Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

När Hania Bitar var barn hände det att hennes pappa gav skjuts åt israeliska soldater. Hania och hennes syster trängde ihop sig i baksätet med de beväpnade männen. I dag vågar ingen palestinier närma sig en israelisk soldat.

– Nu ser de oss bara som terrorister, säger hon.

Hania Bitar på årets Palmedag i Malmö.

Det ger en bild av den tragiska utvecklingen i Mellanöstern. Situationen präglar förstås också aktiviteterna i organisationen PYALARA, som Hania var med och grundade efter studier i USA. Deras lilla kontor i Gaza är nu helt inriktat på att försöka skapa en någorlunda dräglig tillvaro för barn, trots det besinningslösa våld de lever mitt i. 

Skolan blir en paus från utsattheten

Man skulle kunna tro att barnen i Gaza är allt för traumatiserade för att orka koncentrera sig på skolarbete. Men när PYALARA försiktigt drog igång undervisning visade det vara precis tvärtom. Barnen längtade efter en ordnad tillvaro med lektioner och hemläxor.

Palmecentret har under lång tid stöttat organisationen som är inriktad på stärka ungdomar och ge dem en plats i samhället, med speciell inriktning på att lära ungdomar att hantera media. Men nu är fokus på att hjälpa barn som drabbas av Israels krigföring. I Gaza arbetar den lilla personalstyrkan på kontoret tillsammans med volontärer med psykosociala insatser. Hittills har man nått ut till 1 800 barn.

Verksamheten bedrivs förstås under mycket svåra förhållanden. Barnen och deras familjer måste flytta med kort varsel när den israeliska armén beordrar att ett område ska evakueras. Det är svårt att föra över pengar till Gaza, svårt att få tag på material och brist på mat.

Genom ditt stöd till Palmecentret bidrar du till att förbättra tillvaron för barnen i Gaza och många andra utsatta grupper.

Tillsammans arbetar vi för mer demokrati, jämlikhet och rättvisa. Hjälp oss stärka arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete.

Swisha en julgåva!

Läs om vår akutinsamling för folket i Palestina.

Den fackliga centralorganisationen Trade Union Congress of Eswatini (TUCOSWA) har sett fackliga ledare dödas och tvingats i exil. Men med hjälp från LO och Palmecentret håller man ändå igång viss verksamhet.

– Stödet från Sverige gör det möjligt att utbilda fackliga ledare så att vi kan bygga en stark organisation och ge stöd till våra medlemmar. Det händer att polisen sitter med på utbildningarna och lyssnar på vad vi säger, berättar Bheki Ephraem Mamba som är ordförande.

Bheki Ephraem Mamba deltog på årets Palmedag i Malmö.

I ett land som Eswatini spelar facket rollen som en demokratirörelse. Kanske är det därför Bheki Ephraem Mamba regelbundet hotas av regimen.

– Vi uppskattar den solidaritet som människor i Sverige visar oss i vår kamp för demokrati och mänskliga rättigheter, säger han.

Tillsammans arbetar vi för mer demokrati, jämlikhet och rättvisa. Hjälp oss stärka arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete.

Swisha en julgåva!

Vi lämnar snart ett historiskt supervalår bakom oss där fler människor än någonsin har haft möjlighet att rösta i olika val. 76 länder runtom i världen har haft eller har val inplanerade 2024. Det är fler än någonsin under ett och samma år i historien, enligt en beräkning som mediebolaget The Economist gjort.

Men att det är många val innebär inte nödvändigtvis något positivt för demokratins utveckling. Enligt en rapport från den Sverige-baserade tankesmedjan International Institute for Democracy and Electoral Assistance, IDEA, ”drar sig demokratin tillbaka i varje del av världen” för sjätte året i rad.

Bilden bekräftas av Sanna Eliasson, som arbetar med demokratibistånd på Olof Palmes Internationella Center.

– I dag lever 71 procent av världens befolkning i autokratier, länder med politiska system där demokratin är satt ur spel. Den stora majoriteten av mänskligheten lever därför sina liv i kontexter där möjligheterna att påverka sin framtid är begränsade. Många lever även under förtryck och våld. Fler och fler länder anammar anti-demokratiska metoder, säger hon till Aktuellt i Politiken.

Liknande mönster

Störst är den demokratiska tillbakagången är i Östeuropa och Asien. Sanna Eliasson nämner Georgien, Belarus, Thailand och Myanmar som exempel.

Hon beskriver hur nedmonteringen av demokratierna ofta tar sig uttryck.

De autokratiska regimernas strategier är slående lika. De börjar ofta med att öka splittring och desinformation

– De autokratiska regimernas strategier är slående lika. De börjar ofta med att öka splittring och desinformation, liksom att steg för steg begränsa yttrande- och mötesfrihet, och civilsamhällets och oppositionspartiers möjligheter att verka. Inte sällan hävdas att landet är under hot och att undantagstillstånd behövs för att upprätthålla säkerheten, säger hon.

I nästa steg förbjuds eller terrorklassas alla aktörer som på något sätt utmanar den styrande regimen. Våld, hot om våld och i flera fall fängslanden av kritiker utan rättvis rättegång, används för att skrämma till tystnad.

– En diktators handbok är klar och tydlig, säger Sanna Eliasson.

Enligt henne spelar politiska partier en avgörande roll i demokratiska system. De ställer upp i val, tar fram politiska förslag för väljarna att ta ställning till och lagstiftar. Det är också politiska partier som kan ställas till svars för sina beslut och vars makt kan tas ifrån dem i fria och rättvisa val.

Partierna organiserar och mobiliserar människor för att ge dem möjlighet att göra sina röster hörda.

– Politiska partier är en länk mellan folket och den politiska makten. Politiska partier är därför centrala aktörer i kampen för demokratiska, fria och jämlika samhällen, säger Sanna Eliasson.

Det partianknutna demokratistödet

På uppdrag av Socialdemokraterna arbetar Olof Palmes Internationella Center med att samla och stärka socialdemokratiska systerpartier genom ”Sveriges strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer”.

Tillsammans med Socialdemokraterna och sidoorganisationerna genomför Palmecentret samarbetsprojekt i ett fyrtiotal länder – i Afrika, Asien, Balkan, Latinamerika, Mellanöstern och Östeuropa.

Verksamheten syftar till att utbyta erfarenheter systerpartier emellan och på så sätt stärka varandra. De frågor som ofta är centrala i projekten är ideologi, organisering, interna studier, demokratiska partistrukturer, hur fler unga, kvinnor och minoriteter bättre kan inkluderas, kampanjstrategi, framtagande av politiska lösningar som bygger på fakta, och hur man bygger breda allianser i samhället för att nå gemensamma mål.

Genom samarbetsprojekten har många viktiga resultat uppnåtts genom åren, säger Sanna Eliasson.

– Vårt systerparti i Makedonien har till exempel lyckats införa lagar som förbättrat både arbetsrätt, aborträtt och motverkandet av diskriminering. Flera systerpartier i södra Afrika har infört varvade listor där 50 procent skall vara kvinnor och 25 till 35 procent unga. I Colombia har den första center-vänster-presidenten någonsin i landets historia blivit vald, efter att vårt projekt samlat flera oppositionspartier att börja samarbeta och skapa en gemensam valplattform.

Liknande resultat kan ses bland många av systerpartierna runt om i världen, enligt Sanna Eliasson.

Behov av internationellt samarbete

År 2025 har det svenska demokratibiståndet genom politiska partier funnits i 30 år. En omfattande studie som gjordes av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) år 2020 visar också att demokratibiståndet gör skillnad, framför allt det svenska.

Om det inte är vi som tar kampen för en rättvisare värld – vem skall göra det då?

– Med de trender som vi i dag ser globalt har behovet av internationella politiska samarbetsprojekt kanske aldrig varit större. Därför är det viktigt att svenska folket ställer högre krav på de svenska partierna, och inte minst på den sittande regeringen, om att höja ambitionerna för det svenska biståndet. Inte minst demokratistödet genom de svenska partianknutna organisationerna. Sverige måste fortsatt vara en stark aktör för en global demokratisk utveckling, säger Sanna Eliasson.

Hon betonar att den internationella solidariteten behöver vara starkare än någonsin – och att den svenska arbetarrörelse måste ha modet att visa vägen.

– Samtidigt som det ofta är socialdemokratiska partier som är de första att attackeras av odemokratiska regimer, är det också vi som måste stå upp och vara den progressiva motkraften. När vi samlar oss så är vi mångt mycket starkare än de som vill nedmontera det demokratiska samhället. Det är vi som har makten i våra händer. Om det inte är vi som tar kampen för en rättvisare värld – vem skall göra det då?

Intervjun publicerades först i Aktuellt i Politiken den 14/11-2024.

Berätta lite om initiativet. Hur startade det?

– Det började med att jag upplevde att så många människor uppdaterade i sociala medier om Gaza, men att beslutsfattarna inte lyssnar utan kör sitt eget race. Jag tänkte att det måste finnas något mer vi kan göra.

– Det är viktigt att göra så mycket man kan, med det man har.

Foton: Shaadi Zamani / SSU Halland

Det var Shaadis syster Shabnam som kom på idén att skapa just en pin och som är designern bakom den.

– Jag sa: Designa du pinen så ser jag till att de blir sålda, berättar Shaadi.

Systern är även hon aktiv i SSU och sitter i förbundsstyrelsen. Hon är en stor inspiration för Shaadi och även om de inte alltid pratar så mycket politik tillsammans har Palestina-frågan varit oundviklig.

Familjen har också varit en stor faktor att det internationella och politiska engagemanget väckts till liv. Föräldrarna kommer från Iran och har inte haft samma möjligheter att yttra sina åsikter och stå upp för det som är rätt.

– Det är inget att ta för givet, säger Shaadi.

Initiativet spred sig

SSU Halland började sälja pins på egna evenemang och spred information på Instagram. Det fick fler distrikt att haka på, bland annat i Kronoberg, Gävleborg, Örebro och Dalarna.

– Det var väldigt många som var duktiga på att sälja. Exempelvis Mohammed från SSU Kronoberg. Han är 16 eller 17 år och sprang runt i hela Kronoberg och sålde pins vid varje tillfälle han fick. Han förtjänar att lyftas, berättar Shaadi med ett leende.

Tillsammans sålde SSU-distrikten pins för 25 000 kr som kunde skänkas till Palmecentrets insamling för att lindra nöden i Palestina.

– Folk från hela Sverige köpte och det nådde till och med hela vägen till Norge. De sålde slut väldigt fort, vi hade lika gärna kunnat beställa ännu fler.

Shaadi reflekterar över varför det gick så pass bra.

– Det är uppenbart att människor vill göra mer, men inte riktigt vet hur, säger hon.

Engagemanget fortsätter

Shaadi planerar för fler insamlingar för internationell solidaritet, men att slå på stort en gång om året. Det blir kanske inte alltid till Palestina, utan beroende på var behoven är som störst.

Hon hoppas på att fler SSU-distrikt vill delta.

– Jag vill uppmuntra fler distrikt att haka på insamlingen nästa år och att börja förbereda för det redan nu, avslutar hon.

Sedan intervjun har fler distrikt hört av sig och ville bidra till Palestinainsamlingen, så SSU-gänget har valt att köra ytterligare en runda av försäljning. 

”Tofflan är ett akut behov”

Hajja Umm Mustafa lyssnar på hans ord och tillägger:

– Jag kommer inte att prata om mitt lidande av att bo långa månader i tält, inte heller om bristen på mat och vätska. Jag kommer bara att säga: Jag har inga tofflor att sätta på fötterna när jag av någon anledning måste gå ut, inklusive att uträtta mina behov.

Abu Qasim, en äldre man, berättar att han har gått barfota de senaste två månaderna. Ibland delar han och hans fru på ett par slitna tofflor.

Umm Fadi, en äldre kvinna, lider av en diabetisk fotsjukdom som gör att sår läker sämre. Hennes fot träffades av en järnstav och såret är fortfarande öppet och varigt. Hennes läkare rådde henne innan krigets start att bära bomullsstrumpor, medicinska skor och försöka undvika sårskador för oro över komplikationer. Men nu kan hon inte få tag på skor eller tofflor – de går knappt att hitta på marknaden eller är prissatta i dollar.

Lian, en liten flicka, leker barfota i tältlägret:

– Mina tofflor gick sönder för länge sedan, och min pappa har inte råd att köpa tofflor till oss.

– Marken är som eld och den tål inte att jag går barfota på den.

Över hela världen organiserar sig människor för en bättre framtid, för sina rättigheter och för rätten att leva i ett fritt och demokratiskt samhälle:

Namibia: Klimatprotester blev en global kampanj

I Namibia har Palmecentrets samarbetsorganisation Women’s Leadership Centre sedan 2020 mobiliserat civilsamhället mot oljeborrning i Kavangoregionen, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för både miljön och sanfolket i området.

Det växte till en världsomfattande kampanj och ledde till att det kanadensiska företaget ReconAfrica tvingades bromsa sin verksamhet. I dag är oljeborrningen fortsatt satt på paus.

Läs mer.

Thailand: Motståndskraftig demokratirörelse

I Thailand tvingades det största oppositionspartiet, socialdemokratiska Move Forward Party, att upplösas av landets författningsdomstol i somras. Det är inte första gången det sker, även partiets föregångare upplöstes av domstolen 2020 – vilket resulterade i stora nationella protester.

Men demokratirörelsen i landet har inte gett med sig, utan mobiliserade återigen snabbt för att starta ett nytt parti. Denna gång vid namn Folkets parti.

Läs mer.

Belarus: Kreativa protester trots hårt förtryck

I Belarus har demokratirörelsen gång på gång hittat kreativa vägar att protestera, och landets regim får arbeta hårt för att försöka tysta dem.

Hittills har regeringen förbjudit: demonstrationståg, folksamlingar, skanderingar, plakat, höjda nävar, applåder (!), till och med den belarusiska flaggans röd/vita färgkombination, då allt detta använts som verktyg i kampen för demokrati. 

Det innebär att det efter konserter är knäpptyst från publiken och att tomtedräkter kan beslagtas av polisen. Sådana absurda yttringar ger dock bara bränsle åt belarusernas frihetslängtan.

Gör mer de­mo­kra­ti – stöd vårt ar­be­te

Ge ditt stöd till människor och folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

Folkrörelser, människorättsorganisationer och fackförbund spelar alla en viktig roll för samhällsutvecklingen. De ökar kunskap, mobiliserar och stärker människors kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter.

Runt om i världen ser vi hur auktoritära krafter systematiskt bryter ner demokratin och civilsamhällets utrymme att agera krymper. Trots krig och förtryck hittar organisationer sätt att verka för att hjälpa och organisera människor.

Belarus: Folkbildning och organisering i exil

Palmecentrets samarbetspartner i Belarus, ABF BY, har drivits i exil på grund av det allt hårdare förtrycket i landet. De har i över tio år anordnat populära studiecirklar i många ämnen och utbildat belarusiska ungdomar i ledarskap, främmande språk, retorik, konsthantverk. Allt som ABF Sverige också brukar göra.

Nu finns ABF BY i Litauen, Polen och flera andra länder. Nya studiecirkelutbildningar anordnas i Moldavien, Ukraina och Georgien. Det var inte deras val att gå i exil, med exilen har inte inneburit att man slutat organisera folkbildning.

Ukraina: SDP bygger politisk rörelse mitt i kriget

Under 2023 samarbetade Palmecentret med Social Democratic Platform (SDP), en gräsrotsrörelse som vuxit fram bland studenter och lärare vid några av Ukrainas universitet. De siktar mot att bilda ett politiskt parti i framtiden. Under tiden organiserar de sig, bygger upp lokalavdelningar och utbildar nya medlemmar och ledare.

Temat för aktiviteterna var ett framtida samhälle med en starkare välfärd och mer rättvisa. Samtidigt som de omedelbara behov och problem som kriget skapat nu oftast är i förgrunden.

Läs mer om SDP.

Burma: Fackligt arbete under militärdiktatur

I militärdiktaturens Burma (Myanmar) har facken blivit ogiltigförklarade. Fackliga ledare har tvingats fly utomlands. Palmecentret samarbetar i stället med vad som kallas fackliga resursorganisationer, som genom olika säkerhetsåtgärder ändå kan bedriva viss verksamhet.

Ett litet exempel på en facklig seger är att man under förra året lyckades driva fram att en säkerhetsvakt som råkat ut för en allvarlig arbetsskada får lön och sjukvårdskostnader betalda för åtminstone ett år framåt. Företaget – en textilfabrik som producerar för den europeiska marknaden – försökte först smita undan sitt ansvar genom att erbjuda en låg engångssumma.

Palmecentrets lokala samarbetsorganisation SIM-CARRD stödjer människors organisering på Mindanao, den näst största och sydligaste ön i Filippinerna. De arbetar framför allt på landsbygden där människor stärks i att kräva sina rättigheter och aktivt påverka sin livssituation.

Fokus på lokalvalen

Under 2023 har organisationen arbetat aktivt med att stärka gräsrötternas röst i samband lokalvalen. SIM-CARRD har genom möten, utfrågningar och enkäter undersökt vad medborgarna har för krav på de politiska kandidaterna som ställde upp i valen till barangays. Det är den minsta administrativa enheten på Filippinerna, som ett mindre distrikt på en nivå under en stad eller kommun. 

Lika viktigt har det varit att motverka korruption och bekämpa oegentligheter. I val till barangays säger lagen att bara personer som bor i distriktet får kandidera och inte personer som tillsätts utifrån. Ändå försöker guvernörer och andra makthavare ofta föra fram sina kandidater på listorna. Det kan vara personer som får betalt för att ställa upp.

Trots att det fanns kandidater som trakasserades, utsattes för våld och till och med blev dödade var 30 procent av de som valdes in nya personer. Med andra ord minskade inflytandet för de som försökt förhindra förnyelse.

Skydd mot klimatkatastrofer

SIM-CARRD arbetar också för en rättvis fördelning av samhällets tillgångar, med miljöpåverkan och hållbart jordbruk, samt med fredsbyggande. Bland annat arbetar de med att skydda lokala samhällen mot klimatkatastrofer. Detta genom att se till att kvinnor får inflytande över myndigheternas planer för hur de ska möta klimatkrisen.

Se mer i videon ovan.

Organisationen stöttas av den svenska arbetarrörelsen och ingår i det fadderskap för rättvis klimatomställning som Handelsanställdas förbund driver tillsammans med Palmecentret.

Hbtqi-rörelsen har gjort enorma framsteg på Balkan, från en nästan total osynlighet på 1990-talet. LGBTI Equal Rights Association (ERA) formades 2015 och är en paraplyorganisation bestående av 25 organisationer över västra Balkan och Turkiet. ERA stödjer sina medlemsorganisationer att försvara hbtqi-personers rättigheter och fyller en unik roll i regionen för en utsatt grupp.

Västra Balkan har sett en framväxt av anti-hbtqi+ och anti-genderrörelser, likt på många håll i världen. Aktivister och organisationer är vanliga måltavlor för kvarvarande homofobi och transfobi i samhället, och hatbrott är ett problem i regionen.

I slutet av 2023 ordnades en regional konferens om framväxten av dessa rörelser och deras effekter på demokratin, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Mer än 100 representanter deltog från regeringar, civilsamhället, media, högre lärosäten och det internationella samfundet.

Global backlash

Det är samma populistiska krafter som undergräver demokratier och arbetares rättigheter som också riktar in sig på att ta bort kvinnors och hbtqi+-personers rättigheter. Det betonade världsfacket ITUC på den internationella dagen mot homofobi, bifobi och transfobi i maj i år. För att motverka detta lyfte de att fackliga behöver organisera och utbilda kring hbtqi+-rättigheter både på arbetsplatser, i samhället i stort och på global nivå.

– Vi uppmanar till handling mot de krafter som försöker splittra oss och därmed avveckla demokratin och jämlikheten. Ger man sig på en av oss ger man sig på oss alla, sa ITUC:s generalsekreterare Luc Triangle vid tillfället.

5 snabba fakta

• I 64 länder kriminaliseras fortfarande homosexualitet (källa: Amnesty).
• Namibia har i år avkriminaliserat samkönade relationer enligt ett domstolsbeslut i juni. (Vår partnerorganisation Women’s Leadership Centre har i år också släppt en kortfilm som följer ett lesbiskt par och svårigheterna de möter. Se trailern här).
• Även Dominikanska Republiken avkriminaliserade samkönade relationer tidigare i år.
• Thailand blev i år första land i Sydostasien att legalisera samkönade äktenskap. Ett stort och viktigt steg, men Amnesty rapporterar att hbtqi-personer och aktivister i landet fortsatt möter våld, trakasserier och desinformation.
• Pride är i grunden en protest, för att belysa, minnas och stå upp för hbtqi-personers rättigheter.

Tillsammans med Palmecentret och HBTQ+S bygger ERA allianser med fackförbund och socialdemokratiska hbtqi-vänliga partier. 

Inför valen i maj förra året arrangerade det nationella nätverket Perballja Ofertave Politike (POP) dialogforum mellan medborgarna och borgmästarkandidaterna i tio kommuner. Syftet var att få politikerna att skriva på ett kontrakt där de lovade att arbeta för att åtgärda de problem som kommer fram i diskussionerna. Nära 1 000 personer var sammanlagt på plats för att samtala med politikerna. Nästan 20 000 personer följde i stället mötena digitalt.

Massmedia var också på plats och rapporterade. Uppmärksamheten gör att politikerna pressas till att uppfylla det som står i kontraktet de skrivit under. POP övervakar sedan att de som väljs till borgmästare arbetar för att uppfylla vad de åtagit sig.

Medborgarperspektiv på samhällsproblem

Dessa forum är ett sätt att få politiken att handla om konkreta problem som medborgarna upplever. Annars är det vanligt att de som kandiderar håller abstrakta valtal som inte berör de problem som väljarna upplever i sin vardag.

Det ger resultat. Valda borgmästare i Albanien som tagit innehållet i kontrakten på allvar har bland annat ökat budgeten för ungdomsaktiviteter, gett stöd till ensamma mödrar, rustat upp skolor, reparerat vägar på landsbygden och förbättrat kollektivtrafiken.

Stöd från Palmecentret

Det är inte första gången Palmecentret stödjer denna typ av dialogforum, men tidigare har stödet gått till ett antal enskilda lokala civilsamhällesorganisationer. I det här fallet har vi varit med om att bygga upp POP-nätverket som samordnar aktiviteterna i tio kommuner över hela landet. Från huvudstaden Tirana till små kommuner på landsbygden.