Ny rapport: Demokratin på reträtt – därför ska vi bry oss
Hotet mot demokratin i världen kännetecknas i dag inte främst av våld och kupper. Det stora hotet handlar snarare om en gradvis förändring där sittande regeringar urholkar de liberala och demokratiska rättigheterna.Demokratin är på tillbakagång. Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av kupper under de senaste två decennierna. Men det stora hotet handlar i dag inte om våld och kupper. Det handlar snarare om en gradvis förändring där den sittande regeringen urholkar de liberala och demokratiska rättigheterna, som fria och rättvisa val, yttrandefriheten och likhet inför lagen.
Koppling mellan demokrati och fred
Det finns en stark koppling mellan fred, demokrati och vår gemensamma säkerhet. Detta betyder förstås inte att demokratier inte kan dra ut i strid. Men länder som befinner sig i områden med låga demokrativärden har 70 procent större sannolikhet att genomgå en dödlig väpnad konflikt, jämfört med länder belägna i en region med höga demokrativärden.
Sambandet mellan fred och demokrati kan förstås på två sätt. Demokratier är mindre benägna att gå till krig, framför allt med varandra, och en värld med fler demokratier blir i sig en fredligare värld.
Demokrati behövs för att rädda världen undan klimatkatastrof
Idén om att mindre demokrati kan ge oss bättre förutsättningar för att stoppa klimatkrisen är missledande. Studier visar nämligen att:
- Demokratier är mer ambitiösa i sina klimatåtaganden än mer auktoritära länder.
- Demokratier har konsekvent högre ambitionsnivåer i sin klimatpolitik än auktoritära stater.
Ifall man jämför länder med lägst demokrativärden (till exempel Kina) och de med högst (till exempel Kanada) ökar de politiska åtagandena för att minska utsläpp av växthusgaser med 19 procent. Även när det gäller klimatambitioner i relation till Parisavtalet presterar demokratier betydligt bättre.
Demokratier stärker också plattformar där människor kan samlas och driva på klimatarbetet, och ger utrymme för exempelvis miljöorganisationer att sprida kunskap och fackföreningar att verka för en mer socialt hållbar klimatomställning.
Rapporten är framtagen av Tankesmedjan Tiden, LO och Olof Palmes Internationella Center. Rapportförfattare är Johan Sjölander och Lisa Weegar.
2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).
Processen när det gäller hur länder går mot ett mer auktoritärt styre följer ofta ett likartat mönster:
- Den sittande regeringen ger sig på civilsamhället, människorättsorganisationer, fackföreningar och akademiska lärosäten blir utsatta för hot.
- Oberoende medier attackeras och journalister utsätts för kränkningar. På så sätt undergrävs förtroendet till demokratins stöttepelare.
- Polariseringen i landet drivs på för att stärka konflikter och desinformation sprids kring politiska motståndare.
- Även formella institutioner attackeras. Inskränkningar görs på rättsväsendets oberoende, lagar ändras och domares självständighet undermineras.