senast Irans kvinnor mot förtryck och vanstyre. Tillsammans står vi upp för alla människors lika rätt.

Där gör vårt arbete skillnad. För det är avgörande att stödja motkrafterna i civilsamhällen och i politiska oppositioner. Och de som organiserar sig fackligt. Vägen till fria och demokratiska samhällen har aldrig varit enkelriktad eller spikrak. Det är uppenbart att demokratifrågan inte kan frikopplas från frågan om hållbarhet, ekonomisk och social rättvisa, fattigdom, jämlikhet och jämställdhet.

”Den svenska arbetarrörelsens sekellånga kamp för demokrati och rättvisa har därför också varit historien om internationell solidaritet” sa Olof Palme;

I vår sammankopplade värld kan vi inte blunda för det som sker utanför våra egna gränser. I solidariteten, i det ömsesidiga beroendet av varandra, ryms även en självbevarelsedrift. Tillsammans gör vi mer demokrati.

Gott nytt år!

GÖR MER DEMOKRATI:

Ge en gåva