Rädda det fackliga biståndet: Ingen demokrati utan facklig organisering!

Fackliga rättigheter är grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten. Fackföreningsrörelsen organiserar och representerar hundratals miljoner arbetstagare runt om i världen, och de förkroppsligar dagligen de demokratiska värderingarna i sin verksamhet.

Ytterst stärker facket människors gemensamma strävanden att säkra sina rättigheter och göra sin röst hörd tillsammans. Genom organisering av många människor kan de ofta stå som motvikt mot självsvåldiga autokrater och populister.

Respekt för arbetstagarnas rättigheter och hög facklig täthet leder också till en mer rättvis fördelning av samhällens resurser och till ett större förtroende hos allmänheten för demokratin och demokratiska institutioner.

Liksom fackföreningsrörelsen var en avgörande kraft för demokratins genombrott i Sverige, står de idag ofta emot och agerar vakthundar i länder där den demokratiska utvecklingen går bakåt. Särskilt i länder där övriga delar av civilsamhället fortfarande är för svagt.

Kort sagt, fackföreningar är en oersättlig del av ett starkt och levande civilsamhälle som kan organisera människor, ge dem makt över sina liv, och kunna stå emot antidemokratiska rörelser.

DET FACKLIGA BISTÅNDET RISKERAR NU ATT FÖRSVINNA​

I vintras presenterade regeringen sin reformagenda för biståndspolitiken. Det är till stora delar en sorglig läsning för alla som tror på internationell solidaritet och facklig organisering. I den nämns inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling. När regeringen sedan presenterade en ny strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället stod det också klart att stora förändringar av det svenska demokratistödet var på gång.

Detta bekräftades också när regeringen gav Sida i uppdrag att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället som sedan länge är en central samarbetspart i genomförandet av det svenska civilsamhällesstödet internationellt. Det har lett till att Sida nu har beslutat att säga upp samtliga avtal med alla svenska civilsamhällesorganisationer, som i sin tur kommer att behöva säga upp nära 2000 avtal med sina internationella samarbetsparter.

Inte minst drabbar detta Palmecentret och Union to Union och våra fackliga samarbeten runt om i världen.

Frågan som många ställer sig just nu är varför regeringen vill begränsa det svenska civilsamhällets roll i biståndet.

Inledningsvis verkade målet vara att Sida själva skulle ta över förmedlingen av biståndsmedlen till internationella civilsamhällesorganisationer, men när kritiken mot ett förstatligande av biståndet blivit för stor verkar regeringen nu ha backat. Frågan kommer dock inte helt avgöras förrän Sida återrapporterat på sitt utvärderingsuppdrag och regeringen presenterat en ny strategi för civilsamhällesstödet som ska träda i kraft 1 januari 2025.

Under tiden har Sida inlett en ansökningsprocess där civilsamhällesorganisationer från hela världen nu bjuds in till att ansöka att bli partner till Sida. I denna process finns inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag. Det skulle i sådant fall innebära slutet för det svenska fackliga biståndet.

I processen ställs också ett antal krav på det svenska civilsamhället som regeringen inte ställer på internationella aktörer. Inte minst ska svenska organisationer betala en egeninsats på 15%. Det är dessutom en ökning med 50% sedan tidigare år och det innebär att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.

VAR MED OCH RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET!

Internationell solidaritet ligger i den fackliga rörelsens DNA. Svensk fackföreningsrörelse har en viktig roll att fylla i arbetet för demokrati, facklig organisering och arbetstagares rättigheter internationellt. Vi vet också att den fackliga kampen är global. I en sammankopplad värld och världsekonomi påverkar arbetstagares villkor och rättigheter i andra länder oss alla.

Nu behöver vi tillsammans agera för att rädda det fackliga biståndet innan det är för sent. Det här kan du göra:

• HÖJ RÖSTEN om vikten av det fackliga biståndet, och det som sker just nu. Dela information i sociala medier, prata med beslutsfattare och samla er i era fackliga organisationer kring frågan. Om du arbetar på en facklig organisation: få upp frågan på agendan genom att lyfta den i era egna kommunikationskanaler. Kräv att fackliga samarbeten och facklig organisering fortsatt ska vara en del av den svenska biståndspolitiken!
• BIDRA ekonomiskt till fackliga projekt. Antingen genom att din fackliga organisation bidrar till projektverksamheten, eller att du som privatperson blir månadsgivare. Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan stödja fackliga kamrater ute i världen. Här kan du läsa mer om hur du kan bli månadsgivare.
• ENGAGERA ER i fackliga projekt internationellt. För att kunna bedriva fackliga projekt behöver de svenska civilsamhällesorganisationerna kunna betala 15% i egeninsats. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara detta tillsammans. Det finns en mängd former för hur man kan engagera sig i internationella projekt. Det är både viktigt och stimulerande att arbeta med fackliga kamrater från runt om i världen. Här kan du läsa om hur Palmecentret arbetar.