Publicerad 2023-09-20

Så ser regeringens höstbudget ut för det internationella biståndet

Regeringen har presenterat sin budgetproposition för 2024. Den innehöll inga stora nyheter för Sveriges internationella bistånd, men som väntat fortsatta nedskärningar. Palmecentret kommenterar tre viktiga delar.

Idag har regeringen presenterat sin budgetproposition för 2024. Palmecentret kommenterar några viktiga områden:

1. Demokrati & mänskliga rättigheter

Det är positivt att det övergripande målet för biståndet fortsätter att utgå från fattiga och förtrycktas behov. Regeringen utlovar också ökat stöd till demokrati- och människorättsförsvarare, inklusive ökat stöd till demokratirörelser. Det svenska civilsamhällets viktiga roll glöms dock bort.

Men den största nyheten är att den planerade reformagendan av biståndet inte är klar. Om eventuella större förändringar meddelas först i regleringsbrevet till Sida i december är det väldigt kort inpå det nya budgetåret, vilket innebär stor osäkerhet för samtliga biståndsaktörer. Det återstår att se hur prioriteringar i text återspeglas i medel samt hur regeringens omstöpning av biståndet kommer se ut i praktiken.

2. Klimat och jämlikhet

Det fanns inget överraskande i avsnittet om klimatbistånd. Det är positivt att regeringen lyfter att omställningen är avgörande, att det är de mest utsatta som drabbas av klimatförändringar, och vill se en ökad ambitionsnivå i det globala arbetet. Men ord måste följas av handling.

Regeringen har en fortsatt betoning på bistånd som ett utrikes- och näringspolitiskt verktyg för att driva och värna svenska intressen. Handel och företagande verkar vara universallösningen, och det saknas skrivningar om social hållbarhet – om exempelvis behovet av social dialog på arbetsmarknaden och handelns möjligheter att skapa anständiga arbetsvillkor.

3. Jämställdhet och fred

Det är positivt att i en tid av ökande konflikter vill regeringen fokusera det freds- och säkerhetsfrämjande arbetet på att förebygga och hantera grundorsaker till krig och konflikt. Samt att man har med skrivningar om att främja kvinnors deltagande i fredsprocesser, och kvinnors möjligheter till politiskt deltagande. Agendan för kvinnor, fred och säkerhet lyfts även under området för internationell samverkan, vilket är välkommet.

Men Sverige har också historiskt haft en aktiv roll i främjandet av fred och dialog. Det är beklagligt att man väljer att minska anslaget till Folke Bernadotteakademin, och slopa stödet till det svenska civilsamhällets arbete för fred och säkerhet. I stället väljer man att öka investeringar i konflikländer via Swedfund. Helt i linje med regeringens övertro på näringslivets kapacitet att skapa hållbar utveckling.

Biståndet minst lika viktigt för gemensam säkerhet

Överhuvudtaget så är regeringens ansats för defensiv i en värld som aldrig tidigare stått inför lika stora utmaningar som idag, med akut klimatkris, demokratikris, ökande ojämlikhet och ökande konflikter. Att man i budgeten åter har övergett enprocentsmålet och samtidigt kraftigt ökar de militära kostnaderna är talande för den tid vi lever i. Har vi råd att fördubbla försvarsbudgeten från en till två procent av BNP, har vi också råd att slå vakt om biståndet. På lång sikt kommer detta att vara minst lika betydelsefullt för vår gemensamma säkerhet som försvarssatsningarna.