Redan innan valet i september stod det klart att både Moderaterna och Sverigedemokraterna ville slopa enprocentmålet för Sveriges internationella bistånd. I Tidöavtalet och höstbudgeten klargjordes nya prioriteringar för biståndet och de praktiska konsekvenserna presenterades i regleringsbrevet till Sida innan jul. De innefattar bland annat fokus på närområdet och Ukraina, minskat stöd till FN-organ, och nedmontering av informations- och kommunikationsanslaget.
– Den svenska solidariteten med Ukraina och ett långsiktigt stöd är självklart, men att det sker på bekostnad av världens fattiga är osolidariskt, sa vår generalsekreterare Anna Sundström till Global Bar Magazine i december.
Indraget infokomstöd
Beskedet från regeringen att i princip dra in informations-och kommunikationsanslaget är ett hårt slag mot civilsamhällets granskande och folkbildande verksamhet. Vårt samlade kommunikationsarbete är fundamentalt för att skapa direktkontakt mellan några av världens utsatta och svensk allmänhet, för att lyfta deras berättelser i svensk debatt och för att mobilisera för internationell solidaritet. Det är ett arbete som är fortsatt lika viktigt nu när svenskt bistånd skärs ner och omprioriteras.
Sviktande internationell solidaritet
Exempelvis skärs stödet till Burma ner med 60% samtidigt som situationen blir allt värre i landet. Även stödet till Palestina drabbas av kraftiga nedskärningar – trots att 2022 var det dödligaste året för palestinier på Västbanken sedan 2006. Stödet till civilsamhällets möjligheter att organisera sig sänks med 10% trots att den auktoritära utvecklingen ökar i vår omvärld och begränsar civilsamhällets möjligheter att verka. Och trots att civilsamhället och demokratiaktivister var ett uttalat prioriteringsområde i statsministerns regeringsförklaring i höstas.
Biståndet ska även villkoras och användas för att öka återvandring, trots att krig och katastrof driver allt fler människor på flykt. Inte bara i Ukraina, utan på många platser runt om i världen.
Ditt stöd är avgörande
Dessa nedskärningar i biståndet sker alltså samtidigt som regeringen drar in finansiering till svenska civilsamhällesorganisationers arbete med att synliggöra kriser i omvärlden. Men vi tänker inte tystna.
Ditt engagemang för internationell solidaritet är avgörande för framtiden. Vi hoppas att du vill vara med oss i att högljutt protestera mot de nedskärningar som regeringen nu gör. Och att du vill fortsätta att stötta vår verksamhet och de motkrafter och folkrörelser som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.
Representanter för Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF), Sidas vetenskapliga råd m.fl. skriver om de kraftiga nedskärningarna i forskningsbiståndet. ”Sveriges kapacitet för att medverka i, debattera och granska utvecklingssamarbetet, urholkas således både vad gäller spetskompetens, forskningen, och nyrekryteringen av unga personer”, skriver de.
Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella enhet, gör en jämförelse mellan angrepp på civilsamhället och fackföreningsrörelsen av auktoritära krafter runt om i världen och den utveckling vi nu börjar se i Sverige.
Östgruppen skriver att regeringens biståndspolitik riskerar att tysta demokrati- och människorättskämpar som arbetar med att dokumentera och belysa förtryck. Eftersom infokomanslaget i biståndet har bidragit till att just sprida kunskap och lyfta dessa människors röster, exempelvis genom att förse journalister och politiker med fakta om människorättsbrott som annars aldrig hade lyfts i Sverige.
Lars Diurlin, forskare vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, skriver om den historiska kopplingen mellan infokomstödet (eller Sidas uppdrag att arbeta med samhällsinformation) och enprocentmålet. Han avslutar bland annat med: ”Vad vi behöver fråga oss är om vi vill leva i ett samhälle som inte aktivt främjar kunskap om omvärlden?”
Concord genomför en analys av OECD-DAC:s förtydligande av gränserna mellan migrationspolitik och biståndspolitik. De skriver att ”regeln är att en aktivitet inte kan redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens migrationspolitiska mål.”
Årets Palmepris till frihetskämpar i Ukraina, Turkiet och Iran
Årets Olof Palmepris tilldelas Marta Chumalo, Ukraina, Eren Keskin, Turkiet och Narges Mohammadi, Iran. För deras kamp för kvinnors frihet, i en tid då mänskliga rättigheter hotas av krig, våld och förtryck. Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.
Marta Chumalo
Marta Chumalo är feminist, genusexpert och psykolog. Som medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre har hon i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld. Alltsedan 2014 och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Marta Chumalo varit djupt engagerad i att informera om krigets effekter och möta behoven hos dess offer. Marta Chumalo kräver bland annat en effektiv implementering av Istanbulkonventionen för att ge stöd till krigets offer för sexuellt våld.
Eren Keskin
Eren Keskin är en människorättsadvokat som under decennier försvarat diskriminerade grupper i Turkiet; etniska minoriteter, hbtqi-personer och flyktingar. Anklagelser och mordhot har riktats mot henne, liksom fler än hundra åtal. Hon har också fängslats för sina åsikter alltmedan Amnesty International förklarade henne som samvetsfånge. Genom att bilda The Association of Legal Aid against sexual violence har hon under årens lopp fått flera militära och höga myndighetspersoner åtalade för grova brott.
Narges Mohammadi
Narges Mohammadi är journalist och människorättsaktivist som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council och förgrundsgestalt i organisationer som Defenders of Human Rights Centre och Legam (Campaign for Step-by-Step Abolition of the Death Penalty). För sitt engagemang har Narges Mohammadi gripits upprepade gånger och avtjänat flera fängelsestraff. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”.
Pristagarna tilldelas ett diplom och en prissumma på vardera 33 000 USD.
Prisceremoni
Onsdagen den 1 februari tilldelas pristagarna Palmepriset vid en ceremoni i Stockholms Konserthus med start klockan 16:00. Prisceremonin kommer även att sändas live på minnesfondens hemsida.
På ceremonin deltar Marta Chumalo, pristagare, Eren Keskin, pristagare (digitalt), Stefan Löfven, ordförande Olof Palmes minnesfond, Joakim Palme, Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center. Narges Mohammadi, pristagare, kommer att vara representerad.
Musik framförs av Systrarna Sahin.
För mer information, kontakta Minnesfondens kansli på info@palmefonden.se eller 08 677 57 90.
Fakta om Olof Palmepriset:
Styrelsen för Olof Palmes Minnesfond beslutade den 6 februari 1987 att inrätta ett Olof Palmepris. Priset delas ut årligen för särskilt betydande insatser i Olof Palmes anda. Pristagaren/pristagarna får förutom ett diplom en prissumma om totalt 100 000 USD.
”En smocka i fejset på de blåfrusna klimatförnekarna”
Teater om klimatkrisen – vad ska det vara bra för? ”Ingen kan skriva en pjäs om miljön, ingen vill se en pjäs om miljön!” Med det tvivlet inleds föreställningen ”Strutsdansen – en klimatkalops” – och med samma tvivel inleddes också samarbetet med Östra Teatern för drygt ett år sedan. Men tvivlet övervanns och nu är pjäsen färdig och gruppen redo att möta publiken.
Palmecentret har lång erfarenhet av att arrangera seminarier för att sprida kunskap som väcker intresse för globala frågor, med hopp om att fler ska engagera sig för vår omvärld. Att arbeta med teater som metod för detsamma är ett helt nytt grepp för organisationen.
– När det kommer till klimatfrågan behöver vi bidra till att skapa plattformar där människor kan mötas IRL och reflektera tillsammans. Vi behöver alla delta i omställningen mot ett hållbart samhälle, och då måste vi nå människor inte bara med kunskap, utan också känslomässigt. Där har teatern en fördel som seminarier och föreläsningar inte kan konkurrera med, säger Ania Janerud, projektledare för Strutsdansen.
På premiärdagen på Teater Tribunalen gavs två nästan fullsatta föreställningar, och det bjöds på mingel och lussefika. ABF Stockholm som också bidragit till projektet fanns på plats. I publiken fanns många av Palmecentrets medlemsorganisationer representerade, och därtill en hel del folkhögskolor.
Peter Lamming var en av besökarna, och han var lyrisk efter föreställningen:
– Det här var en smocka i fejset på de blåfrusna klimatförnekarna! Vilken föreställning, och så duktiga skådespelare. Roligt om ett tråkigt tema!
Boka Strutsdansen!
Boka Strutsdansen till din skola, arbetsplats eller organisation. Föreställningen passar som ett eget arrangemang, eller som en del av en utbildning eller ett större evenemang.
Stötta fackliga kamrater och demokratikämpar i Iran
Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Skriv under och kräv att våra fackliga kamrater och andra orättvist fängslade i Iran omedelbart friges.
Namninsamlingen är stängd
Namninsamlingen är ett initiativ tillsammans med LO och kommer lämnas till politikerna i riksdagen. Uppdateringar kommer.
Läs LO, TCO och Saco:s brev till den iranska ambassadören i Sverige.
Social trygghet är avgörande för att möta klimatkrisen
Socialförsäkringar kan spela en nyckelroll i klimatarbetet på flera sätt:
Social trygghet är nödvändigt för att hantera kriser för såväl individer och samhällen.
I och med den globala upphettningen får vi både fler och djupare kriser. Behovet av humanitärt bistånd har fördubblats de senaste fem åren, och kommer att öka ännu mer i takt med att klimatnödläget förvärras. Men det är inte hållbart att förlita sig på humanitärt bistånd för att skydda människor mot klimatkrisens konsekvenser – i stället behöver det byggas breda trygghetssystem som omfattar alla i ett samhälle. Dessa trygghetssystem ska snabbt kunna växlas upp när klimatkatastrofer inträffar.
I skriften uppmanas rikare länder att kompensera de mest utsatta länderna för de skador och förluster de drabbas av på grund av klimatkrisen. En del av dessa pengar kan då användas till att utveckla breda system för social trygghet under livets alla skeden.
Social trygghet gör det möjligt att påskynda klimatomställningen.
När människor har en grundläggande ekonomisk trygghet minskar deras utsatthet och oro för att förlora jobb och försörjning när ekonomin ställs om till fossilfrihet. Social trygghet är därför en viktig del i en rättvis klimatomställning och kan minska motståndet mot den nödvändiga samhällsomställningen. Till exempel behövs satsningar på sociala trygghetsnät i form av vidareutbildning för arbetstagare så att de kan skaffa sig de kompetenser som behövs i en ny grön ekonomi, och stöd till den som är mellan jobb.
Skriften presenterades vid ett sidoevent på klimattoppmötet COP27 den 9 november.
Kommentar om den blivande regeringens biståndspolitik
– Det är oroväckande att den omvärldsbild som den blivande regeringen tecknade vid presentationen idag stannar vid Europas gränser. Där saknades alla de pågående kriser som sker på andra håll i världen. Klimatnödläget syns i den pågående hungerkatastrofen på Afrikas horn, och i vattnet som ännu inte sjunkit undan efter de extrema översvämningarna i Pakistan. Människor som kämpar för demokrati, miljö och mänskliga rättigheter förföljs, trakasseras, fängslas och dödas i en lång rad länder. Dessa kriser kommer att påverka Sverige och förutsättningarna för politiken under den kommande mandatperioden.
– Vi är bekymrade över att Ebba Busch under presskonferensen, när hon fick en fråga om biståndet, valde att göra svepande och dåligt underbyggda uttalanden om att ”ösa in pengar i verksamhet med tveksam effekt” snarare än att peka på de viktiga och väldokumenterade resultat som Sveriges bistånd ger, och de extrema behov som finns i världen idag.
Enprocentmålet tas bort
Vid presskonferensen berättade Ulf Kristersson att det långsiktiga åtagandet att ge en procent av Sveriges BNI i internationellt bistånd kommer att ersättas av en treårig budgetram i kronor och ören. Budgeten kommer att minska, men det gavs inget besked om hur mycket.
– Vi beklagar djupt att den kommande regeringen lämnar det långsiktiga åtagandet att bidra med en hundradel av Sveriges BNI i arbetet för att minska människors lidande och skapa en mer rättvis, hållbar och trygg värld för alla. Enprocentåtagandet har gett långsiktig stabilitet och bidragit till att ge Sverige anseende, auktoritet och inflytande i det internationella samarbetet. Inte minst Sveriges starka stöd till FN-organen har stor betydelse och behöver värnas.
Storleken på kommande nedskärningar förhandlas uppenbarligen fortfarande och presenteras i den kommande budgeten.
– Fram till dess budgeten läggs på riksdagens bord finns ännu möjlighet att påverka biståndets omfattning. Biståndet behövs mer än någonsin, och vi civilsamhällesorganisationer kommer att göra vårat yttersta för att neddragningen blir så liten som möjligt.
Låt bistånd vara bistånd
Samarbetsavtalet ger få besked om utvecklingssamarbetets innehåll. Inriktning och ambition för utrikespolitiken som helhet ligger utanför samarbetsavtalet. Däremot nämns biståndspolitiken som ett medel i den kommande regeringens strävan att öka återvändande från Sverige, motverka irreguljär migration och minska grundorsakerna till migration.
– Vi måste låta bistånd vara bistånd. Sveriges bistånd är att stödja människor som lever i fattigdom och förtryck. Att använda biståndet för att uppfylla andra mål skapar oreda i biståndspolitiken, och är ett svek mot de människor som behöver stöd. Det är dessutom ett allvarligt avsteg från de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete, principer som Sverige har varit pådrivande för. Flera studier visar att villkorande av bistånd är ett ineffektivt verktyg för att påverka migration.
Viktigt att Sverige inte backar från sitt ansvar
Ulf Kristersson aviserade också en reformering av utvecklingssamarbetets innehåll, ett tydligt fokus på Sveriges långsiktiga förpliktelser och stödet till Ukraina.
– Vi välkomnar att den kommande regeringen bekräftar ett fokus på ”Sveriges långsiktiga förpliktelser” och kommer att hålla den kommande regeringen ansvarig för detta. Vi är också redo att bidra med våra erfarenheter och kunskaper i en kommande reformering av politikens inriktning. Civilsamhället är under attack runt om i världen och då är det viktigare än någonsin att Sverige bidrar och inte backar från sitt ansvar att stå upp för mänskliga rättigheter globalt.
Vi ser fram emot en bredare presentation av utvecklings- och biståndspolitiken i den kommande regeringsdeklarationen. Och vi förväntar oss att begrepp som jämställdhet och mänskliga rättigheter, vilka i hög grad lyser med sin frånvaro i samarbetsavtalet, kommer att få ett större utrymme.
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Svenskt bistånd till Israel och Palestina i fokus under besök
Civilsamhällets förutsättningar att verka begränsas runt om i världen, med kränkningar, hot och förtryck som vardag. I en tid då demokratin hotas och utrymmet för det civila samhället krymper är solidaritet och stöd från omvärlden och Sverige avgörande.
I Israel och Palestina verkar civilsamhällesorganisationer under stor press. Trots riskerna fortsätter de kämpa för demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk utveckling och fred.
Delegationen kommer att besöka samarbetspartner som exempelvis arbetar för pressfrihet i Palestina, bedriver jordbrukskooperativ, projekt för kvinnors ekonomiska självständighet, samt skapar förändring genom konst och kultur – alla med mänskliga rättigheter som grund.
Med resan vill deltagarna belysa de lokala civilsamhällesorganisationernas viktiga arbete och förutsättningar de lever och verkar under samt vikten och resultatet av svenskt bistånd till civilsamhället i Israel och Palestina.
Delegationen består av:
Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Till stöd för folket i Iran – omvärlden, agera!
I över 40 år har den iranska regimen hållit sin befolkning gisslan och förvägrat dem grundläggande fri- och rättigheter. Vi stödjer de fredliga demonstrationerna i Iran och fördömer regimens brutala svar mot demonstranter och kritiker. Vi uppmanar utrikesdepartementet att kalla upp den iranska ambassadören i Sverige och EU att införa nya riktade sanktioner mot den iranska regimen.
Den islamiska regimen kränker kvinnor och tvingar dem bland annat att täcka håret när de vistas utanför hemmet. Den 22-åriga Jina (Mahsa) Amini greps den 16 september vid ett besök i Teheran. Gripandet skedde för att hennes huvudbonad (hijab) inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen, även kallad moralpolisen. Hon kom senare att mista livet efter att ha misshandlats av sedlighetspolisen.
Med början i Jinas hemstad Saqqez, i provinsen Kurdistan, har landsomfattande protester och strejker inletts över hela Iran. Ett dussintal demonstranter har dödats av iranska styrkor och hundratals människor har gripits, inklusive människorättsaktivister, journalister, kulturprofiler och idrottare som har uppmärksammat dödsmisshandeln av Jina Amini. Dessa bör omedelbart friges.
Vi uttrycker vårt stöd för folket i Iran och dess legitima krav att bestämma över sina liv, sin framtid och att få leva fritt från den iranska regimens tyranni.
Vidare fördömer vi iranska revolutionsgardets bombningar av de kurdisk-iranska oppositionella partiernas bas i kurdiska regionen i Irak.
Olof Palmes Internationella Center SSU ABF-förbundet ABF Södertälje/Nykvarn Akademikerförbundet SSR S-kvinnor Västerbotten Umeå Arbetarkommun IF-Metall Västra Skaraborg Marieborgs Folkhögskola The Association of Legal Aid against Sexual Violence in Turkey IHD – Human Rights Association in Diyarbakir Baytna Syria Syrian Women’s Network FESTU – The Federation of Somali Trade Unions Democracy and Worker’s Rights Center, Palestine Palestinian Youth Union Palestinian Peace Coalition
Från konferensen i Istanbul
Djupt beklagligt att Sverige öppnar för vapenexport till Turkiet
Att den svenska regeringen nu öppnar för vapenexport till Turkiet är en eftergift för att få Turkiet att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Beslutet är grundat i de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna för Sverige, men verkar helt bortse från omständigheterna i Turkiet eller grannlandet Syrien.
Det är ensidigt och djupt beklagligt då det strider mot grundtanken i det nya regelverk för krigsmaterielexport som trädde i kraft 2018, i syfte att försvåra export till länder med tveksam demokratisk status eller där mänskliga rättigheter allvarligt kränks. I utrikesdepartementets egen rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer framgår tydligt landets allvarliga demokratiska problem. Att då ändå öppna för följdleveranser av krigsmateriel gör det tydligt att detta beslut fattats efter påtryckningar från Turkiet.
Turkiet kontrollerar delar av norra Syrien och har vid upprepade tillfällen hotat med nya militära operationer. FN, Amnesty International och Human Rights Watch har upprepade gånger rapporterat om brott mot internationell humanitär rätt och kränkningar och övergrepp av de mänskliga rättigheterna i områden som Turkiet kontrollerar, framför allt begångna av turkietstödda beväpnade miliser. Att Sverige nu underlättar för Turkiet att fortsätta beväpna dessa grupper är illa och mycket oroande.
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Öppet brev: EU bör införa nya sanktioner mot Burmas militärjunta
Stockholm, 27 september
Bästa Ann Linde,
Vi skriver till dig med anledning av den alarmerande utvecklingen i Burma med en uppmaning om att Sveriges regering ska driva på för att EU inför ytterligare sanktioner mot den burmesiska militärjuntan.
Sedan militärens statskupp i februari 2021 har situationen i landet försämrats månad för månad. Nu, mer än ett och ett halvt år sedan kuppen, är tillståndet katastrofalt. Militärjuntan begår regelbundet fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och civila mål. FN:s utredningsmekanism för Burma (IIMM) menar att övergreppen sannolikt utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten. Bland annat har mord, tortyr, tvångsförflyttning, förföljelse, våldtäkt och andra former av sexuellt våld dokumenterats. Sedan statskuppen har tusentals människor dödats, över en miljon har tvingats fly sina hem och fler än 15 500 har gripits.
Trots det brutala förtrycket fortsätter människor i Burma att göra enorma uppoffringar för att motsätta sig militärstyret. Budskapet är tydligt: militären måste lämna ifrån sig makten och ska inte ha någon politisk roll i det framtida Burma. Men befolkningen i Burma behöver omvärldens stöd. Fortfarande flödar vapen och pengar till militärjuntan från utlandet. Det möjliggör fortsatta övergrepp och den illegitima juntans fortlevnad. EU har möjlighet att bidra till att begränsa inflödet av krigsmateriel och pengar.
EU har sedan länge ett vapenembargo mot Burma, som dessutom utökades efter de brutala övergreppen mot folkgruppen rohingya 2017. Sedan statskuppen har EU infört sanktioner mot den burmesiska militären i fyra omgångar. Sanktionerna har till stor del varit i linje med det som lokala människorättsgrupper kämpat för. Genom riktade sanktioner mot militärens ekonomiska intressen har EU:s åtgärder haft betydande påverkan på den burmesiska militärens möjligheter att finansiera sin verksamhet. EU har även gått före andra länder genom sanktioner mot det statliga olje- och gasmonopolet MOGE, en betydande intäktskälla för militärjuntan.
Trots dessa åtgärder ser vi dock hur pengar och vapen fortsätter flöda till juntan. Det finns kryphål i omvärldens sanktioner som EU kan bidra till att täppa till. Vi uppmanar därför Sverige att driva på för att EU snarast inför nya sanktioner mot leverantörer av vapen och annan krigsmateriel samt företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären. EU bör:
1. Rikta sanktioner mot leverantörer som tillhandahåller vapen, ammunition och annan krigsmateriel till den burmesiska militärjuntan.
Till exempel har Storbritannien och USA har redan infört ett antal sådana sanktioner och organisationen Justice for Myanmar (JFM) har kartlagt ett stort antal företag som tillhandahåller vapen och materiel till den burmesiska militären
2. Rikta sanktioner mot företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären.
Till exempel påpekar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i sin senaste rapport till MR-rådet att bankerna Myanmar Foreign Trade Bank (MFTB) och Myanmar Investment and Commercial Bank (MICB) är särskilt viktiga i det hänseendet då de ger militärjuntan tillgång till utländsk valuta.
Vi hoppas att våra rekommendationer tas i beaktande. Vi står till förfogande för att diskutera situationen närmre och besvara eventuella frågor.
Vänliga hälsningar,
Abul Kalam, ordförande, Swedish Rohingya Association Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan Helen Petersson Buhtoo, ordförande, Karen Swedish Community Kristina Jelmin, verksamhetschef, Svenska Burmakommittén Mattias Brunander, tf generalsekreterare, Diakonia Noura Berrouba, ordförande, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer Rosanna Ocampo, chef för Asienavdelningen, Civil Rights Defenders Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!
ENG
Boka Strutsdansen till din skola, arbetsplats eller organisation. Föreställningen passar som ett eget arrangemang, eller som en del av en utbildning eller ett större evenemang.
