Nyheter-arkiv

– Putin ser inga gränser i sin enfald att trycka tillbaka demokratisk och frihetlig längtan. Och vi kommer inte att kunna försvara vår frihet genom att stänga våra gränser, säger Anna Sundström generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center

Palmecentret har tidigare lyft den globala auktoritära utvecklingen och det krympande utrymmet för civilsamhället i länder där demokratin är på tillbakagång. Fram till valet i höst fortsätter vi att prata om Frihet under attack, och attackerna mot demokratin är många.

– Den 11 september är det val i Sverige. Ta snacket. På jobbet, med grannen och vid middagsbordet. Välj rätt sida av historien och försvara tillgången till oberoende medier, ett fungerande rättsväsende, fria kulturyttringar och din egen och andras rätt att organisera sig, säger Anna Sundström.

Först ut i Frihet under attack är en artikel av journalisten Mats Wingborg om Sverigedemokraternas kopplingar till och sympatier för Putin. Den kommer sedan att följas upp av en rapport som vi gör tillsammans med LO och Tiden, och slutligen en fördjupning i europeiska och svenska högerextrema rörelser och partier och deras kopplingar till Putin och Ryssland.

I veckan dömde Turkiet den turkiska filantropen och affärsmannen Osman Kavala till livstidsfängelse, och sju kända människorättsförsvarare, akademiker och journalister till 18 års fängelsestraff. Samtliga anklagas för ”omstörtande verksamhet” där Kavala pekas ut som den som planerat massprotesterna i Turkiet under 2013, känd som Gezi-protesterna.

Osman Kavala har suttit häktad sedan 2017 i högriskfängelset i Silivri. Han har i flera år gett stöd till flertal civilsamhällesorganisationer runtom i Turkiet, ett par av dem även samarbetsorganisationer till den svenska arbetarrörelsen. Rättegången beskrivs som en fars av Human Rights Association i Turkiet, som Palmecentret stödjer. Att domen är tydligt politiskt motiverad är sedan tidigare känd. En av domarna i rätten har dessutom kandiderat till parlamentet för regeringspartiet AKP.

Turkiet är medlem i Europeiska rådet, Nato och OSSE och en kandidat för medlemskap i Europeiska unionen. Men AKP-MHP-regeringen bryter ständigt mot de internationella konventionerna som landet har åtagit sig att följa genom sitt medlemskap. Dessa organisationer har tvingats krishantera och försökt vidta åtgärder, men dessa har ignorerats av Erdoğan och hans regering. Ett exempel är den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters (ECHR) beslut om frigivning av både människorättsaktivisten Osman Kavala och politikern Selahattin Demirtas. Turkiet är ålagt att implementera domstolsbeslutet från Europakonventionen, men vägrar.

Turkiets auktoritära regim har befäst sin makt sedan 2017. Den är koncentrerad till president Erdoğan som har makt att utse viktiga domare, får utfärda undantagstillstånd och styra via dekret.

Samtidigt som EU och USA är upptagna med Rysslands krig i Ukraina har parlamentets makt försvagats och dess ledamöter får begränsade möjligheter att ställa frågor till och granska presidenten. Förtrycket ökar mot regimkritiker i landet och dessa får höga straff. Palmecentrets partnerorganisationer i Turkiet rapporterar också att tortyrfall i fängelser, särskilt mot kvinnor, har ökat markant och att de har fått in fler anmälningar under den senaste tiden. 2021 lämnade Turkiet Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Det finns stora brister med rättssäkerheten i Burma sedan militärkuppen i februari 2021. Det är en oerhört känslig situation för arbetare och den allmänna befolkningen när det kommer till yttrandefrihet. Många fackliga ledare har sparkats från sina jobb eller arresterats av militärjuntan på grund av deras protester och engagemang för arbetares rättigheter.

Mekanismen för att hantera klagomål i fabrikerna fungerar inte längre. Sedan kuppen har många arbetare dessutom förlorat sina jobb på grund av att fabriker har stängt ner och att investerare har lämnat landet.

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Det är inte lätt att hitta positiva exemplen i rådande situation i Burma. Vid starten av militärkuppen var fackföreningar aktivt involverade i protesterna mot den. Men efter brutala nedslag av militärjuntan har fackföreningsrörelsen behövt gå under jorden, eller fortsatt med kampanjer på digitala plattformar.

Hur kommer du fira 1:a maj?

Under normala omständigheter firar vi första maj genom att organisera kampanjer, marschera och hålla tal i offentliga parker. Men på grund av militärkuppen och den känsliga situationen kommer vi fira första maj 2022 genom att publicera ett uttalande om arbetares situation, och sinsemellan fackföreningsmedlemmar och alliansen planerar vi att organisera en online-kampanj.

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma:

– Situationen för Burmas industriarbetare är bedrövlig. Industriområden i städerna lyder fortfarande under så kallade krigslagar, där militären när som helst kan stoppa, visitera eller arrestera förbipasserande. Militärens metod blir också allt mer sofistikerade. Många vittnar om hur dom grundligt söker genom mobiltelefoner efter tecken på stöd för motståndet mot juntan. Vi hör också om arbetsgivare som säger upp all personal utan ersättning för att sedan ta dom tillbaka som ”dagarbetare” till en mindre lön. Fackliga aktivister som står upp för arbetarnas rättigheter blir systematiskt avskedade.

– Det blev tydligt bara veckor efter kuppen att fackföreningsrörelsen betraktades som ett hot av juntan när 16 fackliga organisationer förbjöds. Det var när en grupp kvinnliga industriarbetare anordnade den första demonstrationen som blev startskottet på den landsomfattande proteströrelsen som växte fram. Facklig verksamhet är i princip förbjuden idag eftersom juntan slår hårt ner på föreningsfrihet och organisationsrätt.

21-23 april arresterades 21 fackliga ledare och aktivister i Belarus. Ytterligare ett steg i den illegitima regimen Lukasjenkas förtryck av landets demokratiska krafter. Organisationer som omfattas är Belarus Kongress för Demokratiska Fackföreningar (BKDP), Metallarbetarnas Fria Fackförening(SPM), Belarus fackförening för arbetare inom radioelektronikindustrin (REP).

Bland de arresterade finns ordföranden för BKDP Alexander Jarosjuk, Sergei Antusevitj, Irina Bud-Gusaim, Mikolai Sjarach, Gennadij Fedynich, Jana Malash, Vitali Chichmarov, Michail Gromov, Vasili Beresnev, Dmitri Borodko, Alexander Jevdokimtjik, Miroslav Sobtjik. Den 80-årige ledaren för metallfacket, Aliaksandar Bukhvostov ligger på sjukhus med en hjärtattack efter att också ha blivit gripen.

Igor Komlik, Jelena Jeskova, Anna Dus, Mikolai Gerasimenko, Vadim Pajvin och Yuri Beljakov släpptes efter förhör, ytterligare några efter förhör och en dag i ett häkte, och omfattas av yppandeförbud. Bland dessa finns fackliga jurister och journalister.

Den 23 april frihetsberövades och förhördes också Liza Merljak, internationell sekreterare för BKDP. Hon släpptes efter förhör.

Den fackliga rörelsen har sedan 2020 haft en viktig roll i protesterna mot Lukasjenkas illegitima regim. Strejker, maskningsaktioner och demonstrationer vid de stora företagen och arbetsplatserna har visat på det starka stöd som finns för ett fritt och demokratiskt Belarus.

Under 2021 likviderade Lukasjenka de flesta existerande civilsamhällesorganisationerna i Belarus. Nu verkar det vara även fackföreningarnas tur. De fria fackföreningarna i Belarus har lyckats överleva trots många år av förtryck från regimen. Starka fackföreningar är en viktig del av ett fritt och demokratiskt samhälle.

Vi protesterar mot gripandena av fackliga aktivister och ledare i Belarus. Alla politiska fångar måste släppas!

Inga Näslund, expert Östeuropa Olof Palmes Internationella Center
inga.naslund@palmcenter.se, tel 070-618 57 76

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
anna.sundstrom@palmecenter.se, tel 070-220 05 55

Vår värld står inför svåra utmaningar: kärnvapenhot, klimatförändringar och pandemier. De gemensamma globala systemen och strukturerna – som behövs för att skapa säkerhet, bekämpa fattigdom och ojämlikhet, samt förhindra mänskligt lidande – är otillräckliga, och ofta kränks eller ignoreras. Mänsklighetens framtid bygger på att vi löser vår sviktande världsordning.

I år är det 40 år sedan en internationell kommission under ledning av Olof Palme presenterade rapporten ”Gemensam säkerhet”. Nu, 2022, är den ryska aggressionen mot Ukraina en påminnelse om vad som kan hända när världsordningen misslyckas. Det är dags att åter lyfta fram Palmekommissionen slutsatser, för att leda mänskligheten bort från randen av den katastrof där vi i dag befinner oss.

Publicerad av Olof Palmes Internationella Center, International Peace Bureau (IPB) och ITUC.

Arbetet med rapporten pågick under nära ett års tid. Ett antal kvalificerade webinarer bidrog med värdefull kunskap. En högnivåkommission med 18 kunniga personer från jordens alla kontinenter ställde sin erfarenhet till förfogande. Bland dem Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN; Helen Clark, tidigare premiärminister i Nya Zeeland; Sharan Burrow, generalsekreterare för den internationella fackliga organisationen ITUC; Kumi Naidoo, tidigare chef för Greenpeace och den österrikiske diplomaten och nedrustningsexperten Alexander Kmentt.

Rapportens principer:

1. Alla människor har rätt till mänsklig säkerhet: frihet från rädsla och frihet från nöd
2. Att bygga tillit mellan nationer och människor är fundamentalt för en fredlig och hållbar mänsklig existens
3. Vi kan inte skapa gemensam säkerhet utan kärnvapennedrustning, starka begräsningar på konventionella vapen och reducerade militära utgifter
4. Globalt och regionalt samarbete, multilateralism och rättsstatsprincipen är grundläggande för att tackla många av världens utmaningar
5. Dialog, konfliktförebyggande och förtroendebyggande insatser måste ersätta aggression och militära krafter som medel för att lösa konflikter
6. Bättre reglering, internationell rätt och ansvarsfull styrning behöver även innefatta ny militär teknologi, som exempelvis artificiell intelligens

De senaste dagarna har vi kunnat följa oroligheterna i Jerusalem. Den israeliska militären har oprovocerat attackerat fredliga böner i Al Aqsa moskén under den heliga månaden Ramadan, som en konsekvens av att oroliga aktiviteter skett i samband med stärkt israelisk militär närvaro.

Palestinier har under de senaste dagarna fått bevittna samt utsatts för hot och våld. Majoriteten helt oprovocerat. Så får det inte vara.
Palestinier har rätt att vistas i Jerusalem utan att behöva riskera sina liv. Hot och våld skapar aldrig ökad trygghet, tvärtom.

Det kan vi också nu se, när konsekvensen av attackerna i Jerusalem, har lett till ökad orolighet mellan Gaza och Israel. Världen behöver verkligen inte mer krig. Världen behöver fred, därför måste omvärlden agera för att stoppa oroligheterna som pågår i Palestina.

Putinrysslands krig i Ukraina är nu inne på sin femte vecka. Den snabba promenaden till Kiev med 190 000 soldater som Putin tänkt sig, blev dock inte av.

Ett Ukraina, mer enat än någonsin, kämpar målmedvetet för sin frihet, självständighet och sin demokrati. De vet att ett nederlag skulle betyda en ny mörk tid i landet, med en diktatur med Belarus, Krim och för den delen dagens Ryssland som mönster. Ett land utan yttrandefrihet, utan fria och demokratiska val, där förmodligen en marionettledare blir Putins förlängda arm.

Om ens landet blir kvar på kartan. Putin har redan ritat upp ett nytt land: Novorossija, Nya Ryssland. Dit skulle städer som Odesa, Mykolajiv, Cherzon och Mariupol höra.

På dagen fyra veckor efter att kriget startade den där mörka februarinatten, talade Volodymyr Zelenskyj till Sveriges riksdag.

Han inledde talet med att påminna om det som binder samman Sverige och Ukraina – inte bara våra gula och blå fanor, men också arbetet för frihet och demokrati. Mycket av talet ägnades åt att tacka Sverige för vårt engagemang i Ukraina, även före kriget – och givetvis också för det historiska beslutet att stötta Ukraina inte bara humanitärt utan också militärt.

Vad gäller sanktioner så vill Ukraina att vi ständigt ska utvärdera och justera sanktionerna så att de blir så effektiva och kännbara som möjligt.

Zelenskyj orkade också, imponerande nog, lyfta blicken mot framtiden. Efter kriget kommer vårt stöd att behövas mer än någonsin, både för att bygga upp de hus, byar och städer som Putinryssland bombat sönder, men också det civilsamhälle som kommer att behövas mer än någonsin.

Sverige har ända sedan 2014 gjort Ukraina till vår största mottagare av bistånd i Östeuropa. Vi är de som bidragit mest, efter EU. Under kriget har vi nu också blivit en av de största givarna, både av militärt och humanitärt stöd.

Om vi dessutom ska räkna – och det är klart vi ska! – all insamling och allt stöd som allmänheten ger så slår vi alla rekord. Alla de stora insamlingsorganisationerna har nått rekordsummor, på mycket kort tid – jämförbara med insamlingarna efter tsunamin. Palmecentrets insamlingsresultat ligger nu på 1,8 miljoner kronor.

Vi använder pengarna för att stötta politiska och fackliga nätverk i Ukraina, som i nuläget också ägnar sig åt humanitär hjälp i första hand.

Vi ser också framåt: kriget kommer att ta slut en dag, och då ska landet byggas upp igen. Det materiella, men också organisationer och civila strukturer. Då ska vi vara med och stötta.

Och förutom pengar, ska vi förstås bidra med det vi är riktigt bra på, i svensk arbetarrörelse – utbildning, nätverkande, vi ska bygga starka band för att bidra till ett fritt, självständigt och demokratiskt Ukraina.

– Tillsammans jobbar vi utifrån behoven vi ser hos våra fackliga medlemmar runt om i Ukraina, och hjälper dem. Tack vare våra nätverk har vi möjligheten att hjälpa väldigt många människor, säger Ivanna Khrapko, som är en av ledarna för ett fackligt ungdomsnätverk.

Förra veckan fick de med hjälp av Yulia Misikevych från ABF Belarus en försändelse från Palmecentret, som innehöll bland annat mediciner, mat, hygienartiklar och nödvändigheter för barn.

– Varje dag, genom vår kontinuerliga kontakt med olika fackliga ledare, får vi hjälpförfrågningar och en bild av behoven som finns, säger Ivanna Khrapko.

Putins orättfärdiga, folkrättsvidriga krig har i 31 dagar drivit miljontals människor på flykt, dödat och skadat tusentals oskyldiga, splittrat familjer och destruerat hela städer. Krigsbrott läggs till krigsbrott när vi ser skolor, sjukhus, och humanitära korridorer beskjutas av ryska trupper.

Putins orättfärdiga, folkrättsvidriga krig har omkullkastat den europeiska freden och säkerheten. Han har drivit oss alla till randen av ett tredje världskrig, till randen av ett kärnvapenkrig.

Vi står i solidaritet med det ukrainska folket. För deras frihet och demokrati.

Det ukrainska folkets rätt till självbestämmande, suveränitet och en framtid i fred och säkerhet är också vår.

Putins Ryssland bär det fulla ansvaret för detta orättfärdiga och folkrättsvidriga krig.

Det finns en, endast en, ytterst ansvarig för detta: Vladimir Putin. Det är han, som i strid mot FN-stadgan, invaderar ett fritt och demokratiskt grannland. Han som bryter mot internationell rätt. Han som ska ställas inför rätta i Haag.

Putins bär också det yttersta ansvaret för att avsluta detta orättfärdiga och folkrättsvidriga krig. Det är han som avgör hur många fler liv som kommer gå till spillo, hur många fler bomber som kommer fällas, hur många fler städer som kommer gå Mariupols öde till mötes. Det är Putin som håller freden i sin hand. Som måste ge freden en chans.

Så när Putin nu tar på sig offerkoftan och anklagar väst för att ”kancellera” Ryssland vill jag hälsa Putin – att det är dig och dina gelikar vi kancellerar. Vi kancellerar autokraterna, diktatorerna, de totalitära ledarnas förtryck av den egna befolkningen. Vi kancellerar krig och tyranni.

I solidaritet med det ryska folket. För det ryska folkets rätt till självbestämmande och en framtid i fred

För det angriparen Putin fruktar är inte endast det ukrainska folkets självbestämmanderätt; det är framförallt det ryska folkets längtan efter frihet och demokrati.

Men det förblir en illusion att tro att man kan möta krav på social rättvisa med våld och militära maktmedel.

Det förblir en illusion att man genom att plåga och förödmjuka en nation kan tvinga den till underkastelse.

Det förblir en illusion att folkens längtan efter frihet kan slås ner. Den kommer att leva och den kommer till sist att segra. Slava Ukraini!

Civila som tvingas fly krigets vanvett, vara rädda, skadas eller dödas. Människor som inte ser eller kan finna någon annan utväg än att ta till vapen för att försvara sig och varandra. Putin sällar sig nu definitivt till historiens satans mördare.

Innan kriget kom kunde människor i Ukraina engagera sig politiskt, i en organisation eller vara fackligt aktiva. Utan att se sig över axeln. Luften gick att andas i Kiev. Så är inte fallet i Moskva eller Minsk. Därför är demokratibiståndet Sverige beviljar varje år till dessa och andra länder av oerhörd vikt. Syrgas till det civila samhället.

Putins och Lukasjenkos oönskade och huvudlösa krig och det mänskliga lidande det för med sig måste få ett snabbt slut. Palmecentret står i solidaritet med Ukrainas folk.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Marita Ulvskog, ordförande Olof Palmes Internationella Center

Putins olagliga och förödande invasion av Ukraina är en attack mot de värderingar som ligger till grund för alla fria och demokratiska samhällen. Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sedan dag ett av invasionen har Palmecentret mobiliserat hela den svenska arbetarrörelsen, för att stötta demokratirörelser och människorättsorganisationer i Ukraina. Insamlingen har visat på en enorm vilja att försvara demokratin och visa solidaritet med Ukrainas folk.

Hittills har vi tillsammans samlat in drygt 3,5 miljoner kronor. Stort varmt TACK för din och era gåvor! Då kriget fortskrider förblir behoven stora. Palmecentret och hela den svenska arbetarrörelsen fortsätter därför att ställa upp för fredliga aktivister som behöver akut hjälp.

Hur använder Palmecentret de pengar som samlas in för Ukraina?

Stödet går till verksamma organisationer och etablerade nätverk i Ukraina, som Palmecentret tillsammans med våra svenska medlemsorganisationer redan samarbetar med. Hittills har stödet gått till bland annat:

De insamlade medlen går till nödhjälp så som mediciner, sjukhusutrustning, mat och möjlighet att skapa trygga platser. Men även till traumasupport efter övergrepp och bearbetning av mycket svåra upplevelser samt möjlighet att fly från Ukraina för de i våra nätverk som behöver det.

Ditt stöd kommer fram!

Putins och Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. De allra första utbetalningarna gjordes 8 mars 2022. Nödvändiga inköp har kunnat göras till förnödenheter samt transporter av mediciner och sjukvårdsmaterial.

– Genom stödet har vi möjlighet att förse kraftstationer och generatorer till våra aktivister, till lärare, till kvinnor och till unga, berättar Bohdan Ferens, ledare för den ukrainska ungdomsorganisationen Social Democratic Platform som delar av stödet går till. Se hans videohälsning till alla som har gett en gåva ovan.

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Kollegor från Kievs regionala fackliga råd och organisationen Labour Initiatives skapade tidigt ”Trade Union Lifeline”. De arbetar för att hjälpa fackliga medlemmar över hela Ukraina med deras olika behov. Genom ett brett nätverk av fackförbund och aktivt arbete i ett fackliga ungdomsnätverk kan de nå och hjälpa många människor.

Parallellt med aktiviteter relaterade till kriget bygger de samtidigt upp facklig verksamhet för framtiden.

– Vi har ordnat en facklig grundkurs för ungdomar från nästan hela landet, förutom de delar där striderna är som hårdast, berättar Ivanna Khrapko, ledare för det fackliga ungdomsnätverket som också får stöd av insamlingen.

Palmecentret, och alla som har stöttat vår insamling, har fått ett fint bevis på uppskattning för stödet till Ukraina. Trade Union Lifeline har överlämnat ett diplom där man tackar för den solidaritet som visats efter Rysslands invasion.

Vad händer härnäst?

Ivanna Khrapko understryker hur viktigt det är att solidariteten med Ukraina inte sviktar.

– Tack för det ni gjort och fortsätt med det. Varje gång ni gör en solidaritetsaktivitet så innebär det en påminnelse om att kriget fortfarande pågår och att människor dör varje dag.

– Som ni vet så invaderade Ryssland Ukraina och fortsätter det här brutala kriget. Det betyder att vi definitivt behöver ert stöd även i framtiden.

Palmecentret kommer att fortsätta agera och förmedla stöd till där det behövs som mest. Var insamlade medel kommer att göra mest nytta beror helt på hur kriget utvecklar sig. Läget är fortsatt osäkert och ovisst, men medel avsätts för återuppbyggnad. Palmecentret gör löpande bedömningar och följer utvecklingen på nära håll. Läget kräver att vi måste ha möjlighet att fatta snabba beslut och vara flexibla för att insamlade medel ska kunna göra så stor nytta som möjligt.

Oavsett vilken riktning kriget tar, är Palmecentrets och hela den svenska arbetarrörelsens insamling till stöd för fred och frihet i Ukraina en fundamentalt viktig symbol för internationell solidaritet.

***
Våra insamlade medel och verksamhetspengar går inte till att köpa in eller stödja militära vapen och utrustning.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Hur kommer du fira 1:a maj?

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma:

Hur använder Palmecentret de pengar som samlas in för Ukraina?

Ditt stöd kommer fram!

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Vad händer härnäst?