Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

När kolgruvor avvecklas får det stora konsekvenser för de som arbetar i gruvorna, deras familjer och de samhällen där gruvdriften är motorn i ekonomin. Palmecentret har tillsammans med Democratic Dialogue Network och universitetet FEFA tagit ledningen i ett projekt för rättvis klimatomställning för att underlätta övergången.

Under året som gick handlade det inte minst om att föra samman och skapa samsyn mellan olika aktörer som fackföreningar, politiska partier, civilsamhällesorganisationer, myndigheter och studenter. Ett 40-tal personer har träffats och diskuterat vägen framåt. Kontakter har även tagits med ett av de största kolföretagen i landet.

I projektet tittar man även på hur kvinnor kan gynnas om klimatomställningen sker medvetet och rättvist. Man räknar med att det blir fler jobb för kvinnor när förnyelsebara energikällor växer jämfört med dagens kolproduktion.

Vad innebär en rättvis klimatomställning?

Att klimatomställningen också måste vara rättvis handlar om att arbetare ska ha ekonomisk trygghet när arbetsmarknaden förändras, och tillgång till nya gröna och bra jobb. Men det handlar också om mer demokrati. Arbetstagare ska få vara med och bestämma, genom social dialog, hur deras arbetsplats och sektor ska klimatanpassas.

Läs mer om Palmecentrets arbete för en rättvis klimatomställning.

Under året vann vår sydafrikanska partnerorganisation CoRMSA en stor seger för migranters rättigheter i landet. Man ifrågasatte tillsammans med Helen Sulzman Foundation ett regeringsbeslut att säga upp en form av uppehållstillstånd som garanterat över 180 000 zimbabwiska medborgares rätt att bo i Sydafrika.

Det rättsliga ingripandet ledde till att Gautengs högsta domstol fann att regeringens beslut bröt mot grundlagen. Ärendet ligger nu hos Sydafrikas författningsdomstol för vidare förhandling och sannolikheten för ett positivt domslut bedöms även här vara goda.

Domen har lett till praktiska förbättringar av zimbabwiska medborgares legala status i landet och därmed i deras skydd mot utnyttjande, frihetsberövande och utvisning. Liksom till att deras rätt till samhällstjänster som utbildning, sjukvård och social omsorg säkrats.

Folkrörelser, människorättsorganisationer, kvinnogrupper och fackförbund spelar alla en viktig roll för ett samhälles utveckling. De ökar människors kunskap, mobiliserar dem och stärker deras kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter. De har en viktig roll som röstbärare, förslagsställare och opinionsbildare, liksom för att granska och utkräva ansvar av makthavare. Genom civilsamhällets förmåga att arbeta nära fattiga och förtryckta människor får dessa möjligheter att utöva politiskt inflytande och själva påverka sina levnadsvillkor. Därför är stödet till civilsamhället också så viktigt i biståndet.

Rörelse till rörelse

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. En statlig myndighet begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder, liksom civilsamhällen i repressiva miljöer ofta själva vill hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.

I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen.

Mycket mer än ett ”transaktionsled”

Biståndet mellan civilsamhällesorganisationer handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. En erfaren civilsamhällesorganisation erbjuder sina partners ett djupt och relevant erfarenhetsutbyte inom hela bredden av sin verksamhet. Oavsett om det gäller organisering, policyutveckling eller opinionsbildning. Svenska folkrörelser har också unika perspektiv ett erbjuda, då de har en viktig roll i demokratin och för samhällsutvecklingen i Sverige. Erfarenheter som andra demokrati- och rättighetsrörelser kan dra nytta av.

Men det handlar också om att det finns ett särskilt förtroende mellan likasinnade organisationer, liksom gemensamma drivkrafter att skapa förändring. Rörelser som delar värderingar kring till exempel kvinnors rättigheter eller facklig organisering, kan samarbeta på ett helt annat sätt än vad som är möjligt för exempelvis en statlig myndighet.

Ömsesidiga och långsiktiga partnerskap

Svenska civilsamhällesorganisationer arbetar tätt ihop med sina utländska partners och bygger långsiktiga och ömsesidiga relationer. De inspirerar, påverkar och stödjer partners strategier, metoder och planering av arbetet över tid. De hjälper dem att växa, bli starkare och mer oberoende organisationer. Partners kan lära av mer erfarna organisationer som har liknande mål och samma typ av verksamhet som de själva har. Det skapar också synergieffekter för båda parter då man kan utbyta erfarenheter och kunskap. Det leder inte minst till att en gemensam tematisk kunskap om utvecklingen inom sina verksamhetsområden kan byggas upp, och användas både lokalt, internationellt och i Sverige.

Arbetet sker lokalt, men kampen är global

I folkrörelsebiståndet arbetar man nära de samhällen man vill stötta. Det ger en djup förståelse för lokala behov och kulturella normer vilket möjliggör skräddarsydda insatser utifrån de särskilda utmaningar som finns på marken. Men man ska samtidigt inte underskatta vikten av ett gemensamt internationellt arbete för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter. Svenska organisationer erbjuder sina partners möjligheter till viktiga omvärldskontakter och globala nätverk, liksom tillgång till beslutsfattare och olika beslutsnivåer internationellt.

Gemensam opinionsbildning för förändring

Dessa samarbeten är också viktiga för att kunna bedriva gemensam opinionsbildning. Partners kunskap och budskap kan tas upp av svenska civilsamhällesorganisationer som är intresserade av lokal kunskap som de kan använda i sitt eget påverkansarbete på hemmaplan. Folkrörelser som samarbetar i opinionsbildningen på flera nivåer kan dessutom få en hävstångseffekt så att man tillsammans kan mobilisera miljontals människor runt om i världen att agera i en angelägen fråga.

Värna det som fungerar bra

Det är naturligt att biståndsverksamheten löpande ses över och utvecklas, men det är samtidigt viktigt att värna det som fungerar bra. Regeringens nya politiken riskerar dock att slå ut välfungerande samarbeten med små, lokala organisationer till fördel för statliga insatser och en ökad medverkan av stora multinationella aktörer. Det skulle i sin tur medföra mindre mångfald och sämre möjligheter för svenskt bistånd att nå ut till de mest utsatta och marginaliserade grupperna.

Utvecklingen i världen är alarmerande för demokratin, klimatet, freden och människors grundläggande rättigheter. Sidas beslut att avbryta samarbeten med nära 2000 organisationer kommer i en kritisk tid. Det kommer att få stora konsekvenser på många platser och drabbar miljontals människor.

Den typ av samarbeten som nu sägs upp är också särskilt värdefulla för lokala organisationer. De fungerar i praktiken som en demokratisk drivbänk med långsiktiga och kapacitetsbyggande relationer, relevanta erfarenhetsutbyten och gemensamma påverkansarbeten. Dessa partnerskap skiljer sig i hög grad mot de kortare, mer aktivitetsstyrda projektansökningar partners kan finansiera hos andra givare.

Slutligen riskerar nu förankringen som biståndet har i det svenska samhället att gå förlorad. Det försvagar möjligheten för svenska medborgare och organisationer att engagera sig och bidra till global utveckling. Legitimiteten och förtroendet för biståndet minskar och därmed det långsiktiga stödet för Sverige som global aktör.

– With over 15 years of experience from the Swedish labour movement’s international solidarity work, Oscar Ernerot has both the networks and the experiences needed to lead and develop the Palme Center operations in a challenging time, says Palme Center’s chair Margot Wallström.

Oscar Ernerot comes most recently from the position as the head of the Swedish Trade Union Confederation’s unit for International affairs. In that role, he has had a strong focus on international trade union policy and foreign policy issues, democracy and human rights, as well as foreign aid policy. Oscar has previously also worked as head of the International Department at the Palme Center.

– To be Secretary General of the Swedish labor movement’s organisation for international solidarity is an assignment one cannot refuse. The opportunity to actively work to meet the attacks on our democracy and the troubling developments around the world together with the Palme Center’s member and partner organisations gives me a lot of energy.
– If we are to be able to reverse the authoritarian development, we need to get together and cooperate even more. Both here at home in Sweden as well as with our many democratic and progressive friends around the world. Together we are much stronger than many of us realize.

Oscar Ernerot begins his duties as Secretary General on September 1st, 2024.

Att Sverige ska föra en politik som på alla områden bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Riksdagen har sagt att all svensk politik – nationell och internationell – ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Det innebär bland annat att de Globala målen aldrig kan vara en angelägenhet för enbart en minister eller ett departement.

Därför har vi i rapporten Barometer 2024, som presenteras idag, granskat deklarationer, strategier, regleringsbrev, budgetar och regeringens officiella kommunikation inom 24 politikområden, bland andra miljö och klimat, jämställdhet, fred och säkerhet och internationell handel. Bara på ett enda område har regeringen fört en politik som tydligt bidragit positivt.

Uppstår målkonflikter

Inom övriga områden har politiken antingen bidragit direkt negativt eller utgjorts av en kombination av beslut som både främjar och hämmar global utveckling. Sammantaget är det en försämring jämfört med senaste granskningen (2020), inte minst på miljö- och klimatområdet och när det gäller finansiering av de Globala målen.

En förutsättning för att tackla de globala utmaningarna är att skapa synergier mellan olika politikområden. Regeringsföreträdare lyfter till exempel vikten av relationen mellan bistånd och handel. Men för att följa riksdagsbeslutet om att ”ingen ska lämnas utanför” måste de människor som lever i störst fattigdom och utsatthet prioriteras genomgående. Det gäller även när det uppstår målkonflikter med svenska handels- eller migrationspolitiska intressen.

”Tillbakagången för demokratin och jämställdhet globalt, att allt fler människor lever under förtryck, leder till krig och konflikter som tvingar människor på flykt.”

Vi befinner oss i något som liknar en perfekt storm av sammanlänkade kriser. Klimatkrisen med torka och översvämningar leder till hunger och fattigdom. Tillbakagången för demokratin och jämställdhet globalt, att allt fler människor lever under förtryck, leder till krig och konflikter som tvingar människor på flykt. Det behövs krafttag av sällan skådat slag för att vända utvecklingen. Och vi behöver mer än någonsin göra detta i ett gränsöverskridande samarbete. Sverige kan bidra på många sätt, bland annat på FN:s toppmöte i september där världens länder måste ta sats för att accelerera arbetet framåt.

90 rekommendationer

Trots att vi är en liten nation har Sverige länge spelat en viktig roll genom att leda och driva på en hållbar och rättvis global utveckling. Ett positivt exempel från vår granskning är hur Sverige använder sin röst för att lyfta kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter globalt. Goda exempel tenderar att sprida sig och plockas upp av fler.

Vårt bidrag är rapportens 90 rekommendationer, både för enskilda politikområden och till hjälp för ett kraftfullt och effektivt genomförande av hela samstämmighetspolitiken.

Regeringens samtliga ministrar är bundna av beslut i EU och riksdagen att bidra till en hållbar och rättvis utveckling. När kommer regeringens plan för hur det ska gå till?

Ladda ner rapporten här!

Underskrifter samordnade av Concord:

Debattartikeln publicerades i Altinget den 13/6-2024.

– Med över 15 års erfarenhet från den svenska arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete har Oscar Ernerot både det nätverk och den erfarenhet som behövs för att leda och utveckla Palmecentrets verksamhet i en orolig tid, säger Palmecentrets ordförande Margot Wallström.

Oscar Ernerot kommer närmast från tjänsten som LO:s internationella chef för enheten för internationella frågor. I den rollen har han haft stort fokus på internationell facklig politik och utrikespolitiska frågor, demokrati och mänskliga rättigheter, samt bistånds- och utvecklingspolitik. Oscar har tidigare också arbetat som chef för Palmecentrets internationella avdelning.

– Att vara generalsekreterare för arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell solidaritet är ett uppdrag som det inte går att tacka nej till. Möjligheten att aktivt få arbeta för att möta omvärldsutvecklingen och attackerna på vår demokrati tillsammans med Palmecentrets medlems- och partnerorganisationer runt om i världen ger mig massor med energi.

– Ska vi kunna vända på den auktoritära utvecklingen behöver vi samla oss och samarbeta ännu mer. Både här hemma och tillsammans med våra många vänner och demokratiska förkämpar i världen. Tillsammans är vi mycket starkare än många av oss inser.

Oscar Ernerot påbörjar sin tjänstgöring på Palmecentret den 1 september.

Vi kräver att regeringen ökar pressen på den israeliska regeringen:

• att respektera den internationella domstolen ICJ:s beslut att stoppa den militära offensiven mot Rafah 
• att släppa fram hjälpleveranser till civilbefolkningen
• att arbeta aktivt för en omedelbar och varaktig vapenvila, så civilbefolkningen kan skyddas, gisslan släppas och humanitär hjälp når fram

Netanyahu har visat att han inte lyssnar på omvärldens krav. Sverige behöver därför sätta tydligare politisk, ekonomisk och juridisk press på honom.

Regeringen måste börja driva att: 

1. EU ska pausa handelsavtal med Israel tills ICJ-domstolens beslut respekteras
2. EU:s medlemsstater omedelbart stoppar sin vapenexport till Israel 
3. De internationella domstolarna ICC och ICJ ges full möjlighet att verka opartiskt och utan yttre påverkan

Om du känner som vi: Skriv på vårt upprop och sprid det! 

Jag vill skriva under

Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt och att skydda civilbefolkningen i Palestina!

Bakgrund

Över 35 000* människor har hittills dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. Nästan två miljoner människor är på flykt utan skydd mot de urskillningslösa bombningarna. Ingen plats är säker och civilbefolkningen tvingas gång på gång fly. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder till att människor svälter och dör av sjukdomar. Sjukvården är slagen i spillror och nödhjälp hindras och beskjuts. Civilbefolkningen för en desperat kamp för sina liv.

Den israeliska regeringens brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter är väldokumenterade. Det har föranlett att chefsåklagaren på den Internationella brottmålsdomstolen ICC begärt att domstolen ska utfärda en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu och landets försvarsminister för brott mot mänskligheten.

Redan i januari kom också den internationella domstolen ICJ:s utlåtande att det finns en rimlig risk för folkmord på Gazaremsan. Domstolen beordrade därför den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer fram. Ett domslut som den israeliska regeringen tydligt ignorerat. För en vecka sedan kom ICJ:s nya dom där man beordrar Israel att stoppa sin offensiv mot Rafah-området på Gazaremsan, som riskerar att bli en oöverblickbar humanitär katastrof. Domstolen kräver också att Israel öppnar gränsövergången mellan Rafah och Egypten för humanitär hjälp.

Men redan dagen efter dödades minst 45 människor i en israelisk flygräd mot ett tältläger utanför Rafah. Efter attacken har situationen ytterligare förvärrats med fortsatt bombardemang och strider i området med israeliska trupper inne i Rafah. Humanitära organisationer försöker få tillträde till området för att hjälpa de drabbade, men tillgången är mycket begränsad.

Det är bra att regeringen varit tydlig mot terrororganisationen Hamas brott mot mänskligheten och internationell rätt, men man måste nu också börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig för sina brott mot folkrätten.

Varför måste den svenska regeringen ändra linje?

Alla stater har enligt 1949 års Genèvekonventioner skyldighet att säkerställa att parter i en väpnad konflikt respekterar internationell humanitär rätt. Den svenska regeringen passivitet har under de senaste månaderna lett till man undvikit att tydligt kritisera den israeliska regeringen för deras krigsföring och brott mot internationell rätt. Man har dessutom stoppat stödet till UNRWA, den viktigaste hjälporganisationen i området, under en extremt kritisk period. Än idag håller regeringen inne Sveriges utlovade kärnstöd till organisationen.

Regeringen måste göra allt i sin makt för att skydda den palestinska civilbefolkningen! Skriv under och sprid uppropet! 

Fackliga rättigheter är grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten. Fackföreningsrörelsen organiserar och representerar hundratals miljoner arbetstagare runt om i världen, och de förkroppsligar dagligen de demokratiska värderingarna i sin verksamhet.

Ytterst stärker facket människors gemensamma strävanden att säkra sina rättigheter och göra sin röst hörd tillsammans. Genom organisering av många människor kan de ofta stå som motvikt mot självsvåldiga autokrater och populister.

Respekt för arbetstagarnas rättigheter och hög facklig täthet leder också till en mer rättvis fördelning av samhällens resurser och till ett större förtroende hos allmänheten för demokratin och demokratiska institutioner.

Liksom fackföreningsrörelsen var en avgörande kraft för demokratins genombrott i Sverige, står de idag ofta emot och agerar vakthundar i länder där den demokratiska utvecklingen går bakåt. Särskilt i länder där övriga delar av civilsamhället fortfarande är för svagt.

Kort sagt, fackföreningar är en oersättlig del av ett starkt och levande civilsamhälle som kan organisera människor, ge dem makt över sina liv, och kunna stå emot antidemokratiska rörelser.

DET FACKLIGA BISTÅNDET RISKERAR NU ATT FÖRSVINNA​

I vintras presenterade regeringen sin reformagenda för biståndspolitiken. Det är till stora delar en sorglig läsning för alla som tror på internationell solidaritet och facklig organisering. I den nämns inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling. När regeringen sedan presenterade en ny strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället stod det också klart att stora förändringar av det svenska demokratistödet var på gång.

Detta bekräftades också när regeringen gav Sida i uppdrag att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället som sedan länge är en central samarbetspart i genomförandet av det svenska civilsamhällesstödet internationellt. Det har lett till att Sida nu har beslutat att säga upp samtliga avtal med alla svenska civilsamhällesorganisationer, som i sin tur kommer att behöva säga upp nära 2000 avtal med sina internationella samarbetsparter.

Inte minst drabbar detta Palmecentret och Union to Union och våra fackliga samarbeten runt om i världen.

Frågan som många ställer sig just nu är varför regeringen vill begränsa det svenska civilsamhällets roll i biståndet.

Inledningsvis verkade målet vara att Sida själva skulle ta över förmedlingen av biståndsmedlen till internationella civilsamhällesorganisationer, men när kritiken mot ett förstatligande av biståndet blivit för stor verkar regeringen nu ha backat. Frågan kommer dock inte helt avgöras förrän Sida återrapporterat på sitt utvärderingsuppdrag och regeringen presenterat en ny strategi för civilsamhällesstödet som ska träda i kraft 1 januari 2025.

Under tiden har Sida inlett en ansökningsprocess där civilsamhällesorganisationer från hela världen nu bjuds in till att ansöka att bli partner till Sida. I denna process finns inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag. Det skulle i sådant fall innebära slutet för det svenska fackliga biståndet.

I processen ställs också ett antal krav på det svenska civilsamhället som regeringen inte ställer på internationella aktörer. Inte minst ska svenska organisationer betala en egeninsats på 15%. Det är dessutom en ökning med 50% sedan tidigare år och det innebär att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.

VAR MED OCH RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET!

Internationell solidaritet ligger i den fackliga rörelsens DNA. Svensk fackföreningsrörelse har en viktig roll att fylla i arbetet för demokrati, facklig organisering och arbetstagares rättigheter internationellt. Vi vet också att den fackliga kampen är global. I en sammankopplad värld och världsekonomi påverkar arbetstagares villkor och rättigheter i andra länder oss alla.

Nu behöver vi tillsammans agera för att rädda det fackliga biståndet innan det är för sent. Det här kan du göra:

• HÖJ RÖSTEN om vikten av det fackliga biståndet, och det som sker just nu. Dela information i sociala medier, prata med beslutsfattare och samla er i era fackliga organisationer kring frågan. Om du arbetar på en facklig organisation: få upp frågan på agendan genom att lyfta den i era egna kommunikationskanaler. Kräv att fackliga samarbeten och facklig organisering fortsatt ska vara en del av den svenska biståndspolitiken!
• BIDRA ekonomiskt till fackliga projekt. Antingen genom att din fackliga organisation bidrar till projektverksamheten, eller att du som privatperson blir månadsgivare. Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan stödja fackliga kamrater ute i världen. Här kan du läsa mer om hur du kan bli månadsgivare.
• ENGAGERA ER i fackliga projekt internationellt. För att kunna bedriva fackliga projekt behöver de svenska civilsamhällesorganisationerna kunna betala 15% i egeninsats. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara detta tillsammans. Det finns en mängd former för hur man kan engagera sig i internationella projekt. Det är både viktigt och stimulerande att arbeta med fackliga kamrater från runt om i världen. Här kan du läsa om hur Palmecentret arbetar.

Sedan den 7 oktober har vi med fasa bevittnat hur tusentals civila har dödats i Palestina och Israel, och dödssiffran stiger för varje timme. Hamas och andra väpnade grupper utförde urskillningslösa och olagliga attacker mot Israel och dödade omkring 1 200 personer och tog över 200 personer som gisslan. Gisslan som omedelbart och villkorslöst måste friges. Israel har svarat med urskillningslösa och olagliga motangrepp som hittills har dödat minst 18 000 personer, varav över 6 000 barn, i Gaza. Tusentals fler har skadats. Minst 1.9 miljoner människor, över 85 procent av befolkningen, har tvingats på flykt i Gaza.

Vi får inte glömma att bakom dessa siffror befinner sig människor: barn, unga och vuxna som en gång delat minnen och erfarenheter med sina nära och kära.

Situationen är akut och den humanitära katastrofen i Gaza är ofattbar. Israels 16-åriga olagliga blockad har intensifierats och hindrat människors tillgång till basala förnödenheter, så som gas, mat, vatten och medicin. Att straffa civila i Gaza för handlingar som de inte ansvarar för utgör kollektiv bestraffning och är en krigsförbrytelse. Flera internationella oberoende människorätts- och humanitära organisationer, FN-organ och FN:s oberoende människorättsexperter har rapporterat om folkrättsbrott i Gaza.

”Att straffa civila i Gaza för handlingar som de inte ansvarar för utgör kollektiv bestraffning och är en krigsförbrytelse.”

Samtidigt som situationen i Gaza saknar motstycke pågår det även människorättskränkningar på ockuperade Västbanken där israeliska myndigheter kraftigt ökat användningen av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och omänsklig behandling mot palestinier. Ansvaret vilar på oss alla att aldrig någonsin rättfärdiga eller normalisera folkrättsbrott.

Nyligen kom parterna överens om frigivande av gisslan och fångar, samt en humanitär paus för att tillåta humanitärt bistånd till Gazas civilbefolkning. Detta var ett första steg, men det krävs betydligt fler ansträngningar för att få slut på det pågående lidandet. Ett eldupphör som omfattar hela Gaza och som är tillräckligt långvarig för att stoppa den humanitära katastrofen. För detta krävs större politiska insatser av världens länder.

Sverige har historiskt sett haft en viktig röst i globala sammanhang när det kommer till att försvara mänskliga rättigheter. Som en del av det internationella samfundet bör Sveriges regering nu göra allt i sin makt för att agera för en politisk lösning för hållbar fred.

Vi kräver att regeringen agerar för:

• Ett omedelbart och varaktigt eldupphör.
• Att humanitärt bistånd på ett säkert och villkorslöst sätt når civilbefolkningen i hela Gaza.
• Att internationell humanitär rätt upprätthålls av alla parter.
• Att civilbefolkningen skyddas från urskillningslösa attacker.

Vi undertecknade organisationer kräver att ni, den svenska regeringen, agerar för att skydda civila.

Anna Sundström, Generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Anna Johansson, Generalsekreterare Amnesty International Sverige
Anna Stenvinkel, Generalsekreterare ForumCiv
Elin Wernquist, Generalsekreterare Barnrättsbyrån
Jennifer Vidmo, Generalsekreterare ActionAid Sverige
Kerstin Bergeå, Ordförande Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Martin Nihlgård, Generalsekreterare, Individuell Människohjälp
Mattias Brunander, Generalsekreterare Diakonia
Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Shahab Ahmadian, Förbundsordförande MÄN
Farhad Mazi Esfahani, generalsekreterare Clowner utan Gränser

Det öppna brevet, inklusive referenser finns att läsa här.