Evenemang-arkiv

I land efter land tar auktoritära krafter över makten och demokratin får stå tillbaka. Folkrörelser över hela världen vittnar om hot och förföljelse. 84 miljoner människor befinner sig på flykt. Adderar vi pandemi och klimatkris till detta befinner världen sig i ett läge där internationellt samarbete och solidaritet är viktigare än någonsin. Ändå minskar det globala biståndet, gränser stängs och rika länder vänder sig inåt som om de vore isolerade öar som inte påverkas av den globala utvecklingen.

Hur ser dagens hot mot demokratin ut – och varför är den så viktig att slå vakt om? Vad betyder egentligen solidaritet – och är den ens möjlig?

Seminariet sänds live på torsdag kl. 14:45 här på hemsidan eller på plats i Umeå.

Lena Berggren, historiker, verksam vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Lena är en av Sveriges mest kunniga experter på fascism och har länge arbetat med demokratifrågor ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Hans Lagerberg, författare, aktuell med boken Gå tillsammans (Ordfront förlag).

Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.

Putins övergrepp mot Ukraina upprör en hel värld. Just nu ligger fokus på akut stöd till den ukrainska befolkningen, och att sätta stopp för Putins krig. Men vad ska komma sedan?

Hur skapar vi en fredligare värld, där vi alla kan känna oss tryggare? Hur går vi från konflikt till dialog? Är det möjligt, eller ens önskvärt, att samtala med politiska ledare som förtrycker och hotar?

Välkommen att följa vårt live-samtal om fred och gemensam säkerhet. Fredag 11 mars kl 12:30.

Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN, nu ordförande för Stockholm International Peace Research Institute

Vi är alla chockade och förtvivlade över Putins grymma och världsfrånvända invasion av #Ukraina, liksom över den eskalerande utvecklingen i dess spår. Media rapporterar om tusentals döda, ukrainska städer under bombanfall och hundratusentals civila på flykt. Den ryska ledningens försök att skrämma Ukraina och omvärlden till underkastelse genom att därtill aktivera sin kärnvapenarsenal är fullkomligt oacceptabelt. Ett kärnvapenkrig skulle släcka vår gemensamma framtid.

Ryska tillfångatagna soldater förklarar att de kallats till övning medan de i själva verket skickats ut i krig mot ett brödrafolk. Belarus diktator har slutit upp vid Putins sida och föder kriget med mat, mark och militär. Vi uppmanar alla som kan att sluta upp i en tydlig och fredlig manifestation i solidaritet med Ukrainas hårt prövade befolkning, för fred och mot denna folkrättsvidriga ockupation.

-Att Ryssland och Belarus slutar förtrycka sina egna medborgare, som också är gisslantagna i denna förfärliga situation.

Världens regeringar spenderar nästan två tusen miljarder dollar om året på militära utgifter. Detta medan människor svälter, lider av fattigdom och sjukdomar och saknar de mest grundläggande offentliga tjänsterna. Fred ger bättre avkastning. Ju mer vi använder militära utgifter för viktiga samhällsinvesteringar, desto bättre blir våra möjligheter att skapa gemensam säkerhet för alla människor.

Samtidigt måste arbetare i försvarsindustrin känna att omställningen från militära till sociala ändamål inte gör dem arbetslösa, utan att deras kompetens tas tillvara på andra sätt. Om världen ska ta sig ur covid19-pandemin med en mer motståndskraftig, människocentrerad återhämtning, kommer vi att behöva den finansiering och den kompetens som har slösats bort i årtionden på kärnvapen och andra vapen. De resurserna kan istället läggas på till exempel hälsovård och utrustning och utveckling av klimatsmarta tekniska lösningar.

Detta seminarium kommer att granska de pengar som för närvarande slösas bort på vapen och argumenten för en social, rättvis och fredlig användning. Seminariedeltagarna kommer att visa på praktiska exempel på hur man säkrar folkligt stöd för omfördelning av militära utgifter, särskilt de miljarder som spenderas på kärnvapen.

• Hilary Wainwright, författare till ”The Lucas Plan – A New Trade Unionism in the Making?”, och assistent vid Transnational Institute och Institute of Development Studies, Sussex University. Hon kommer att tala om rättvis omställning från militär produktion till socialt nyttig och miljömässigt hållbar produktion

• Dr Mahmoud Mohieldin, FN:s särskilda sändebud för finansiering av 2030-agendan för hållbar utveckling, och en verkställande direktör för IMF. Han talar om vad som kan göras för att främja målen för hållbar utveckling med de pengar som sparas genom att minska investeringar i vapen

• Dr Michael Brozska, Associate Senior Researcher, SIPRI. Kommer att beskriva hur mycket pengar som spenderas på krigsvapen

• Owen Tudor, biträdande generalsekreterare, International Trade Union Confederation (ITUC). Talar om hur fackföreningarna skulle vilja se nuvarande militärutgifter omdirigeras till ett nytt socialt kontrakt – utbildning, hälsa, klimatsmart teknik och investeringar i vård.

• Nice Coronacion, biträdande generalsekreterare för fackförbundet SENTRO från Filippinerna. Kommer att tala om varför arbetande människor och de fattiga i allmänhet i utvecklingsländer tjänar på att de militära utgifterna minskar och investeringar i social rättvisa ökar.

Moderator: Winnie Byanyima, chef för UNAIDS och tidigare chef för Oxfam International (uppträder i sin personliga egenskap).

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner.

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden.

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa:

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union.

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma.

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media.

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions.

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back.

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions.

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet:

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union.

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma.

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media.

Efter kuppförsöket sommaren 2016 har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. Regimen har tagit kontroll över media och förbjudit oberoende media. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden och flykt utomlands av oliktänkanden, massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats.

Det råder en politisk maktkamp i Turkiet mellan sekulära kemalister och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Pandemikrisen har drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Landets ekonomiska kris hotar att leda till kollaps. Kurder och andra minoriteter förföljs. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt har Turkiet uppträtt allt mera aktivistiskt och skaffat sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet från kurderna” som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet har Turkiet uppträtt aggressivt och provocerat grannstater. Förhandlingar om medlemskap i EU är avbrutna. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt försvarssystem.

Hur ser situationen ut, och vad kan förväntas under den närmaste framtiden? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?
Seminariet sänds digitalt vi Facebook.

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Center
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Turkiet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center, samtalsledare

–
Efter kriget på Balkan under 90-talet landade Bosnien-Hercegovina i ett skört fredsavtal (Daytonavtalet) som statuerade att makten skulle delas mellan de tre folkgrupperna i landet – bosniaker, kroater och serber. I ett kvarts sekel har detta avtal hållits men nu oroas omvärlden över att ett nytt krig kan bryta ut. Anledningen är att oroligheter blossat upp i den delvis självstyrda regionen Republika Srpska som utgör nästan hälften av landets yta.

I Republika Srpska bor en blandning av landets folkgrupper, men en majoritet är serber. Enligt fredsavtalet har regionen en egen president, parlament och egna lagar – men lyder också under vissa av landets statliga institutioner. Sedan krigets slut har svåra politiska spänningar förekommit i området, och återkommande har Republika Srpska hotat med att bryta sig loss från Bosnien-Hercegovina för att bli en del av Serbien. Sedan den nationalistiska serbiska ledaren Milorad Dodik valdes till en av landets presidenter har dessa hot nu börjat bli mer verkliga.

I december röstade parlamentet i Republika Srpska för att dra sig ur Bosnien-Hercegovinas militär, skattesystem och rättsväsende, och använda pengarna till att bilda egna motsvarigheter. Detta är oförenligt med fredsavtalet, där landets författning ingår, och risken för en ny väpnad konflikt är därför överhängande.

Bosnien-Hercegovina står nu inför det största existentiella hotet sedan kriget. I veckans Studio Solidaritet reder vi ut varför. Med oss har vi Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, Aida Zekic och historikern Sanimir Resic. Anna Sundström modererar samtalet. Välkommen att lyssna och ställa dina frågor.

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

Under det senaste decenniet har allt fler länder utvecklats i auktoritär riktning. Yttrandefriheten har inskränkts, det civila samhället har pressats tillbaka och statsledningar har tagit kontroll över medier och domstolar.

Covid-19-krisen har i flera länder förstärkt den här utvecklingen. Stater har fått verktyg att införa restriktioner som begränsar smittan, men som samtidigt inskränker demokrati och mänskliga rättigheter. Vissa ledare har missbrukat sådana verktyg och hänvisat till coronaviruset för att genomföra förändringar i auktoritär riktning.

Sida har det senaste året styrt om stora summor i sina biståndsbudgetar till hälsoinsatser och för att stärka den ekonomiska utvecklingen till följd av pandemin. Hur har demokratibiståndet anpassats till den nya verkligheten? Bara kort före pandemin så lanserade Sveriges regering en demokratisatsning som går ut på att Sverige i alla sammanhang ska arbeta för att stärka demokratin och uttrycka kritik när den brister. Här ingår även utvecklingssamarbetet.

Om situationen för demokratin i världen idag, om det svenska demokratibiståndet och om hur stater kan och bör reagera på kriser utan att undergräva demokratin, är några av frågorna som tas upp i det här seminariet.

Lisa Gastaldi, Data Analyst and Program Coordinator, V-Dem Institute, Göteborgs Universitet

Den pågående klimatkrisen utgör ett akut hot mot vår existens och vi vet att tiden är mycket knapp. Effekterna syns redan nu i form av återkommande bränder, översvämningar och torka. Hårdast drabbas de miljontals människor som lever i fattigdom och social utsatthet.

Planeten kräver en kraftfull omställning, där vårt ekonomiska system förändras i grunden. En sådan omställning innebär att miljontals jobb kommer att försvinna. Den internationella fackföreningsrörelsen driver därför idén om Just Transition, som handlar om att klimatomställningen måste gå hand i hand med respekt för arbetstagares rättigheter och undvika att utsatta grupper på arbetsmarknaden hamnar utanför. Kom och lär dig mer om mänskliga rättigheter i klimatomställningen!

I panelen: Cajsa Unnbom, klimatrådgivare, Palmecentret, och Catarina Silveira, rådgivare Just transition, Union to Union

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

I februari 2021 upprepade sig den burmesiska historien när militären ännu en gång tog makten och fängslade den ikoniska och omstridde ledaren Aung San Suu Kyi. Men den här gången har folkets reaktion och motstånd mot generalerna varit större än någon tidigare gång i Myanmars (Burmas) historia. Förklaringen finns i det senaste decenniets rekordsnabba demokratisering och digitalisering av landet.

Inom loppet av bara några år exploderade tillgången till information och digital kommunikation, och civilsamhället har utbildat hela generationer av unga i rättigheter och organisering.

Kan generalerna vrida tillbaka klockan till den gamla tidens diktatur, eller har utvecklingen hunnit för långt?

Lian Sakhong är federal affairs minister i den skuggregering (National Unity Government) som bildats av de avsatta folkvalda parlamentarikerna. Skuggregeringen vill ta tillbaka makten från juntan, och när det sker kommer Lian Sakhong att ha en central roll i organiseringen av landet. Lian är bosatt i Uppsala.

Helena Thorfinn jobbade som journalist innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.

Sarah Schulman är som 2015-2017 var baserad i Yangon för att titta närmare på världens snabbaste digitaliseringsprocess som då ägde rum i Myanmar. Hon har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och rapporter om teknik- och demokratiutvecklingen i Myanmar, inte minst gällande spridningen av näthat och informationspåverkan i sociala medier.

Nyhetsbrev

Stöd oss