Evenemang-arkiv

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner.

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden.

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa:

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union.

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma.

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media.

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions.

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back.

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions.

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet:

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union.

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma.

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media.

Efter kuppförsöket sommaren 2016 har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. Regimen har tagit kontroll över media och förbjudit oberoende media. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden och flykt utomlands av oliktänkanden, massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats.

Det råder en politisk maktkamp i Turkiet mellan sekulära kemalister och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Pandemikrisen har drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Landets ekonomiska kris hotar att leda till kollaps. Kurder och andra minoriteter förföljs. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt har Turkiet uppträtt allt mera aktivistiskt och skaffat sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet från kurderna” som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet har Turkiet uppträtt aggressivt och provocerat grannstater. Förhandlingar om medlemskap i EU är avbrutna. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt försvarssystem.

Hur ser situationen ut, och vad kan förväntas under den närmaste framtiden? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?
Seminariet sänds digitalt vi Facebook.

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Center
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Turkiet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center, samtalsledare

–
Efter kriget på Balkan under 90-talet landade Bosnien-Hercegovina i ett skört fredsavtal (Daytonavtalet) som statuerade att makten skulle delas mellan de tre folkgrupperna i landet – bosniaker, kroater och serber. I ett kvarts sekel har detta avtal hållits men nu oroas omvärlden över att ett nytt krig kan bryta ut. Anledningen är att oroligheter blossat upp i den delvis självstyrda regionen Republika Srpska som utgör nästan hälften av landets yta.

I Republika Srpska bor en blandning av landets folkgrupper, men en majoritet är serber. Enligt fredsavtalet har regionen en egen president, parlament och egna lagar – men lyder också under vissa av landets statliga institutioner. Sedan krigets slut har svåra politiska spänningar förekommit i området, och återkommande har Republika Srpska hotat med att bryta sig loss från Bosnien-Hercegovina för att bli en del av Serbien. Sedan den nationalistiska serbiska ledaren Milorad Dodik valdes till en av landets presidenter har dessa hot nu börjat bli mer verkliga.

I december röstade parlamentet i Republika Srpska för att dra sig ur Bosnien-Hercegovinas militär, skattesystem och rättsväsende, och använda pengarna till att bilda egna motsvarigheter. Detta är oförenligt med fredsavtalet, där landets författning ingår, och risken för en ny väpnad konflikt är därför överhängande.

Bosnien-Hercegovina står nu inför det största existentiella hotet sedan kriget. I veckans Studio Solidaritet reder vi ut varför. Med oss har vi Palmecentrets handläggare för Västra Balkan, Aida Zekic och historikern Sanimir Resic. Anna Sundström modererar samtalet. Välkommen att lyssna och ställa dina frågor.

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

Under det senaste decenniet har allt fler länder utvecklats i auktoritär riktning. Yttrandefriheten har inskränkts, det civila samhället har pressats tillbaka och statsledningar har tagit kontroll över medier och domstolar.

Covid-19-krisen har i flera länder förstärkt den här utvecklingen. Stater har fått verktyg att införa restriktioner som begränsar smittan, men som samtidigt inskränker demokrati och mänskliga rättigheter. Vissa ledare har missbrukat sådana verktyg och hänvisat till coronaviruset för att genomföra förändringar i auktoritär riktning.

Sida har det senaste året styrt om stora summor i sina biståndsbudgetar till hälsoinsatser och för att stärka den ekonomiska utvecklingen till följd av pandemin. Hur har demokratibiståndet anpassats till den nya verkligheten? Bara kort före pandemin så lanserade Sveriges regering en demokratisatsning som går ut på att Sverige i alla sammanhang ska arbeta för att stärka demokratin och uttrycka kritik när den brister. Här ingår även utvecklingssamarbetet.

Om situationen för demokratin i världen idag, om det svenska demokratibiståndet och om hur stater kan och bör reagera på kriser utan att undergräva demokratin, är några av frågorna som tas upp i det här seminariet.

Lisa Gastaldi, Data Analyst and Program Coordinator, V-Dem Institute, Göteborgs Universitet

Den pågående klimatkrisen utgör ett akut hot mot vår existens och vi vet att tiden är mycket knapp. Effekterna syns redan nu i form av återkommande bränder, översvämningar och torka. Hårdast drabbas de miljontals människor som lever i fattigdom och social utsatthet.

Planeten kräver en kraftfull omställning, där vårt ekonomiska system förändras i grunden. En sådan omställning innebär att miljontals jobb kommer att försvinna. Den internationella fackföreningsrörelsen driver därför idén om Just Transition, som handlar om att klimatomställningen måste gå hand i hand med respekt för arbetstagares rättigheter och undvika att utsatta grupper på arbetsmarknaden hamnar utanför. Kom och lär dig mer om mänskliga rättigheter i klimatomställningen!

I panelen: Cajsa Unnbom, klimatrådgivare, Palmecentret, och Catarina Silveira, rådgivare Just transition, Union to Union

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

I februari 2021 upprepade sig den burmesiska historien när militären ännu en gång tog makten och fängslade den ikoniska och omstridde ledaren Aung San Suu Kyi. Men den här gången har folkets reaktion och motstånd mot generalerna varit större än någon tidigare gång i Myanmars (Burmas) historia. Förklaringen finns i det senaste decenniets rekordsnabba demokratisering och digitalisering av landet.

Inom loppet av bara några år exploderade tillgången till information och digital kommunikation, och civilsamhället har utbildat hela generationer av unga i rättigheter och organisering.

Kan generalerna vrida tillbaka klockan till den gamla tidens diktatur, eller har utvecklingen hunnit för långt?

Lian Sakhong är federal affairs minister i den skuggregering (National Unity Government) som bildats av de avsatta folkvalda parlamentarikerna. Skuggregeringen vill ta tillbaka makten från juntan, och när det sker kommer Lian Sakhong att ha en central roll i organiseringen av landet. Lian är bosatt i Uppsala.

Helena Thorfinn jobbade som journalist innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.

Sarah Schulman är som 2015-2017 var baserad i Yangon för att titta närmare på världens snabbaste digitaliseringsprocess som då ägde rum i Myanmar. Hon har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och rapporter om teknik- och demokratiutvecklingen i Myanmar, inte minst gällande spridningen av näthat och informationspåverkan i sociala medier.

Möt Sveriges nya biståndsminister – om utmaningar och möjligheter framåt för svensk biståndspolitik

När vi snart gör bokslut för 2021 lämnar vi bakom oss ännu ett år av enorma globala utmaningar. Pandemin har vridit utvecklingen tillbaka, fattigdomen ökar i stora delar av världen och konsekvenserna av nedstängda skolor och en hårt prövad sjukvård är oöverstigliga. Klimatkrisen är här och den förvärras, fler människor än någonsin befinner sig på flykt, och demokratin får stå tillbaka för auktoritära krafter i allt fler länder.

I Sverige sjunker biståndsviljan och den internationella solidariteten ter sig inte längre lika självklar som på Olof Palmes tid. I slutet av november presenterade Magdalena Andersson sin nya enpartiregering, där Matilda Ernkrans tar över biståndsministerposten och ett politikområde med minst sagt stora utmaningar. Det har gått 15 år sedan Socialdemokraterna sist innehade biståndsministerposten.

Vad ser Matilda Ernkrans som sin viktigaste uppgift framåt? Hur kan socialdemokratiska värderingar göra avtryck i biståndspolitiken? Vad händer med biståndet om högern vinner valet? Hur ska vi öka förståelsen för vikten av ett generöst bistånd?

Fortsatt snabb teknisk utveckling gör det möjligt med nya former av datoriserad krigföring. Det handlar bland annat om användning av obemannade flygfarkoster (UAV eller drönare), artificiell intelligens och militarisering av rymden. Denna oroande utveckling understryker behovet av förtydliganden av internationella lagar och förnyat nedrustningsarbete.

Initiativet ”Common Security 2022” tar fasta på begreppet gemensam säkerhet, från Palmekommissionen 1982. För att uppdatera gemensam säkerhet till dagens värld är det nödvändigt att reflektera över hur ny teknik redan används (eller planeras att användas) i militära sammanhang, samt vilka åtgärder som behöver vidtas för att stoppa denna nya kapprustning och främja dialog och fred istället för konflikt och förstörelse.

Michael Klare, Five Colleges professor i Peace and World Security Studies, försvarskorrespondent för The Nation magazine och författare till Resource Wars and Blood and Oil: The Dangers and Consequences of America’s Growing Petroleum Dependency

Tarja Cronberg, Distinguished Associate Fellow med SIPRI European Security Programme, och ordförande för Finlands fredsförbund

Jürgen Altmann, forskare och föreläsare, Institutionen för fysik vid Technische Universität Dortmund och vice ordförande i International Committee for Robot Arms Control (ICRAC)

Bruce Gagnon, grundare och samordnare för Global Network Against Weapons and Nuclear Power in Space

87,3 procent av jordens befolkning, 6,4 miljarder människor, lever idag i mer eller mindre inskränkta samhällen – vissa är utsatta för repression och hotas, misshandlas och fängslas för att de organiserar sig. Andra lever i fullkomligt stängda samhällen där civilsamhället måste verka under jorden, med risk för att bli fängslade eller mördade. Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera.

Det är mycket som står på spel. Att civilsamhället är starkt är en förutsättning för en levande demokrati. Tillsammans tar vi friheten i försvar.
_______________________________________________________________________
I Palmecentrets nya rapport Frihet i fara: Civilsamhället under attack har journalisten Mats Wingborg kartlagt situationen i några av de länder Palmecentret verkar i. I denna sändning samtalar han med vår generalsekreterare Anna Sundström om utvecklingen och vad vi i den svenska arbetarrörelsen kan göra för att verka för en annan utveckling.

Seminariet kommer att diskutera det politiska och humanitära läget i Israel och Palestina. Israel har fått en ny regering – finns det några tecken på en förändrad hållning till ockupationspolitiken? De planerade palestinska valen i våras sköts upp – vad händer med demokratin i Palestina? Hur långt har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kommit i sin utredning av krigsbrott i Gaza, på Västbanken och i östra Jerusalem?

Israel tycks nu vara berett att åter normalisera sina kontakter med Sveriges utrikesminister, sju år efter det svenska erkännandet av Palestina. Vad betyder det för Sveriges möjligheter att verka i regionen? Vad kan det internationella samfundet, EU och Sverige göra för att verka för en rättvis fred?

Därutöver finns mycket att diskutera som pandemin, fördrivning av palestinska flyktingar i Sheikh Jarrah, situationen för FNs hjälporgan för palestinska flyktingar, UNRWA, raketer från Gaza, israelisk vedergällning, USAs erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad med mera.

Medverkande:
Thomas Hammarberg, riksdagsledamot och människorättsexpert
Evin Incir, europaparlamentariker, vice ordförande i EU-parlamentets delegation för förbindelserna med Palestina
Magnus Hellgren, utrikesdepartementet, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaenheten, Mena, tidigare Sveriges ambassadör i Israel
Hans Josefsson, tidigare förbundssekreterare i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, STS, samtalsledare

Lokal:
Katasalen, plan 1, kan även ses online via ABF Stockholms Facebook-sida.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Möt Sveriges nya biståndsminister – om utmaningar och möjligheter framåt för svensk biståndspolitik