Evenemang-arkiv

Den 25 mars infaller den så kallade Frihetsdagen i Belarus, en historisk minnesdag som blivit ett av demokratirörelsens viktigaste återkommande tillfällen att träffas och manifestera sin frihetslängtan.

Höstens omfattande demonstrationer i Belarus möttes med stor brutalitet från regimens sida. Under de senaste månaderna har intensiteten i protesterna minskat, men det utbredda missnöjet med Lukasjenkas styre kvarstår.

Kommer Frihetsdagen att innebära en ny stor demonstrationsvåg i Belarus? Hur ser demokratirörelsens förutsättningar för en ny kraftsamling ut, och hur kan omvärlden bidra till en positiv förändring? Hur stark är protestviljan på stora företag, där strejkinitiativen avlöste varandra i höstas, men inte ledde ända fram till en generalstrejk? Hur ser planerna ut för Svjatlana Tsichanouskaja och det koordinerande råd som utmanat den sittande diktaturregimen?

Ett digitalt studiosamtal med medverkan av Volha Kavalkova, representant för Belarus oppositions koordineringsråds presidium, Lana Willebrand, Union to Union – LOs, TCOs och SACos gemensamma biståndsorganisation, Dmitri Vasserman, företrädare för Sveriges belarusier och Belarus folkambassad i Sverige, Harry Hummel, chef för CSP, ordförande i Nederländernas Helsingforskommitte, Martin Uggla, ordförande, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och Tobias Ljungvall, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter, samtalsledare.

Under det senaste decenniet har flera länder utvecklats i en auktoritär riktning. Yttrandefriheten har inskränkts, oppositionen har pressats tillbaka och regeringar har tagit kontroll över medier och domstolar. Det som tidigare var en illavarslande snålblåst har under coronakrisen förstärkts till en orkan. Situationen är samtidigt komplex och dubbelbottnad. Hur ser världen ut när det demokratiska utrymmet krymper på flera håll – och hur hittar vi lösningen?

Möt människor som på olika sätt har givit sig hän att skildra detta mycket aktuella tema – med undersökande, mod och kreativitet som drivmedel. På programmet riktas fokus till kvinnliga litterära röster i Turkiet, diktaturmotståndet i Ryssland samt flyktingars tillvaro i den allt stramare flyktingpolitik som blivit rådande i EU.

Turkisk turbulens (19 minuter in i sändningen)
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Helin Sahin, regionchef OPC, författare
Amy Marie Spangler, förläggare, me too-aktivist, översättare och medgrundare av AnatoliaLit Agency

Om: Hur ser förutsättningar för kvinnlig litteratur och me too-rörelsen ut under ett auktoritärt ledarskap och vilka framtidsutsikter har demokratin i Turkiet?

Lördag 20 mars samlar vi arbetarrörelsen i Västerbotten för att blicka ut i världen. Temat för dagen är: Varning! Frihet i Fara och leds av Kata Nilsson, politisk redaktör på Piteå-Tidningen. Sändningen går live på arrangörernas Facebooksidor. Eventet hittar du här.

14.10 Rättvis omställning
Vem leder klimatomställningen? Vem bär ansvar? Vem får ta smällen? Nasra Ali leder ett ödesmättat samtal med LOs ordförande Susanna Gideonsson, europaparlamentariker Eric Bergkvist och S-studenters ordförande Malin Malm.

14.40 Poesi/Paus
Den Umeåbaserade poeten Pernilla Berglund dikter utspelar sig ofta i västerbottniskt landskap. På Palmedagen läser Berglund ur sin senaste bok Rätten.

14.55 Västerbotten, virus, våld och vaccin
I spåren av pandemin ser vi ökade klyftor, ökat våld mot kvinnor och en orättvis fördelning av vaccin. Adonay Kidane, internationell ledare S-studenter leder samtal mellan Tichaona Maphosa, internationella utskottet i Umeå arbetarekommun, Lungisa Huna och Mercia Andrews från sydafrikanska TCOE som arbetar med jämlik distribution av vaccin och Ella Mangisa från organisationen Ilitha Labantu som jobbar mot det ökade våldet mot kvinnor.

15.25 Upp till kamp
Demokratin är i fara. Hur försvarar vi den? Anna Johansson, från SSUs förbundsstyrelse leder ett samtal med Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström, Abrak Saati, forskare i statsvetenskap vid Umeå Universitet och ABFs ordförande Helén Petterson.

16.00 Tack för idag!

Det konstaterade utrikesminister Ann Linde i den årliga utrikespolitiska deklarationen i riksdagen. Det följdes av en intensiv debatt som synliggjorde konflikten mellan vänsterns och högerns säkerhetspolitiska hållning. Högern med Moderaterna i spetsen driver på för en Natooption – alltså någon slags snabbväg för Sverige att kunna gå med i Nato om det säkerhetspolitiska läget förändras.
Idag står vi inför säkerhetspolitiska utmaningar som klimathotet, Covid-19 pandemin, militär upprustning, ökade ekonomiska klyftor, fattigdom och svält.
Hur ska vi navigera i den säkerhetspolitiska debatten som enbart tycks präglas av en enda lösning: upprustning?

Med oss för att diskutera detta har vi Palmecentrets Anna Sundström och Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg.

Varmt välkommen att delta! Det krävs ingen anmälan och deltagandet är kostnadsfritt. Sändningen går live på Palmecentrets Facebooksida

Den 1 februari i år grep armén (Tatmadaw) makten i en kupp mot Myanmars folkvalda regering. Ett flertal politiska nyckelpersoner arresterades i hastig takt, inklusive landets president Wim Myint och den politiska ledaren Aung Sun Suu Kyi. Samma vecka skulle det nyvalda parlamentet ha sammanträtt för att bekräfta novembervalets resultat genom att godkänna den nyvalda regeringen. Demonstranter runt om i landet trotsar nu rädslan för våld och kräver att militären omedelbart lämnar över makten till de folkvalda.

Februarikuppen reser många frågor om maktdelningen mellan civila regeringen och armén som varit en styrande princip i två decennier. Varför valde armén att nu avsluta maktdelningen som hittills tjänat den så väl? Vilka är konsekvenserna för landets politiska utveckling? Kommer Myanmar att återgå till direkt militärstyre? Militären har lovat nya val, men inte angivit när i tiden det skall ske.

I samtalet kommer Myanmars politik att diskuteras, kvinnors roll i Myanmars motståndspolitik samt vilken roll civilsamhällets organisationer spelar.

I webbinariet medverkar Marco Bünte, professor i Asiens politik vid Friedrich-Alexander Universität i Erlangen-Nuremberg, Jenny Hedström, biträdande lektor, Försvarshögskolan, som forskar om genus och konflikt, kvinnors aktivism och motstånd med fokus på icke-statlig väpnad konflikt i Myanmar/Burma samt Debbie Stothard, generalsekreterare för International Federation of Human Rights (fidh) och koordinator ALTSEAN Burma, Bangkok, som sedan 1996 stöder gräsrotsrörelser i Myanmar som arbetar för mänskliga rättigheter och demokrati. Samtalsledare Eva Hansson, Forum för Asienstudier, Stockholms universitet.

I mars är det återigen omval i Israel. I Palestina väntas också parlamentsval för första gången på 15 år. I USA har Biden svurits in som president. Finns det återigen hopp i konflikten om Israel och Palestina? Hur ser situationen på marken ut?

Den israeliska människorättsorganisationen B’tselem släppte nyligen en mycket omdiskuterad rapport där de hävdar att Israel genom sin ockupation av Palestina blivit en apartheid-stat. B’tselem menar att Israel låtit upprätta två system i området mellan Jordanfloden och Medelhavet. Ett demokratiskt system för delar av befolkningen i området och militär ockupation för en annan del av denna befolkning. Vad säger folkrätten om detta och vad är i så fall omvärldens ansvar? Hur bör Sverige betrakta detta?

Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, har också nyligen bedömt att de har jurisdiktion över folkrättsbrott begångna i de palestinska territorierna. Det betyder att både israeliska militärer såväl som palestinska folkrättsförbrytare skulle kunna åtalas. Vad innebär detta för konflikten?

Olof Palmes Internationella Center och Centerpartiets Internationella Stiftelse bjuder in till ett samtal om den svenska utrikespolitiken och om för att tala om konfliktytorna framåt och Sveriges roll. Samtalet inleds med att Roy Yellin från B’tselem berättar om organisationens senaste rapport (på engelska). Därefter fortsätter samtalet på svenska.

Medverkande panelister:
Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson Centerpartiet
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot Socialdemokraterna (utrikesutskottet)
Pål Wrange, folkrättsexpert

Den 24 februari lägger regeringen fram sin utrikesdeklaration och den diskuteras då under riksdagens årliga utrikesdebatt. Direkt efteråt medverkar utrikesminister Ann Linde och svarar på frågor i detta webbinarium.

Många frågor tilldrar sig stort intresse. Bland dessa kan nämnas globala samarbetet och FN, USAs utrikespolitik med Joe Biden som president, förhållningssätt till enpartistaten Kina, flyktingpolitiken, Mellanösternpolitiken, EU och Brexit, feministisk utrikespolitik, närområdespolitiken, nordiska och arktiska samarbetena, säkerhetspolitiken och Nato samt Sveriges syn på kärnvapennedrustning.

Medverkan av utrikesminister Ann Linde. Samtalsledare Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.

I måndags nåddes vi av nyheten att det i Burma (Myanmar) skett en statskupp, och landets ledare Aung San Suu Kyi har gripits. Flera andra i regeringen har också gripits, såväl som ledare från civilsamhället. Militären hävdar valfusk. Aung San Suu Kyi:s parti NLD vann valet i november 2020 men valprocessen kantades av konflikter och brist på transparens. Mer än en miljon människor har fråntagits sin rätt att rösta, däribland den muslimska folkgruppen rohingya.

En redan auktoritär regim har nu ersatts med ett diktatoriskt militärstyre, och åratals kamp för demokrati och mänskliga rättigheter är nu enligt många utraderad. Vilka vägar finns det framåt?

Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström samtalar med vår Asienchef Michael Hauer, som är på plats i Burmas huvudstad Rangoon.

Denna dag ger Erkki Tuomioja ut en bok på finska som handlar om hans flera decennier långa medverkan som utrikesminister och riksdagsman i utformningen av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik, framför allt i de säkerhetspolitiska förklaringar som finska riksdagen antagit vart femte år. Inför webbinariet har det kapitel som handlar om relationerna mellan Finland och Sverige – igår, idag och imorgon översatts till svenska och bildar utgångspunkten för samtalet. Bägge länderna är militärt alliansfria, men deltar i internationellt försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete.

Vad har varit och är skillnaderna i finsk och svensk politik, och hur nära har det ökade samarbetet på senare tid blivit och kan det ytterligare fördjupas?

Webbinarium i form av ett samtal mellan Erkki Tuomioja, riksdagsman (S) och Finlands tidigare utrikesminister och Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister samt Anders Björnsson, publicist, historiker och ämneskännare, samtalsledare.

Sedan kuppförsöket sommaren 2016 slogs tillbaka har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden av oliktänkande och massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats. Liksom på andra håll har pandemikrisen drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt uppträder Turkiet allt mera aktivistiskt, och skaffar sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet” från kurderna som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet agerar Turkiet aggressivt och provocerar grannstater. Förhandlingarna om medlemskap i EU har avbrutits, och EU hotar med att införa sanktioner mot landet. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt luftförsvarssystem.

Hur är situationen ut, och vad kan förväntas för den närmaste framtiden i Turkiet? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Centrum
Michael Sahlin, tidigare bland annat svensk ambassadör i Turkiet

Samtalet leds av Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och Turkietrapportör för Europarådet.

Nyhetsbrev

Stöd oss