Nyheter-arkiv

Den 1 juli 2022 är det 25 år sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina. John Lee, Hongkongs tidigare säkerhetsminister, har av Beijing utsetts till ny chefsminister med uppgift att upprätthålla den repressiva politiken i Hongkong.

Enligt ”European External Action Service 2022 Report on Hong Kong” utgjorde företag från EU den största utländska företagsgruppen i Hongkong under 2021. EU var också Hongkongs tredje största handelspartner. Samtidigt har Kina tydligt visat att man inte längre värdesätter principen om ”ett land-två system”. Inte heller efterlever man de internationella fördragen om mänskliga rättigheter.

Den nationella säkerhetslagen i Hongkong, beslutad av Nationella folkkongressen i Kina, används för att förfölja oliktänkande och för att kriminalisera utövandet av medborgerliga fri-och rättigheter. Hongkongs vallagar har ändrats av Beijing i syfte att endast ”patrioter”, personer som de kinesiska myndigheterna har godkänt, har möjlighet att ingå i Hongkongs administration. Detta innebär slutet för den politiska oppositionen. På mindre än två år har det som en gång var ett livligt civilsamhälle smulats sönder, likaså den fria pressen.

Över 10 000 demonstranter, 162 människorättsaktivister och journalister arresterades 2019 med hänvisningar till den nationella säkerhetslagen. Åtta fackliga medlemmar har åtalats. Över 60 civilsamhällesorganisationer – internationella mänskliga rättighetsorganisationer, fackföreningar, däribland Hong Kong Confederation of Trade Unions, samt fyra mediegrupper – har tvingats till upplösning eller blivit likviderade. Diasporaaktivister har fått arresteringsorder riktade mot sig. Utländsk press, multinationella banker och aktionsgrupper med bas utanför Hongkong är ålagda att följa den nationella säkerhetslagen, Hongkongs myndigheter hävdar att den kan tillämpas även utanför det egna territoriet.

Vi uppmanar EU och medlemsländerna att vidta starka diplomatiska åtgärder gentemot Kina och John Lee, den nya chefsministern i Hongkong, och kräva:

1. En omedelbar frigivning av de demonstranter som arresterades när de utövade sina medborgerliga fri- och rättigheter under protesterna 2019. Detta inkluderar alla fackföreningsmedlemmar, journalister och människorättsaktivister som arresterats med stöd av den nationella säkerhetslagen. Bland dessa finns Chow Hang-tung, Albert Ho och Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för HKCTU. Lee Cheuk-yan är anhållen för att ha bedrivit ”omstörtande verksamhet” genom att ha lett den upplösta organisationen Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movement in China. Organisationen har under de senaste 33 åren anordnat fredliga manifestationer med tända ljus den 4 maj, till minne av massakern på Himmelska fridens torg 1989.

2. Ett upphävande av den nationella säkerhetslagen (NSL). Likaså måste planerna på att införa nya lagar som strider mot internationella fördrag om mänskliga rättigheter stoppas. Det handlar bland annat om förslaget till ytterligare en lag om nationell säkerhet.

Med anledning av det försämrade läget måste Europeiska rådet och medlemsländerna uppdatera de slutsatser som antogs 2020 gällande situationen i Hongkong. Europeiska rådet och medlemsländerna måste också till fullo efterleva de beslut som tagits upp av Europaparlamentet 2021 och 2022, inklusive riktlinjer för de etiska och sociala kontroller av europeiska företag som är verksamma i Hongkong.

Vi uppmanar regeringar att rapportera om när de framgångsrikt vägrat ställa upp på utlämningsavtalet mellan Kina och Hongkong. Vi vill också att dessa regeringar skapar livbåtsprogram för människorättsaktivister som verkar i Hongkong och andra länder och att de upphör att exportera känslig utrustning till Hongkong.

Vi uppmanar till påtryckningar gentemot myndigheter i Hongkong och Kina, både på bilateral nivå och på FN-nivå, för att de ska respektera internationella förpliktelser. Vi uttrycker vår solidaritet med fackföreningsmedlemmar, människorättsaktivister och aktivister som kämpar för demokrati i Hongkong.

I Utrikesdepartementets rapport om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet från 2021 slås det fast att lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Om Turkiet ges tolkningsföreträde kring vilka organisationer och individer som Sverige får och inte får samarbeta med riskeras stora delar av stödet till turkiskt civilsamhälle. För att visa att så inte är fallet bör den svenska regeringen ta initiativ till en satsning för ökat stöd till de demokratiska krafter som just nu verkar under mycket svåra förhållanden.

– Olof Palmes Internationella Center initierar en satsning på att utöka stödet till civilsamhället och avsätter medel för nya projektsamarbeten redan under 2022. Förhoppningsvis följer regeringen vårt exempel, säger generalsekreterare Anna Sundström.

Rapporter om att Turkiet nu förbereder en ny intervention i norra Syrien med avsikt att slå till mot kurderna där bör tas på stort allvar och fördömas. Det svenska stödet för fred och demokrati i Syrien bör intensifieras. Freden kan inte vinnas genom fortsatt förtryck av kurdernas och andra minoriteters rättigheter. Att trepartsavtalet skapar oro och uppfattas som ett svek mot kurderna är förståeligt. Nu är det upp till bevis för regeringen som menar att avtalet på inget sätt kommer att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.

– Jag förutsätter att svenska myndigheter står pall för turkiska regeringens påtryckningar när det gäller utlämningsärenden och eventuella förfrågningar om vapenköp, säger Anna Sundström. Våra svenska lagar gäller. Och rättsstatens principer ska följas. Även om Turkiet vill något annat.

Olof Palmes Internationella Center förespråkar Just Transition, rättvis klimatomställning, och definierar begreppet som att skiftet till en grön ekonomi sker genom att man samtidigt säkrar levnadsvillkoren för arbetare och grupper i samhället och ser till att de har demokratiskt inflytande i detta skifte.

I samband med FN:s miljö- och klimatkonferens Stockholm +50, som hålls femtio år efter FN:s första miljökonferens, Stockholmskonferensen, som Olof Palme var initiativtagare till, släpper Palmecentret och Solidar studien A Just Transition for the Global South.

– Vi måste möta de här enorma utmaningarna med en tydlig vision om inkluderande och hållbara samhällen. Och det kan vi göra, så länge det finns mod och politisk vilja att sätta vår gemensamma framtid först, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Efter att Palmecentret har hört sig för bland sina partnerorganisationer runt om i världen, inte enbart inom den fackliga rörelsen och bland de som är medlemmar i världsfacken, ILO och ITUC, utan likväl inom civilsamhället och i politiska partier, står det klart att de orättvisor som omställningen innebär slår brett.

– Vi måste kunna agera för klimatet och miljön och progressiva sociala mål på en och samma gång, säger Anna Sundström.

Olof Palmes Internationella Center är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. Margot Wallström blir med sin genuina och långa erfarenhet av internationella frågor, senast som Sveriges utrikesminister, ett starkt tillskott i Palmecentrets styrelse.

Marita Ulvskog som lett organisationen i en utmanande tid då utrymmet för civilsamhället krympt och högerauktoritära krafter utnyttjat covidpandemin för ytterligare förtryck av demokrati och mänskliga rättigheter har tydligt uppmanat till ett ”slut för munkavlens tid” och en kraftsamling för att vända utvecklingen.

– Olof Palmes Internationella Center är en viktig kraft för utveckling och fred, säger Margot Wallström. Jag ser fram emot att som ordförande bidra till organisationens fortsatta arbete. Palmecentrets röst för fred, demokrati och gemensam säkerhet är viktig i en tid av stora gemensamma utmaningar.

– Jag ser fram emot att samarbeta med Margot Wallström för att ytterligare stärka Olof Palmes Internationella Center och vår verksamhet. Den svenska arbetarrörelsens internationella engagemang behövs mer än någonsin. För att vända den demokratiska utvecklingen, för att minska ojämlikheten och för att möta klimatförändringarna genom en rättvis omställning. Vi måste samarbeta över gränser för vår gemensamma säkerhet och för att slå vakt om freden och friheten, säger generalsekreterare Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.

I förra veckan valdes Anna Sundström in i styrelsen för Olof Palmes Minnesfond, vars styrelse även fick en ny ordförande då Pierre Schori efterträddes av Stefan Löfven. Minnefonden delar årligen ut Olof Palmepriset.

Det var vad vi sa på Palmedagen i november, och syftade då på att pandemin var på väg att plana ut och att inga munskydd längre skulle behövas. Med ett slut på pandemin skulle den inte längre kunna utnyttjas som förevändning av makthavare som vill sätta munkavle på demokratiska organisationer i civilsamhället.

Men tyvärr ser vi att den auktoritära utvecklingen i världen fortsätter. Till det kan vi lägga Putins brutala invasion av Ukraina. Den berör oss alla; hela världen och var och ens säkerhet är under attack. Under förra året lade vi mycket kraft på att stötta kamrater i Belarus och i Burma, och sprida deras budskap här i Sverige. I Belarus lider människor under samma slags förtryck som vi har sett växa fram i Ryssland. I Burma gjorde en statskupp slut på en redan bristfällig demokrati, med ett massivt förtryck som följd. Och i dag är det särskilt mot Ukraina vi riktar vårt fokus.

Det ligger i Palmecentrets själ, att oförtrutet fortsätta vara ett stöd till världens modiga motkrafter, som verkar med sina egna liv som insats. Därför fortsätter vi att kommunicera ”Varning! Frihet i Fara” och varnar för en fortsatt auktoritär utveckling med konkreta exempel på starka motkrafter, som ljus i mörkret.

Ett stort tack till medlemsorganisationer och enskilda som under året stöttat Palmecentrets verksamhet på alla olika sätt. Ni är Palmecentret. Utan er skulle våra partners i världen gå miste om det stöd de behöver, för att föra kampen vidare.

Ladda ner verksamhetsberättelsen!

Exempel på vad vi och partners har gjort under året:

Vi fördömer Israels ockupation av Palestina och det hänsynslösa våldet som i förra veckan tog livet av den 16-åriga pojken Ghaith Yemeen. Den israeliska militärens dödliga våld i den ockuperade palestinska staden Nablus skadade under torsdagen 88 personer, varav majoriteten unga.

Den senaste tidens oroligheter i Palestina, till följd av den israeliska statens oproportionerliga våld både under den muslimska fastemånaden och vid mordet på journalisten Shireen Abu Akleh, gör att människor, framförallt barn och unga, lever i skräck om att bli offer för den israeliska statens övervåld. Internationella samfundet måste utkräva ansvar från israeliska staten. Mordet på journalisten Shireen Abu Akleh och nu Fatah Youth-medlemmen Ghaith Yemeen, måste utredas som potentiella krigsbrott.

När ska våldet ta slut? Fredsförhandlingar måste återupptas. Omvärlden får inte blunda för kränkningar av mänskliga rättigheter och folkrätten som sker i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina. Ghaith Yemeens mördare måste ställas till svars.

Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Lisa Nåbo, ordförande SSU

Daniel Vencu, förbundssekreterare Unga Örnar

Emma Fastesson Lindgren, S-studenter

Demokratin är på tillbakagång. Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av kupper under de senaste två decennierna. Men det stora hotet handlar i dag inte om våld och kupper. Det handlar snarare om en gradvis förändring där den sittande regeringen urholkar de liberala och demokratiska rättigheterna, som fria och rättvisa val, yttrandefriheten och likhet inför lagen.

Koppling mellan demokrati och fred

Det finns en stark koppling mellan fred, demokrati och vår gemensamma säkerhet. Detta betyder förstås inte att demokratier inte kan dra ut i strid. Men länder som befinner sig i områden med låga demokrativärden har 70 procent större sannolikhet att genomgå en dödlig väpnad konflikt, jämfört med länder belägna i en region med höga demokrativärden.

Sambandet mellan fred och demokrati kan förstås på två sätt. Demokratier är mindre benägna att gå till krig, framför allt med varandra, och en värld med fler demokratier blir i sig en fredligare värld.

Demokrati behövs för att rädda världen undan klimatkatastrof

Idén om att mindre demokrati kan ge oss bättre förutsättningar för att stoppa klimatkrisen är missledande. Studier visar nämligen att:

Ifall man jämför länder med lägst demokrativärden (till exempel Kina) och de med högst (till exempel Kanada) ökar de politiska åtagandena för att minska utsläpp av växthusgaser med 19 procent. Även när det gäller klimatambitioner i relation till Parisavtalet presterar demokratier betydligt bättre.

Demokratier stärker också plattformar där människor kan samlas och driva på klimatarbetet, och ger utrymme för exempelvis miljöorganisationer att sprida kunskap och fackföreningar att verka för en mer socialt hållbar klimatomställning.

Rapporten är framtagen av Tankesmedjan Tiden, LO och Olof Palmes Internationella Center. Rapportförfattare är Johan Sjölander och Lisa Weegar.

2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).

Processen när det gäller hur länder går mot ett mer auktoritärt styre följer ofta ett likartat mönster:

Den sittande regeringen ger sig på civilsamhället, människorättsorganisationer, fackföreningar och akademiska lärosäten blir utsatta för hot.
Oberoende medier attackeras och journalister utsätts för kränkningar. På så sätt undergrävs förtroendet till demokratins stöttepelare.
Polariseringen i landet drivs på för att stärka konflikter och desinformation sprids kring politiska motståndare.
Även formella institutioner attackeras. Inskränkningar görs på rättsväsendets oberoende, lagar ändras och domares självständighet undermineras.

I dagarna har oroligheterna i Palestina ökat efter att den Israeliska militären dödat, helt oprovocerat, den kända journalisten Shireen Abu Akleh. Fallet har ifrågasatts på många håll från flera viktiga internationella aktörer och senast har mordet av journalisten fördömts av FNs säkerhetsråd.

Agerandet är ett bevis på att Israel gång på gång gör allt för att strypa informationen om den riktiga israeliska ockupationen. Mordet på den legendariska och viktiga journalisten är ett hot mot de palestinska rösterna. Det är inte bara världen journalistkår som skakas, utan hela det palestinska samhället. Att mörda en journalist är att försöka mörda palestinska röster för frihet. Därför fördömer Palmecentret detta hänsynslösa agerande och efterfrågar att fallet ses som ett krigsbrott. Israel måste stå till svars för sitt agerande.

English:

In recent days, unrest in Palestine has intensified after the Israeli military killed, completely unprovoked, the well-known journalist Shireen Abu Akleh. The case has been questioned in many quarters by several important international actors and most recently the murder of the journalist has been condemned by the UN Security Council.

The action is proof that Israel repeatedly does everything it can to stifle information about the real Israeli occupation. The assassination of the legendary and important journalist is a threat to the Palestinian voice. It is not just the world of journalism that is being shaken, but the whole of Palestinian society. To murder a journalist is to try to murder Palestinian voices for freedom. Therefore, the Palme Center condemns this ruthless action and demands that the case be seen as a war crime. Israel must be held accountable for its actions.

Cajsa Unnbom arbetar på Palmecentret som metodrådgivare för miljö och klimat och projektleder vår medverkan på Stockholm+50.

Vad är syftet med Stockholm+50?

– 1972 öppnade Olof Palme FN:s allra första miljökonferens i Stockholm. I år hålls en ny konferens för att uppmärksamma att det gått fem decennier sedan dess. Syftet är att få världens ledare att skynda på omställningen till ett bättre samhälle i balans med naturen. Bland annat genom att ta fram planer för en grön och rättvis återhämtning efter pandemin.

Vad finns det för ambitioner och mål med konferensen?

– Redan för ett halvsekel sedan sa Palme: ”Klimatet är den viktigaste frågan.” Läget är nu mycket mer akut – hela vår framtid avgörs under de närmaste få åren. Palmecentret vill att konferensen ska hedra Palmes arv genom kraftfull handling, för klimat och miljö och för jämlikhet. De hänger väldigt tydligt ihop.

På vilket sätt är global ojämlikhet och klimatkris sammankopplat?

– Klimatkrisen är en kris som skapats av de allra rikaste men som slår först och hårdast mot de mest utsatta. På så sätt är det världens största klassfråga. För att tackla klimatkrisen så måste vi byta ut det ohållbara ekonomiska system som eldar på den, det vill säga den nyliberala kapitalismen som sätter ekonomisk vinst för några få över möjligheten till ett gott liv för alla.

– Klimatkampen är därför också arbetarrörelsens kamp, det är viktigt att vi är med och formar hur vår ekonomi och vårt samhälle ska se ut. Vi backar till exempel fackens krav på en rättvis klimatomställning, som handlar om att alla jobb ska vara gröna och anständiga, och att arbetare ska ha inflytande över hur omställningen går till.

Vad kommer Palmecentret att göra under konferensen?

– Till konferensen kommer vi få besök av kamrater från andra länder, i huvudsak i södra Afrika. Vi kommer ha samtal med dem och lyfta deras röster. Sedan kommer vi folkbilda järnet! Inför Stockholm+50 arrangerar vi webbinarier, vi kommer delta på själva konferensen och på Folkets forum för miljö och global rättvisa, där gräsrotsrörelserna samlas.

Vad ser du personligen mest fram emot?

– Att få träffa och lyssna på miljörättvisekämpar från andra delar av världen. Sedan hoppas jag att konferensen ska ställa sig bakom förslaget om en internationell lag mot ekocid, alltså storskalig miljöförstörelse. Idag begås sådana brott utan att någon hålls ansvarig. Palme föreslog en ekocidlag redan på den ursprungliga Stockholmskonferensen, och nu är det hög tid att göra verklighet av det.

– Putin ser inga gränser i sin enfald att trycka tillbaka demokratisk och frihetlig längtan. Och vi kommer inte att kunna försvara vår frihet genom att stänga våra gränser, säger Anna Sundström generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center

Palmecentret har tidigare lyft den globala auktoritära utvecklingen och det krympande utrymmet för civilsamhället i länder där demokratin är på tillbakagång. Fram till valet i höst fortsätter vi att prata om Frihet under attack, och attackerna mot demokratin är många.

– Den 11 september är det val i Sverige. Ta snacket. På jobbet, med grannen och vid middagsbordet. Välj rätt sida av historien och försvara tillgången till oberoende medier, ett fungerande rättsväsende, fria kulturyttringar och din egen och andras rätt att organisera sig, säger Anna Sundström.

Först ut i Frihet under attack är en artikel av journalisten Mats Wingborg om Sverigedemokraternas kopplingar till och sympatier för Putin. Den kommer sedan att följas upp av en rapport som vi gör tillsammans med LO och Tiden, och slutligen en fördjupning i europeiska och svenska högerextrema rörelser och partier och deras kopplingar till Putin och Ryssland.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Vi uppmanar EU och medlemsländerna att vidta starka diplomatiska åtgärder gentemot Kina och John Lee, den nya chefsministern i Hongkong, och kräva:

Ladda ner verksamhetsberättelsen!

Exempel på vad vi och partners har gjort under året:

Koppling mellan demokrati och fred

Demokrati behövs för att rädda världen undan klimatkatastrof

2021 levde 70 procent av världen befolkning i diktaturer. 2011 var den siffran 49 procent (källa: V-dem).

English:

Vad är syftet med Stockholm+50?

Vad finns det för ambitioner och mål med konferensen?

På vilket sätt är global ojämlikhet och klimatkris sammankopplat?

Vad kommer Palmecentret att göra under konferensen?

Vad ser du personligen mest fram emot?