Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.
– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.
Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72 – märk med ”Burma”.
Öppet brev till Telenor – avvakta med försäljningen av verksamheten i Burma!
Den 8 juli offentliggjorde det norska telekombolaget Telenor att de planerade att sälja sin verksamhet i Burma till det libanesiska företaget M1 Group som har affärskopplingar till den burmesiska militären och en historik av att agera i auktoritära länder. Efter att nyheten offentliggjorts skrev 464 burmesiska organisationer till Telenor för att protestera mot försäljningen då det finns en risk att den digitala säkerheten i landet försämras med de nya ägarna.
Nu stämmer Palmecentret tillsammans med 44 andra civilsamhälles- och människorättsorganisationer in i kritiken mot den till synes snabba försäljningen av Telenors verksamhet i Burma. Vi uppmanar Telenor att avvakta med försäljningen till M1 Group och genomföra en transparent konsekvensanalys (så kallad human rights due diligence) i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Vidare uppmanar vi Telenor att konsultera lokala aktörer som berörs av beslutet – kontakter som hittills inte prioriterats. Analysen bör göras tillgänglig för allmänheten.
Anna Wickman ny kommunikationschef för Palmecentret
Anna Wickman kommer närmast från kommunikationsbyrån Reformklubben som seniorkonsult och har tidigare haft chefspositioner de senaste 15 åren med inriktning på opinion och påverkan, medlemsorganisering, förändringskommunikation och organisationsutveckling.
– Jag är stolt över det här uppdraget och att få vara en kraft för ökad demokrati och solidaritet, vilket behövs mer än någonsin. Genom bra och rätt kommunikation bidrar vi till samarbeten och att uppmärksamma vikten av vårt gemensamma engagemang och ansvar för ökad demokrati – lokalt och globalt. Den unika kunskap som Palmecentret har ska synas, höras och tas tillvara, säger Anna Wickman.
Olof Palmes Internationella Center är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationella frågor med fokus på demokrati, rättigheter, klimat, fred och jämlikhet.
– Vi är glada att Anna är på plats, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret. I en tid när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas vill Palmecentret bli en ännu starkare röst i debatten. Genom Annas gedigna kommunikationserfarenhet och ledarförmåga ges vårt kommunikationsarbete ny kraft och energi.
– Vi måste agera för att den värld vi har i morgon blir bättre rustad för att bekämpa såväl framtida pandemier, som att ta oss an de globala utmaningar vi står inför. Samtidigt höjs allt fler röster om att sätta vårt eget lands intresse först, sänka biståndet och bygga murar mot omvärlden. Tillsammans med våra medlems- och partnerorganisationer vill Palmecentret vara en ännu starkare motkraft mot auktoritära och nationalistiska krafter på frammarsch.
För frågor, kontakta Anna Wickman på 076-763 88 32 eller Anna Sundström på 070-220 05 55
Sydafrika: Fattigdom och desperation gjorde protester till kravaller
Sydafrikas regeringsparti ANC har länge tampats med interna stridigheter och utbredd korruption. Sedan sittande president Cyril Ramaphosa tillträdde 2018 har ett intensivt arbete trappats upp för att få bukt med problemen. En av huvudfigurerna för kampen mot korruptionen är ex-presidenten Zuma som i en långdragen rättsprocess står åtalad för bland annat penningtvätt, korruption och utpressning. Efter att Zuma vägrat infinna sig i rätten för målet dömdes han för domstolstrots. Ett fängelsestraff på 15 månader.
Domen är en stor seger för den sydafrikanska rättsapparaten och ett tecken på de framsteg som gjorts i arbetet mot korruptionen. Men domen möttes inte bara av jubel och hurrarop. I delar av landet utbröt i stället tumult. En liten men högljudd grupp av Zuma-anhängare protesterade mot domen – och snabbt urartade protesterna till upplopp och kravaller.
Varför blir resultatet av ett demokratiskt framsteg upplopp och plundringar? Thoko Matshe är Palmecentrets landkoordinator för Södra Afrika. Hon menar att det finns ett flertal analyser för vilka orsakerna till våldet och plundringarna är.
– Arbetslösheten i Sydafrika ligger på 32%. Ojämlikheten och fattigdomen är strukturella och systematiska problem. Och allt har blivit värre under covid. Människor är desperata, fattiga och hungriga.
Samtidigt gläds hon över den otroliga respons och styrka det sydafrikanska civilsamhället visat på under krisen. Människor har vaktat butiker och gallerior i sina städer för att hindra plundringarna.
– Åter igen har sydafrikanerna visat att de står starka och enade, säger Thoko.
Nu återstår ett stort arbete med återuppbyggande och skadehantering. Men det stora jobbet ligger i att fortsätta bygga upp förtroendet för rättsapparaten, politikerna och det demokratiska systemet. Palmecentret arbetar med både det sydafrikanska civilsamhället och de politiska partierna med politikutveckling och interndemokrati.
Kamrat Dov / Dokumentär, Draken Film – Möt den obotlige idealisten och optimisten Dov Khenin som under årtionden kämpat för en mer jämlik och rättvis politik i israeliska Knesset.
The Boy Who Harnessed the Wind / Spelfilm, Netflix – Med inspiration från en vetenskapsbok bygger 13-årige William Kamkwamba en vindturbin som ska rädda hans malawiska hemby från svält. Baserad på en sann berättelse.
Taiwan – i Kinas skugga / Dokumentär, SVT Play – För Kina är Taiwan en provins som tillhör fastlandet. Men de 24 miljoner invånarna betraktar sin ö som en självständig stat. Fransk dokumentär från 2020.
Seaspiracy / Dokumentär, Netflix – En filmskapare som älskar havet vill dokumentera de skador människan åsamkar djuren som lever där – och upptäcker omfattande korruption.
Iraks förlorade generation / Dokumentär, SVT Play – Efter kriget mot IS lämnades hundratusentals barn att klara sig mer eller mindre själva i Irak. De får inte gå i skolan eller få hjälp med mat. Vilken framtid växer de upp till?
Global podd / Podcast, Global Bar Magazine – Vad händer ute i världen? David Isaksson och Ylva Bergman bjuder in till fördjupande samtal om aktuella händelser från omvärlden. Missa inte avsnitt 64 som gästas av Anna Sundström!
Common Security 2022
Efter ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Därför hjälper det inte med fler och kraftigare vapen. Säkerhet kan bara nås gemensamt. Det var slutsatsen i den rapport som en kommission ledd av Olof Palme lade fram 1982.
I dag när spänningen mellan supermakterna ökar, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen blir allt mer avancerade är det dags att åter lyfta begreppet Gemensam säkerhet.
En ny global kommission har satts samman. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenterar de en rapport om hur vi ska säkra vår gemensamma framtid. Kommissionen kommer att analysera nya utmaningar för den gemensamma säkerheten; klimatförändringar, obalanserad globalisering, uppsagda nedrustningsavtal, konsekvenserna av Covid-19-pandemin och den globala tillbakagången för demokratin.
Initiativet drivs av Olof Palmes Internationella Center, International Trade Union Confederation (ITUC) och International Peace Bureau (IPB)
Efter att ha suttit i det israeliska parlamentet Knesset i 14 år valde det socialdemokratiska politikern Zehava Galon från partiet Meretz att lämna politiken för att starta tankesmedjan och organisationen för mänskliga rättigheter Zulat. Nu jobbar hon stenhårt för att skapa broar från civilsamhället till politiken, och få de israeliska politikerna att börja prata mänskliga rättigheter – för alla invånare.
– Ingen pratar om mänskliga rättigheter här i Israel, man tänker att det är något som man håller på med i typ Sverige. Men vi måste börja prata om vårt eget ansvar! I Israel lever arabiska medborgare som andra klassens invånare. Mänskliga rättigheter råder inte för alla.
Våldsamheterna ett resultat av diskriminerande politik
När vi pratar är våldsamheterna i Gaza och Östra Jerusalem inne på sin andra vecka. Över 200 personer har dött i Gaza som ett resultat av israeliska flygattacker. Ett 60-tal av dem barn. Samtidigt har våldsamheter också brutit ut i mixade områden i Israel där både judar och israeliska araber bor, något som inte skett i denna utsträckning tidigare. Grannar attackerar varandra. Oron för att ett inbördeskrig ska bryta ut sprider sig.
Zehava Galon ser våldsamheterna som ett resultat av den diskriminerande politik och retorik som den israeliska högern med Netanyahu i spetsen drivit i decennier.
– Netanyahu har kallat de israeliska araberna för svikare och förrädare. De har aldrig fått erkännandet att de är legitima medborgare i det här landet. De utsätts för övervåld, trakasserier. De har fått nog.
Netanyahu riskerar fängelse
Premiärminister Netanyahu står i Israel åtalad för tre olika fall av korruption, mutbrott och för att ha missbrukat sin ställning. Rättegången har skjutits fram flera gånger på grund av pandemin, men om han döms riskerar han fängelsestraff. Enligt Galon gör Netanyahu nu allt för att undvika sitt fängelsestraff.
– Han vet exakt vad han håller på med. Han var den som startade den här situationen. Det enda han bryr sig om är att stanna vid makten. Och till sin hjälp har han ett enormt PR-maskineri som har lyckats övertyga israelerna om att Hamas har medel att förstöra Israel.
Ett livs kamp för rättvisa
I hela sitt yrkesverksamma liv har Zehava Galon verkat för mänskliga rättigheter, social rättvisa och fred. En kamp som blir allt svårare med en splittrad och försvagad politisk vänster. Men glöden och förändringsviljan sinar inte.
– Vi måste fortsätta kämpa! Det finns ingen tid för förtvivlan. Motståndet får inte klinga av, tystna. Det är inget alternativ att ge upp.
UTTALANDE | De civila måste skyddas i Israel och Palestina
Just nu utspelar sig våldsamma scener i Israel och Palestina. Vi ser med sorg och förtvivlan hur bostadshus bombas i Gaza och hur människor i Israel söker skydd undan raketbeskjutningar. Våldet eskalerar så fort att när vi skriver om antalet dödsoffer i Gaza har siffran redan blivit inaktuell. Samtidigt är det vår skyldighet att berätta om dödsoffren. I skrivande stund, har 119 människor dödats i Gaza de senaste dagarna, varav 27 barn. I Israel har åtta människor dödats, varav ett barn. Såväl Israels flygattacker mot civila i Gaza liksom Hamas urskillningslösa raketbeskjutning mot civila i Israel måste upphöra. Den internationella humanitära rätten får inte stanna vid ett teoretiskt ramverk, den måste respekteras av alla parter så att civilbefolkningen skyddas.
Den humanitära rätten talar också om proportionalitet. Det är både Israels rätt och skyldighet att skydda sin befolkning, exempelvis från raketbeskjutning från väpnade grupper i Gaza. Men åtgärderna måste vara proportionerliga. Att så många människor dödas, varav merparten civila och flera dessutom barn, kan inte försvaras folkrättsligt.
Låt inte våldet eskalera ytterligare
Vi hör rapporter om hur israelisk militär mobiliserar vid den israeliska sidan av stängslet mot Gaza för en möjlig markoffensiv. En ytterligare upptrappning av våldet kommer bara att leda till ännu fler förlorade människoliv och än större förödelse. Gazas civilbefolkning är redan krigstraumatiserad efter upprepade krig de senaste åren. Inte heller Hamas visar några tecken på att dämpa våldet. Deras raketbeskjutningar sprider skräck i israeliska samhällen och skapar långvariga trauman hos både barn och vuxna.
Nu krävs ett gemensamt och starkt engagemang från det internationella samfundet, inte minst FN, EU och USA, för att omedelbart få stopp på det upptrappade våldet. Men det handlar inte enbart om den akuta situationen. Det våld som vi också ser sprider sig på Västbanken och i Israel visar att det är det så kallade status quo som har lett fram till denna eskalering. Det är ojämlikhet, diskriminering, uppvigling och maktmissbruk som har invaggat vissa i en falsk känsla av säkerhet och lett andra till förtvivlan.
Tungt ansvar vilar på världssamfundet
Ansvaret faller tungt på världssamfundet som inte agerat tillräckligt kraftfullt mot den olagliga israeliska bosättningspolitiken, mot diskrimineringen och fördrivningen av palestinska familjer. Problematiken är välkänd sedan länge och såväl människorättsorganisationer som EU:s och FN:s representanter på plats har länge varnat för konsekvenserna.
Ett tydligt exempel är situationen i Sheikh Jarrah, ett bostadsområde i östra Jerusalem där palestinska familjer har fördrivits från sina hem och där ännu fler nu hotas av samma öde. Enligt israelisk lag kan israeler kräva tillbaka egendomar i östra Jerusalem om de kan bevisa ägarskap från tiden före kriget 1948. Men de palestinier som på motsvarande sätt kan bevisa ägande av fastigheter i västra Jerusalem, eller i andra delar av Israel, saknar samma juridiska möjlighet. Enligt FN-organet OCHA har minst 218 palestinska hushåll i östra Jerusalem, inklusive familjerna i Sheikh Jarrah, fått vräkningsordrar. Detta innebär att 970 personer, inklusive 424 barn, riskerar att fördrivas från sina hem i strid med internationell rätt.
I det palestinska samhället växer frustrationen också gentemot det egna ledarskapet. Det inställda palestinska valet skapar uppgivenhet och Palestinska myndighetens (PA) legitimitet bland den egna befolkningen sjunker stadigt. PA:s maktutrymme är begränsat, i praktiken styrs det mesta av ockupationsmakten, men det finns inget försvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter som PA och de facto-styret Hamas i Gaza utsätter sin egen befolkning för.
Både israeler och palestinier har rätt att leva i säkerhet och med lika rättigheter. För att detta ska bli möjligt krävs politiska ledare som väljer dialog och rättvisa framför våldsupptrappning. Det krävs också ett världssamfund som tar sitt ansvar för att folkrätten efterlevs – och att ansvar utkrävs när den kränks.
Vi kräver därför att Sveriges regering, EU och FN verkar för att:
– Både Israel och Hamas upphör med raketattacker, flyganfall och oproportionerligt våld, samt agerar för att våldet upphör.
– Båda sidor tar sitt ansvar för att skydda civilbefolkningen.
– Israel upphör med fördrivningen av palestinska familjer från sina hem på ockuperat område.
– Israel omedelbart upphör med utbyggnaden av illegala bosättningar på ockuperat palestinskt territorium.
– En rättvis fred förhandlas fram, med utgångspunkt i en tvåstatslösning för Israel och Palestina, utifrån 1967 års internationellt erkända gränser.
– Omvärlden sätter tryck mot både PA och Hamas att dels respektera palestiniers grundläggande mänskliga rättigheter, dels respektera palestiniers rätt att delta i fria och demokratiska val. I genomförandet av val krävs även Israels samarbete, exempelvis genom att säkra tillträde för valobservatörer från EU.
– Stödja och skydda den Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredning, för att ansvar ska kunna utkrävas från de israeler och palestinier som begått olagliga handlingar.
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palme International Center Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv Martin Nihlgård, generalsekreterare IM Individuell Människohjälp Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Agera för Palestina! 4 saker du kan göra
Palmecentret listar 4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Palestina.
1. Synliggör palestiniernas verklighet
Uppmärksamma vänner och bekanta på vad som händer, dela inlägg, artiklar och information i sociala medier. Få din omvärld att se!
2. Hör av dig till en riksdagsledamot
Sverige är ett av få europeiska länder som erkänt Palestina som stat, men vi kan göra väldigt mycket mer, exempelvis stoppa handel med varor från bosättarområden. Hör av dig till en politiker i riksdagen och be dem reagera och agera.
3. Håll dig uppdaterad
Bjud in en expert från Palmecentret till din lokala förening, klubb eller organisation. Låt oss berätta om situationen i landet och hur våra partners arbetar för en hållbar fredslösning.
4. Swisha en gåva
Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Vi når främst kvinnor, ungdomar och arbetare och stöttar dem i byggandet av deras samhälle. Swisha till 123 240 60 72 – märk med ”Palestina”.
De ställer de albanska politikerna till svars
I söndags gick en av Europas yngsta demokratier till val – Albanien. Valresultatet är inte helt färdigställt men det mesta pekar på att sittande premiärminister Edi Rama sitter kvar på makten. För bara ett par decennier sen var landet en brutal diktatur, nu är siktet inställt på ett medlemskap i EU. Men att landet fortfarande inte står stadigt i de demokratiska grunderna är tydligt. Medborgarna har låg tilltro till sina politiska företrädare – bara 38 % tror att deras röst kan förändra landets riktning.
En organisation som haft en aktiv roll i valarbetet är Palmecentrets partner Përballja e Ofertave Politike (POP). POP är ett ideellt och partipolitiskt obundet demokratiinitaitv som verkar för en ökad dialog mellan medborgarna och politikerna.
Vi får i slutspurten av sista valkampanjsveckan tag i Esmeralda Hoxha och Mirela Arqimandriti som båda jobbar på POP.
– Vi vill vara en plattform där medborgarna får komma till tals mot sina folkvalda. Det handlar mycket om transparens. Politikerna måste tvingas att stå till svars för sina beslut, säger Esmeralda.
Valarbetet har de behövt arrangera “Covid-safe” med mycket kampanjande online och små möten. Men ut når de ändå. En av de stora utmaningarna är däremot att få de folkvalda politikerna att faktiskt ställa upp på medborgarmötena.
– Vissa politiker vägrar systematiskt att delta. Men när de till slut låter sig övertalas brukar de bli positivt överraskade. Alla ska bemötas värdigt på våra möten, säger Mirela.
Mycket pekar på att det blir den sittande socialdemokratiska regeringen som sitter kvar på makten, men fortfarande är vägen lång mot en fullvärdig demokrati och ett medlemskap i EU. Sedan 2014 har landet verkat för inträde, men bristen på demokratiska reformer och den utbredda korruptionen gör att beslutet skjuts fram.
Palmecentret fortsätter i Albanien stödja civilsamhällesorganisationer, likt POP, och utvecklar även interndemokratiska processer för det socialdemokratiska partiet – för ett öppet och demokratiskt Albanien. Läs mer om vårt arbete här.
Den här webbsidan använder cookies så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelse. Cookieinformationen sparas i din webbläsare, och utför olika funktioner, som t.ex. att känna igen dig när du kommer tillbaka till sidan. Detta gör i sin tur att vi kan förstå vilka delar av sidan du använder mest och finner viktiga.
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies ska alltid vara påslagna så vi kan spara dina preferenser för cookie-inställningar.
Om du inaktiverar den här cookien kommer vi inte kunna spara dina preferenser. Det betyder att varje gång du besöker sidan kommer du att bli tillfrågad om cookies igen.
Cookies från tredje part
Den här webbsidan använder Google Analytics, Meta/Facebook för att samla anonym information så som antal besökare, och vilka sidor som är populärast.
Om du håller den här cookien påslagen hjälper det oss att förbättra webbsidan.
Please enable Strictly Necessary Cookies first so that we can save your preferences!