Nyheter-arkiv

Olof Palmes Internationella Center förespråkar Just Transition, rättvis klimatomställning, och definierar begreppet som att skiftet till en grön ekonomi sker genom att man samtidigt säkrar levnadsvillkoren för arbetare och grupper i samhället och ser till att de har demokratiskt inflytande i detta skifte.

I samband med FN:s miljö- och klimatkonferens Stockholm +50, som hålls femtio år efter FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen, som Olof Palme var initiativtagare till, släpper Palmecentret och Solidar studien A Just Transition for the Global South.

– Vi måste möta de här enorma utmaningarna med en tydlig vision om inkluderande och hållbara samhällen. Och det kan vi göra, så länge det finns mod och politisk vilja att sätta vår gemensamma framtid först, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Efter att Palmecentret har hört sig för bland sina partnerorganisationer runt om i världen, inte enbart inom den fackliga rörelsen och bland de som är medlemmar i världsfacken, ILO och ITUC, utan likväl inom civilsamhället och i politiska partier, står det klart att de orättvisor som omställningen innebär slår brett.

– Vi måste kunna agera för klimatet och miljön och progressiva sociala mål på en och samma gång, säger Anna Sundström.

Olof Palmes Internationella Center är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. Margot Wallström blir med sin genuina och långa erfarenhet av internationella frågor, senast som Sveriges utrikesminister, ett starkt tillskott i Palmecentrets styrelse.

Marita Ulvskog som lett organisationen i en utmanande tid då utrymmet för civilsamhället krympt och högerauktoritära krafter utnyttjat covidpandemin för ytterligare förtryck av demokrati och mänskliga rättigheter har tydligt uppmanat till ett ”slut för munkavlens tid” och en kraftsamling för att vända utvecklingen.

– Olof Palmes Internationella Center är en viktig kraft för utveckling och fred, säger Margot Wallström. Jag ser fram emot att som ordförande bidra till organisationens fortsatta arbete. Palmecentrets röst för fred, demokrati och gemensam säkerhet är viktig i en tid av stora gemensamma utmaningar.

– Jag ser fram emot att samarbeta med Margot Wallström för att ytterligare stärka Olof Palmes Internationella Center och vår verksamhet. Den svenska arbetarrörelsens internationella engagemang behövs mer än någonsin. För att vända den demokratiska utvecklingen, för att minska ojämlikheten och för att möta klimatförändringarna genom en rättvis omställning. Vi måste samarbeta över gränser för vår gemensamma säkerhet och för att slå vakt om freden och friheten, säger generalsekreterare Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.

I förra veckan valdes Anna Sundström in i styrelsen för Olof Palmes Minnesfond, vars styrelse även fick en ny ordförande då Pierre Schori efterträddes av Stefan Löfven. Minnefonden delar årligen ut Olof Palmepriset.

Det var vad vi sa på Palmedagen i november, och syftade då på att pandemin var på väg att plana ut och att inga munskydd längre skulle behövas. Med ett slut på pandemin skulle den inte längre kunna utnyttjas som förevändning av makthavare som vill sätta munkavle på demokratiska organisationer i civilsamhället.

Men tyvärr ser vi att den auktoritära utvecklingen i världen fortsätter. Till det kan vi lägga Putins brutala invasion av Ukraina. Den berör oss alla; hela världen och var och ens säkerhet är under attack. Under förra året lade vi mycket kraft på att stötta kamrater i Belarus och i Burma, och sprida deras budskap här i Sverige. I Belarus lider människor under samma slags förtryck som vi har sett växa fram i Ryssland. I Burma gjorde en statskupp slut på en redan bristfällig demokrati, med ett massivt förtryck som följd. Och i dag är det särskilt mot Ukraina vi riktar vårt fokus.

Det ligger i Palmecentrets själ, att oförtrutet fortsätta vara ett stöd till världens modiga motkrafter, som verkar med sina egna liv som insats. Därför fortsätter vi att kommunicera ”Varning! Frihet i Fara” och varnar för en fortsatt auktoritär utveckling med konkreta exempel på starka motkrafter, som ljus i mörkret.

Ett stort tack till medlemsorganisationer och enskilda som under året stöttat Palmecentrets verksamhet på alla olika sätt. Ni är Palmecentret. Utan er skulle våra partners i världen gå miste om det stöd de behöver, för att föra kampen vidare.

Ladda ner verksamhetsberättelsen!

Exempel på vad vi och partners har gjort under året:

Vi fördömer Israels ockupation av Palestina och det hänsynslösa våldet som i förra veckan tog livet av den 16-åriga pojken Ghaith Yemeen. Den israeliska militärens dödliga våld i den ockuperade palestinska staden Nablus skadade under torsdagen 88 personer, varav majoriteten unga.

Den senaste tidens oroligheter i Palestina, till följd av den israeliska statens oproportionerliga våld både under den muslimska fastemånaden och vid mordet på journalisten Shireen Abu Akleh, gör att människor, framförallt barn och unga, lever i skräck om att bli offer för den israeliska statens övervåld. Internationella samfundet måste utkräva ansvar från israeliska staten. Mordet på journalisten Shireen Abu Akleh och nu Fatah Youth-medlemmen Ghaith Yemeen, måste utredas som potentiella krigsbrott.

När ska våldet ta slut? Fredsförhandlingar måste återupptas. Omvärlden får inte blunda för kränkningar av mänskliga rättigheter och folkrätten som sker i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina. Ghaith Yemeens mördare måste ställas till svars.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Lisa Nåbo, ordförande SSU

Daniel Vencu, förbundssekreterare Unga Örnar

Emma Fastesson Lindgren, S-studenter

Demokratin är på tillbakagång. Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av kupper under de senaste två decennierna. Men det stora hotet handlar i dag inte om våld och kupper. Det handlar snarare om en gradvis förändring där den sittande regeringen urholkar de liberala och demokratiska rättigheterna, som fria och rättvisa val, yttrandefriheten och likhet inför lagen.

Koppling mellan demokrati och fred

Det finns en stark koppling mellan fred, demokrati och vår gemensamma säkerhet. Detta betyder förstås inte att demokratier inte kan dra ut i strid. Men länder som befinner sig i områden med låga demokrativärden har 70 procent större sannolikhet att genomgå en dödlig väpnad konflikt, jämfört med länder belägna i en region med höga demokrativärden.

Sambandet mellan fred och demokrati kan förstås på två sätt. Demokratier är mindre benägna att gå till krig, framför allt med varandra, och en värld med fler demokratier blir i sig en fredligare värld.

Demokrati behövs för att rädda världen undan klimatkatastrof

Idén om att mindre demokrati kan ge oss bättre förutsättningar för att stoppa klimatkrisen är missledande. Studier visar nämligen att:

Ifall man jämför länder med lägst demokrativärden (till exempel Kina) och de med högst (till exempel Kanada) ökar de politiska åtagandena för att minska utsläpp av växthusgaser med 19 procent. Även när det gäller klimatambitioner i relation till Parisavtalet presterar demokratier betydligt bättre.

Demokratier stärker också plattformar där människor kan samlas och driva på klimatarbetet, och ger utrymme för exempelvis miljöorganisationer att sprida kunskap och fackföreningar att verka för en mer socialt hållbar klimatomställning.

Rapporten är framtagen av Tankesmedjan Tiden, LO och Olof Palmes Internationella Center. Rapportförfattare är Johan Sjölander och Lisa Weegar.

2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).

Processen när det gäller hur länder går mot ett mer auktoritärt styre följer ofta ett likartat mönster:

Den sittande regeringen ger sig på civilsamhället, människorättsorganisationer, fackföreningar och akademiska lärosäten blir utsatta för hot.
Oberoende medier attackeras och journalister utsätts för kränkningar. På så sätt undergrävs förtroendet till demokratins stöttepelare.
Polariseringen i landet drivs på för att stärka konflikter och desinformation sprids kring politiska motståndare.
Även formella institutioner attackeras. Inskränkningar görs på rättsväsendets oberoende, lagar ändras och domares självständighet undermineras.

I dagarna har oroligheterna i Palestina ökat efter att den Israeliska militären dödat, helt oprovocerat, den kända journalisten Shireen Abu Akleh. Fallet har ifrågasatts på många håll från flera viktiga internationella aktörer och senast har mordet av journalisten fördömts av FNs säkerhetsråd.

Agerandet är ett bevis på att Israel gång på gång gör allt för att strypa informationen om den riktiga israeliska ockupationen. Mordet på den legendariska och viktiga journalisten är ett hot mot de palestinska rösterna. Det är inte bara världen journalistkår som skakas, utan hela det palestinska samhället. Att mörda en journalist är att försöka mörda palestinska röster för frihet. Därför fördömer Palmecentret detta hänsynslösa agerande och efterfrågar att fallet ses som ett krigsbrott. Israel måste stå till svars för sitt agerande.

English:

In recent days, unrest in Palestine has intensified after the Israeli military killed, completely unprovoked, the well-known journalist Shireen Abu Akleh. The case has been questioned in many quarters by several important international actors and most recently the murder of the journalist has been condemned by the UN Security Council.

The action is proof that Israel repeatedly does everything it can to stifle information about the real Israeli occupation. The assassination of the legendary and important journalist is a threat to the Palestinian voice. It is not just the world of journalism that is being shaken, but the whole of Palestinian society. To murder a journalist is to try to murder Palestinian voices for freedom. Therefore, the Palme Center condemns this ruthless action and demands that the case be seen as a war crime. Israel must be held accountable for its actions.

Cajsa Unnbom arbetar på Palmecentret som metodrådgivare för miljö och klimat och projektleder vår medverkan på Stockholm+50.

Vad är syftet med Stockholm+50?

– 1972 öppnade Olof Palme FN:s allra första miljökonferens i Stockholm. I år hålls en ny konferens för att uppmärksamma att det gått fem decennier sedan dess. Syftet är att få världens ledare att skynda på omställningen till ett bättre samhälle i balans med naturen. Bland annat genom att ta fram planer för en grön och rättvis återhämtning efter pandemin.

Vad finns det för ambitioner och mål med konferensen?

– Redan för ett halvsekel sedan sa Palme: ”Klimatet är den viktigaste frågan.” Läget är nu mycket mer akut – hela vår framtid avgörs under de närmaste få åren. Palmecentret vill att konferensen ska hedra Palmes arv genom kraftfull handling, för klimat och miljö och för jämlikhet. De hänger väldigt tydligt ihop.

På vilket sätt är global ojämlikhet och klimatkris sammankopplat?

– Klimatkrisen är en kris som skapats av de allra rikaste men som slår först och hårdast mot de mest utsatta. På så sätt är det världens största klassfråga. För att tackla klimatkrisen så måste vi byta ut det ohållbara ekonomiska system som eldar på den, det vill säga den nyliberala kapitalismen som sätter ekonomisk vinst för några få över möjligheten till ett gott liv för alla.

– Klimatkampen är därför också arbetarrörelsens kamp, det är viktigt att vi är med och formar hur vår ekonomi och vårt samhälle ska se ut. Vi backar till exempel fackens krav på en rättvis klimatomställning, som handlar om att alla jobb ska vara gröna och anständiga, och att arbetare ska ha inflytande över hur omställningen går till.

Vad kommer Palmecentret att göra under konferensen?

– Till konferensen kommer vi få besök av kamrater från andra länder, i huvudsak i södra Afrika. Vi kommer ha samtal med dem och lyfta deras röster. Sedan kommer vi folkbilda järnet! Inför Stockholm+50 arrangerar vi webbinarier, vi kommer delta på själva konferensen och på Folkets forum för miljö och global rättvisa, där gräsrotsrörelserna samlas.

Vad ser du personligen mest fram emot?

– Att få träffa och lyssna på miljörättvisekämpar från andra delar av världen. Sedan hoppas jag att konferensen ska ställa sig bakom förslaget om en internationell lag mot ekocid, alltså storskalig miljöförstörelse. Idag begås sådana brott utan att någon hålls ansvarig. Palme föreslog en ekocidlag redan på den ursprungliga Stockholmskonferensen, och nu är det hög tid att göra verklighet av det.

– Putin ser inga gränser i sin enfald att trycka tillbaka demokratisk och frihetlig längtan. Och vi kommer inte att kunna försvara vår frihet genom att stänga våra gränser, säger Anna Sundström generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center

Palmecentret har tidigare lyft den globala auktoritära utvecklingen och det krympande utrymmet för civilsamhället i länder där demokratin är på tillbakagång. Fram till valet i höst fortsätter vi att prata om Frihet under attack, och attackerna mot demokratin är många.

– Den 11 september är det val i Sverige. Ta snacket. På jobbet, med grannen och vid middagsbordet. Välj rätt sida av historien och försvara tillgången till oberoende medier, ett fungerande rättsväsende, fria kulturyttringar och din egen och andras rätt att organisera sig, säger Anna Sundström.

Först ut i Frihet under attack är en artikel av journalisten Mats Wingborg om Sverigedemokraternas kopplingar till och sympatier för Putin. Den kommer sedan att följas upp av en rapport som vi gör tillsammans med LO och Tiden, och slutligen en fördjupning i europeiska och svenska högerextrema rörelser och partier och deras kopplingar till Putin och Ryssland.

I veckan dömde Turkiet den turkiska filantropen och affärsmannen Osman Kavala till livstidsfängelse, och sju kända människorättsförsvarare, akademiker och journalister till 18 års fängelsestraff. Samtliga anklagas för ”omstörtande verksamhet” där Kavala pekas ut som den som planerat massprotesterna i Turkiet under 2013, känd som Gezi-protesterna.

Osman Kavala har suttit häktad sedan 2017 i högriskfängelset i Silivri. Han har i flera år gett stöd till flertal civilsamhällesorganisationer runtom i Turkiet, ett par av dem även samarbetsorganisationer till den svenska arbetarrörelsen. Rättegången beskrivs som en fars av Human Rights Association i Turkiet, som Palmecentret stödjer. Att domen är tydligt politiskt motiverad är sedan tidigare känd. En av domarna i rätten har dessutom kandiderat till parlamentet för regeringspartiet AKP.

Turkiet är medlem i Europeiska rådet, Nato och OSSE och en kandidat för medlemskap i Europeiska unionen. Men AKP-MHP-regeringen bryter ständigt mot de internationella konventionerna som landet har åtagit sig att följa genom sitt medlemskap. Dessa organisationer har tvingats krishantera och försökt vidta åtgärder, men dessa har ignorerats av Erdoğan och hans regering. Ett exempel är den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheters (ECHR) beslut om frigivning av både människorättsaktivisten Osman Kavala och politikern Selahattin Demirtas. Turkiet är ålagt att implementera domstolsbeslutet från Europakonventionen, men vägrar.

Turkiets auktoritära regim har befäst sin makt sedan 2017. Den är koncentrerad till president Erdoğan som har makt att utse viktiga domare, får utfärda undantagstillstånd och styra via dekret.

Samtidigt som EU och USA är upptagna med Rysslands krig i Ukraina har parlamentets makt försvagats och dess ledamöter får begränsade möjligheter att ställa frågor till och granska presidenten. Förtrycket ökar mot regimkritiker i landet och dessa får höga straff. Palmecentrets partnerorganisationer i Turkiet rapporterar också att tortyrfall i fängelser, särskilt mot kvinnor, har ökat markant och att de har fått in fler anmälningar under den senaste tiden. 2021 lämnade Turkiet Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Det finns stora brister med rättssäkerheten i Burma sedan militärkuppen i februari 2021. Det är en oerhört känslig situation för arbetare och den allmänna befolkningen när det kommer till yttrandefrihet. Många fackliga ledare har sparkats från sina jobb eller arresterats av militärjuntan på grund av deras protester och engagemang för arbetares rättigheter.

Mekanismen för att hantera klagomål i fabrikerna fungerar inte längre. Sedan kuppen har många arbetare dessutom förlorat sina jobb på grund av att fabriker har stängt ner och att investerare har lämnat landet.

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Det är inte lätt att hitta positiva exemplen i rådande situation i Burma. Vid starten av militärkuppen var fackföreningar aktivt involverade i protesterna mot den. Men efter brutala nedslag av militärjuntan har fackföreningsrörelsen behövt gå under jorden, eller fortsatt med kampanjer på digitala plattformar.

Hur kommer du fira 1:a maj?

Under normala omständigheter firar vi första maj genom att organisera kampanjer, marschera och hålla tal i offentliga parker. Men på grund av militärkuppen och den känsliga situationen kommer vi fira första maj 2022 genom att publicera ett uttalande om arbetares situation, och sinsemellan fackföreningsmedlemmar och alliansen planerar vi att organisera en online-kampanj.

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma:

– Situationen för Burmas industriarbetare är bedrövlig. Industriområden i städerna lyder fortfarande under så kallade krigslagar, där militären när som helst kan stoppa, visitera eller arrestera förbipasserande. Militärens metod blir också allt mer sofistikerade. Många vittnar om hur dom grundligt söker genom mobiltelefoner efter tecken på stöd för motståndet mot juntan. Vi hör också om arbetsgivare som säger upp all personal utan ersättning för att sedan ta dom tillbaka som ”dagarbetare” till en mindre lön. Fackliga aktivister som står upp för arbetarnas rättigheter blir systematiskt avskedade.

– Det blev tydligt bara veckor efter kuppen att fackföreningsrörelsen betraktades som ett hot av juntan när 16 fackliga organisationer förbjöds. Det var när en grupp kvinnliga industriarbetare anordnade den första demonstrationen som blev startskottet på den landsomfattande proteströrelsen som växte fram. Facklig verksamhet är i princip förbjuden idag eftersom juntan slår hårt ner på föreningsfrihet och organisationsrätt.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Ladda ner verksamhetsberättelsen!

Exempel på vad vi och partners har gjort under året:

Koppling mellan demokrati och fred

Demokrati behövs för att rädda världen undan klimatkatastrof

2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).

English:

Vad är syftet med Stockholm+50?

Vad finns det för ambitioner och mål med konferensen?

På vilket sätt är global ojämlikhet och klimatkris sammankopplat?

Vad kommer Palmecentret att göra under konferensen?

Vad ser du personligen mest fram emot?

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Hur kommer du fira 1:a maj?

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma: