Rörelse till rörelse: Värna civilsamhällets unika roll i biståndet

Folkrörelser, människorättsorganisationer, kvinnogrupper och fackförbund spelar alla en viktig roll för ett samhälles utveckling. De ökar människors kunskap, mobiliserar dem och stärker deras kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter. De har en viktig roll som röstbärare, förslagsställare och opinionsbildare, liksom för att granska och utkräva ansvar av makthavare. Genom civilsamhällets förmåga att arbeta nära fattiga och förtryckta människor får dessa möjligheter att utöva politiskt inflytande och själva påverka sina levnadsvillkor. Därför är stödet till civilsamhället också så viktigt i biståndet.

Rörelse till rörelse

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. En statlig myndighet begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder, liksom civilsamhällen i repressiva miljöer ofta själva vill hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.

I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen.

Mycket mer än ett ”transaktionsled”

Biståndet mellan civilsamhällesorganisationer handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. En erfaren civilsamhällesorganisation erbjuder sina partners ett djupt och relevant erfarenhetsutbyte inom hela bredden av sin verksamhet. Oavsett om det gäller organisering, policyutveckling eller opinionsbildning. Svenska folkrörelser har också unika perspektiv ett erbjuda, då de har en viktig roll i demokratin och för samhällsutvecklingen i Sverige. Erfarenheter som andra demokrati- och rättighetsrörelser kan dra nytta av.

Men det handlar också om att det finns ett särskilt förtroende mellan likasinnade organisationer, liksom gemensamma drivkrafter att skapa förändring. Rörelser som delar värderingar kring till exempel kvinnors rättigheter eller facklig organisering, kan samarbeta på ett helt annat sätt än vad som är möjligt för exempelvis en statlig myndighet.

Ömsesidiga och långsiktiga partnerskap

Svenska civilsamhällesorganisationer arbetar tätt ihop med sina utländska partners och bygger långsiktiga och ömsesidiga relationer. De inspirerar, påverkar och stödjer partners strategier, metoder och planering av arbetet över tid. De hjälper dem att växa, bli starkare och mer oberoende organisationer. Partners kan lära av mer erfarna organisationer som har liknande mål och samma typ av verksamhet som de själva har. Det skapar också synergieffekter för båda parter då man kan utbyta erfarenheter och kunskap. Det leder inte minst till att en gemensam tematisk kunskap om utvecklingen inom sina verksamhetsområden kan byggas upp, och användas både lokalt, internationellt och i Sverige.

Arbetet sker lokalt, men kampen är global

I folkrörelsebiståndet arbetar man nära de samhällen man vill stötta. Det ger en djup förståelse för lokala behov och kulturella normer vilket möjliggör skräddarsydda insatser utifrån de särskilda utmaningar som finns på marken. Men man ska samtidigt inte underskatta vikten av ett gemensamt internationellt arbete för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter. Svenska organisationer erbjuder sina partners möjligheter till viktiga omvärldskontakter och globala nätverk, liksom tillgång till beslutsfattare och olika beslutsnivåer internationellt.

Gemensam opinionsbildning för förändring

Dessa samarbeten är också viktiga för att kunna bedriva gemensam opinionsbildning. Partners kunskap och budskap kan tas upp av svenska civilsamhällesorganisationer som är intresserade av lokal kunskap som de kan använda i sitt eget påverkansarbete på hemmaplan. Folkrörelser som samarbetar i opinionsbildningen på flera nivåer kan dessutom få en hävstångseffekt så att man tillsammans kan mobilisera miljontals människor runt om i världen att agera i en angelägen fråga.

Värna det som fungerar bra

Det är naturligt att biståndsverksamheten löpande ses över och utvecklas, men det är samtidigt viktigt att värna det som fungerar bra. Regeringens nya politiken riskerar dock att slå ut välfungerande samarbeten med små, lokala organisationer till fördel för statliga insatser och en ökad medverkan av stora multinationella aktörer. Det skulle i sin tur medföra mindre mångfald och sämre möjligheter för svenskt bistånd att nå ut till de mest utsatta och marginaliserade grupperna.

Utvecklingen i världen är alarmerande för demokratin, klimatet, freden och människors grundläggande rättigheter. Sidas beslut att avbryta samarbeten med nära 2000 organisationer kommer i en kritisk tid. Det kommer att få stora konsekvenser på många platser och drabbar miljontals människor.

Den typ av samarbeten som nu sägs upp är också särskilt värdefulla för lokala organisationer. De fungerar i praktiken som en demokratisk drivbänk med långsiktiga och kapacitetsbyggande relationer, relevanta erfarenhetsutbyten och gemensamma påverkansarbeten. Dessa partnerskap skiljer sig i hög grad mot de kortare, mer aktivitetsstyrda projektansökningar partners kan finansiera hos andra givare.

Slutligen riskerar nu förankringen som biståndet har i det svenska samhället att gå förlorad. Det försvagar möjligheten för svenska medborgare och organisationer att engagera sig och bidra till global utveckling. Legitimiteten och förtroendet för biståndet minskar och därmed det långsiktiga stödet för Sverige som global aktör.