Palmecenter

– Att USA kliver åt sidan innebär en stor risk för stabiliteten i regionen och inne i Syrien, där hundratals kurder, kristna och ezidier har tvingats fly efter Turkiets invasion av Afrin-provinsen, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Framför allt kan det också innebära en öppning för IS att slå tillbaka. Att Turkiet nu får ansvar för de tillfångatagna IS-krigare skapar snarare en oro för hur Turkiet kommer att hantera dem, med tanke på det logistiska stöd som IS-krigare har påståtts få av Turkiet.

Det är ett agerande i strid med resolutioner i FN:s säkerhetsråd som behandlar suveränitet och Syriens territoriella integritet. Och ytterligare ett bevis för hur Syrien och närliggande länder används som spelplan för de regionala och internationella stormakternas egna intressen.

Det finns även en stor risk att konfliktnivån inne i Turkiet trappas upp. Den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan är allt mer trängt av att hans parti AKP förlorar stöd, att utbrytare ur partiet tar konkreta steg för att bilda ett nytt parti, och av den mycket försvagade turkiska ekonomin. Det finns pågående diskussioner om att tidigarelägga parlaments- och presidentvalet i Turkiet samtidigt som det finns en stor risk att HDP förbjuds verka som ett politiskt parti.

– Att underblåsa de nationalistiska strömmarna för att vinna inrikespolitiska poäng är en strategi som president Erdogan, tillsammans med sina allierade ultranationalistiska MHP, flitigt har använt även tidigare, säger Anna Sundström.

Anmälningstiden för Palmedagarna och Progressive Alliance har nu gått ut.

Den 16–17 november 2019 arrangeras Palmedagarna – två dagar fyllda av samtal om global utveckling, mänskliga rättigheter, fred och klimat. Medverkar gör bland andra Stefan Löfven, Ann Linde, Karl-Petter Thorwaldsson och en rad internationella gäster från bland annat Palestina och Turkiet.

Helgen inleds redan fredag 15 november med Progressive Alliance Convention. Ledare från socialdemokratiska partier och progressiva rörelser från hela världen samlas för att diskutera A Progressive Agenda for the Future of Work, Sustainability and Solidarity. Och du är välkommen att vara med. Statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde kommer tillsammans med flera av sina kollegor från Europa och övriga världen att tala om vår tids utmaningar, klimat, demokrati och jämställdhet.

Progressive Alliance Convention
Fredag den 15 november 2019 klockan 14.00–19.00 + mingel

Palmedagarna 2019
Lördag den 16 november 2019 klockan 10.00–17.00, och solidaritetsfest från 17.30
Söndag den 17 november 2019 klockan 09.00–12.00

När jag besökte Istanbul i maj vibrerade staden av hopp inför det kommande turkiska valet. Den socialdemokratiska oppositionen gick mot en historiskt viktig seger. När jag mötte Canan Kaftancioglu lyste hennes engagemang, tro på demokrati och kamp för rättvisa i ögonen. För det har hon dömts till 10 års fängelse. Omvärldens fördömanden kan inte vänta.

Canan Kaftancioglu tillhör CHP som är ett av Socialdemokraternas två turkiska systerpartier. Det andra är HDP, som vi tidigare uppmärksammat. HDP:s partiledare Selahattin Demirtaş sitter fängslad sen 2016. I början av september friades han från vissa anklagelser och många hoppades på ett frisläppande. Men andra anklagelser finns kvar och det har också tillkommit nya.

Kontakterna med våra turkiska kamrater är oerhört viktiga. När grundläggande demokratiska fri- och rättigheter hotas måste arbetarrörelsen höja rösten.

Jag är också väldigt glad och stolt över Palmecentrets arbete i Turkiet. Vi arbetar med en förening för romers rättigheter och en organisation som kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i den kurdiska delen av Turkiet. Tillsammans med Marieborgs folkhögskola driver vi ett projekt för att arbeta mot sexuellt våld och förbättra kvinnors och flickors situation i de syriska flyktinglägren i Turkiet.

Om du blir månadsgivare till Palmecentret är du med och stöttar frihetskämpar i Turkiet och på många andra ställen.

I september månads nyhetsbrev kan du läsa om ett annat av våra spännande projekt: det globala hushållsarbetarfacket. Det finns också information om våra seminarier på Globala Torget på Bokmässan i Göteborg.

Och apropå Palmecentret: Grattis Ann Linde till utnämningen som utrikesminister! Ann Linde satt under tiden som Socialdemokraternas internationella sekreterare i Palmecentrets styrelse och känner verksamheten väl. Vi ser fram emot fortsatt samarbete i hennes nya roll.

Globala Torget är Bokmässans mötesplats för organisationer och rörelser som arbetar med internationella frågor. För andra året i rad har Palmecentret fått förtroendet att ansvara för Globala Torget. Kom och träffa oss i H-hallen på plan 2, Svenska mässan, Göteborg!

Det finns ett späckat program med olika föredrag och seminarier om globala frågor. Palmecentret anordnar fem seminarier på Globala Torget och tre seminarier utanför Bokmässan. Att flytta vissa seminarier bort från mässan ut i förorten är en nyhet som Palmecentret infört. Seminarierna genomförs på andra språk än svenska. På så sätt nås en grupp människor som annars inte skulle besöka Bokmässan. Alla seminarier som genomförs på Globala Torget kan ses via webben, Facebook eller YouTube.

Hösten är här och många är tillbaka på jobbet efter semestern. Sommarens nyhetsrapportering har fyllts av bilder från Hongkong, där det pågår omfattande demonstrationer. I första ledet står den fria fackföreningsrörelsen Hong Kong Confederation of Trade Unions (HKCTU).

Hongkong som sedan avkoloniseringen 1997 är en del av Kina fick behålla ett starkare skydd för demokratiska fri- och rättigheter jämfört med fastlandet. Friheter som nu hotas. Friheter som befolkningen på Hongkong har gått ut på gatorna för att försvara.

I sommar har det också varit 30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg, då militären sattes in för att krossa protestdemonstrationer i Beijing.

Rätten att demonstrera, strejka och organisera sig fackligt är en central mänsklig rättighet. Fredliga protester får aldrig mötas med våld.

Trycket på myndigheterna att lyssna till demonstranternas krav måste öka. Människors vilja till frihet kan inte slås ner med våld.

Den svenska arbetarrörelsen måste tillsammans stå upp för Hongkongbornas demokratiska rättigheter.

I byn där Mevlida bor finns ingen kollektivtrafik, inget TV-nät eller någon telefonlinje. Mevlida har tre mobiltelefoner med olika SIM-kort, men oftast måste hon åka till en grannby för att kunna lita på täckningen. Hon återvände hit, till Daljegošta i Bosnien och Hercegovina, med sin krigsskadade man för fem år sedan.

Under kriget isolerades byn, och den är än i dag avskild från resten av omgivningen. Enligt ett bosniskt talesätt befinner man sig ”varken på jorden eller i himlen” när man lever isolerat.

– Kvinnorna i de isolerade byarna är inte inkluderade i samhället. Jag och några grannkvinnor bestämde oss för att starta en förening. Vårt mål var framför allt att få kvinnorna här att börja samlas och umgås utanför hemmet, berättar Mevlida.

Genom projektet, som genomförs av organisationen Vive Žene, har Mevlidas förening träffat andra kvinnoföreningar i närområdet.

– Vi var alla isolerade i våra hem och uppdelade på etniska grunder, serbiska kvinnor och bosniakiska för sig. Nu umgås vi och samarbetar jättebra. För mig är det viktigt att kvinnorna här lämnar hemmet då och då och förstår vikten av sitt egna värde. Nu lär vi oss att producera och sälja varor, så som sylt och saft, och ger råd till varandra, berättar Mevlida.

– Detta är ett land förstört av krig. Många av de som återvände tvingades bo år i tält när de kom tillbaka. De som bor här har överlevt koncentrationsläger och lider av trauman från kriget. Livet i de isolerade byarna präglas av patriarkala strukturer och aggressivitet, förklarar Mima Dahić, som är koordinator för projektet.

Många av kvinnorna som lever i byarna ses inte som en del av familjens försörjning. De lever av småskaligt jordbruk och producerar varor typiska för regionen. Genom nätverksprojektet har de fått utbildning i ekonomi, produktion och försäljning. Många av kvinnorna var tidigare återförsäljare av råvaror, men producerar nu i stället slutprodukterna. Varje år arrangeras en marknad i Tuzla där produkterna säljs. Och den goda kvaliteten har lett till att fler vill ta del av varorna.

Mevlida berättar att en väninna och medlem i föreningen utsattes för våld i hemmet. Genom stöd från projektet kunde hon få bättre insikt om sin situation.

– Men vad hjälpte det när hon inte var ekonomiskt självständig och därför måste gå tillbaka till förövaren? Jag förstod då att vi inte hade löst någonting och därför började vi arbeta med att stärka kvinnorna ekonomiskt också.

– I många fall har detta ändrat dynamiken i familjerna. Kvinnorna har en egen inkomst och bidrar till familjens försörjning, vilket såklart leder till en form av frigörelse, säger Mima.

Bli fadder för ett projekt
Vill du engagera din organisation i Palmecentrets verksamhet? Att bli projektfadder är ett enkelt sätt att bli aktiv. Organisationer närstående Palmecentret kan bli fadder för ett centralt drivet projekt. Det betyder att organisationen blir delaktiga i projektet men att inga krav ställs på genomförande. Läs mer här.

Regeringen har meddelat att man avstår från att skriva under FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen och följer därmed den kritiserade Lundin-utredningens rekommendation.

– Jag är såklart besviken, men välkomnar samtidigt de insatser regeringen planerar. Ett svenskt kunskapscentrum kan öka förståelsen för det reella hotet från kärnvapen och tillsammans med ett svenskt stöd till ett nedrustningssekretariat inom FN ytterligare stärka Sveriges roll i nedrustningsarbetet. Vi delar målet om en värld fri från kärnvapen, säger Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.

Beslutet har fattats mot bakgrund av att det idag saknas nödvändigt stöd för att ratificera förbudskonventionen i riksdagen då den samlade borgerligheten är emot en ratificering. Trots att svenska folket med en överväldigande majoritet är för ett förbud och en svensk underskrift. Detta enligt en årlig opinionsundersökning som Palmecentret låtit Sifo göra och som visar att 85 procent av svenska folket är för att man undertecknar FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen. Alldeles oavsett vilket parti man röstar på.

– Jag hoppades naturligtvis på ett beslut om undertecknande, men de vägar framåt som Margot Wallström och regeringen presenterar är också viktiga för att Sverige ska kunna bibehålla sin position i nedrustningsfrågor internationellt. Dörren för att skriva under i ett senare skede står fortfarande öppen. Och det kommer vi fortsätta arbeta för, säger Anna Sundström.

Nyligen var jag i Zimbabwe. Jag träffade mängder av engagerade människor som inget annat vill än att bidra till en positiv utveckling.

Zimbabwierna är otåliga – och det med rätta. Ekonomin är i fritt fall. Matpriserna är så höga att vanliga människor inte kan köpa maten i butikerna, bensinen är en bristvara och köerna ringlar långa till de mackar som enligt ryktet har bränsle i pumpen. Skolavgifterna är så höga att många inte har råd att låta barnen gå i skolan. Frustrationen växer. Aktivister vittnar om fortsatt repression. Rykten surrar om en ny kupp. Oron växer för folkliga protester som återigen kommer att mötas av våld från regimen.

Men samtidigt spirar hoppet. Små förbättringar tas som intäkt för att något är på väg att förändras. En väg som fått ny asfalt, en överenskommelse om trepartsdialog, nyheten om ett internationellt företags etablering i landet.

Under besöket medverkade jag på lanseringen av två rapporter som den feministiska organisationen Whispers står bakom. Rapporterna undersöker situationen för kvinnor som är politiskt aktiva. Många utsätts för trakasserier och övergrepp från de egna leden.

Det är viktig, men skrämmande läsning, om en verklighet som tyvärr många också kan känna igen från Sverige. De patriarkala och förtryckande strukturerna finns överallt. Men det gör även motståndet.

Nu kommer värmen med stormsteg. Ha en riktigt skön sommar, oavsett om ni arbetar eller är lediga!

När det här skrivs är vi mitt uppe i en valrörelse, där en av de stora utmaningarna för alla oss som tror på EU-samarbetet och står upp för demokrati och alla människors lika värde är att få upp valdeltagandet. Några som definitivt inte kommer att ligga på sofflocket på söndag är de högerextrema. De har en plan för att ta över EU. Om demokrater och antirasister låter bli att rösta riskerar Sverige att representeras av högernationalisterna och deras europeiska vänner i Bryssel och Strasbourg.

Den här våren har det också varit val i flera av de länder som Palmecentret arbetar i. I presidentvalet i Nordmakedonien vann Stevo Pendarovski, fristående kandidat som stöddes av Socialdemokraternas systerparti SDSM. Det var glädjande att valdeltagandet blev tillräckligt högt för att valet skulle vara giltigt – vilket inte alls var en självklarhet. Det krävs nämligen att över 40 procent av väljarna som finns i röstlängderna går och röstar. Men vallängderna är inte alltid uppdaterade och många väljare bor utomlands utan möjlighet att rösta.

I Sydafrika vann ANC valet med 58 procent av rösterna. I svenska öron kan det låta som en helt fantastisk siffra, men det är ANC:s sämsta val sedan apartheid avskaffades och de första fria valen genomfördes 1994. Det är också första gången partiet hamnar under 60 procent. Valets stora vinnare är vänsterpopulistiska EFF, som tagit röster från väljare som är missnöjda med orättvisorna och klyftorna i Sydafrika, och fick 11 procent trots att partiet av många ses som mycket kontroversiellt med sin militanta retorik.

Under Rodrigo Dutertes auktoritära och högerpopulistiska regim har utrymmet för de demokratiska krafterna minskat i Filippinerna. Nu i maj var det mellanårsval där bland annat hälften av senatens platser har valts om. Dutertes framgångar i valet innebär att han stärker sin makt. För första gången sedan 1998 lyckades inte Socialdemokraternas systerparti Akbayan få någon plats i kongressen. Senaten har under den gångna mandatperioden varit en viktig motkraft bland annat tack vare Akbayans senator Risa Hontiveros. Palmecentret fortsätter att stötta de krafter som står upp för för fred, rättvisa och demokrati i Filippinerna. Och Risa Hontiveros viktiga arbete kan fortsätta då hennes plats inte var en av de som skulle väljas om den här gången.

I Istanbul ökar spänningen inför omvalet i juni. Efter lokalvalet i Istanbul den 31 mars vägrade Turkiets president Erdogan erkänna sig besegrad. Socialdemokratiska CHP som vann med knapp marginal laddar nu för fullt för att befästa segern. Ett resultat som skulle innebära ett hårt slag mot Erdogan och hans parti AKP som styrt Istanbul i 25 år. Det skulle också innebära en ljusning för den kraftigt undantryckta demokratin i landet.

Kampen för demokratin pågår ständigt. I år är det 100 år sedan riksdagen tog beslutet om allmän och lika rösträtt. Det var en stor seger för arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Demokratins genombrott var inget som kom automatiskt, det var ett resultat av långt och envist politiskt arbete.

Vi får aldrig ta våra demokratiska fri- och rättigheter för givna. De måste försvaras och återerövras varje dag. På söndag röstar jag för att hedra dem som kämpat för min rätt att rösta, för alla dem vars kamp fortfarande pågår och för ett demokratiskt, jämställt och jämlikt Europa.

När cyklonen Idai drog in över Mocambique, Malawi och Zimbabwe i mitten av mars var förödelsen total i regionen. En talesperson för FN:s metereologiska organisation uppgav att det var en av de värsta cyklonerna på södra halvklotet. Bara i Zimbabwe beräknas över en kvarts miljon människor behöva humanitärt stöd. 90 000 människor (18 000 hushåll) har fått sina hem förstörda och behöver akutboende. 60 000 barn behöver omedelbart skydd och i den värst drabbade provinsen Manicaland är uppskattningsvis 95 procent av vägar och broar förstörda.

Redan innan cyklonen drog in så förväntades första halvåret bli det torraste på länge, med magra skördar och stor hunger som följd. Utöver det råder akut brist på kontanter i landet, inflationen på basvaror har stigit, arbetslösheten har parkerat sig strax över 90 procent och medicinerna i landet har tagit slut. En tredjedel av landets befolkning, fem miljoner människor, uppskattades vara i särskilt behov av livsuppehållande humanitär hjälp.

Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det humanitära behovet är oerhört stort, men samtidigt som vi hjälper med det akuta måste vi också stötta lokala samarbetspartners i deras arbete som organiserar, utbildar och påverkar. Vi måste stötta de som ifrågasätter och utmanar och de som försöker förändra system och strukturer.

Den 14–16 januari hade fackliga federationen ZCTU – en av Palmecentrets samarbetspartners – uppmanat till generalstrejk. Det fanns flera bakomliggande orsaker men den utlösande faktorn var en drastisk höjning av bensinpriset, som gjorde att priset blev världens högsta. Alla stannade inte hemma, det blev oroligt på gatorna, med plundring av affärer och förstörelse. Militär kallades in, över tusen personer fängslades och 17 personer sköts till döds. Sociala medieplattformar låstes och under en tid stängdes internet ner helt i hela landet.

Förra årets val var menat att signalera att ett nytt system rådde. Zimbabwe skulle bjuda in till investeringar i och med att landets tredje president sedan självständigheten skulle få folkets förtroende. För första gången på femton år tilläts utländska valobservatörsmissioner på plats. Valet var fredligare än på länge, det fanns en uppsjö partier och kandidater som sökte förtroende. Men även om tonen mellan partierna mestadels var god förekom en hel del trakasserier inom partierna under nomineringsprocesserna, främst riktat mot kvinnor. Framförallt våldet efter valet blev lite för mycket för utländska investerare och internationella samfundet.

Palmecentret arbetar, tillsammans med medlemsorganisationers projektgrupper, långsiktigt med våra lokala partners för en hållbar förändring. Det handlar om att ställa myndigheter till svars, att människor gemensamt kräver sin rätt och gör sina röster hörda.

För att få till en riktig förändring behöver förutsättningar och attityder förändras. Lokala politiker och förvaltningar måste vara mer transparenta och faktiskt i större utsträckning hålla sina löften. Det krävs en social dialog som innefattar mer än regim och opposition, det krävs reformer och skyddsmekanismer för de som är aktiva inom den informella sektorn. Arbete krävs för att lösa det mest akuta samtidigt som man också riktar in sig på de bakomliggande orsakerna.

Nyhetsbrev

Stöd oss