Palmecenter

– De svenska Socialdemokraterna har varit världsmästare på internationell solidaritet och globalt ansvarstagande. Aktiviteterna kring Solidaritetstävlingen visar att den andan lever kvar. Grattis till Örebrodistriktet, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret.

Solidaritetstävlingen pågick från Socialdemokraternas partikongress i mars fram till året slut. Sammanlagt gav Solidaritetstävlingen över 270 nya månadsgivare till Palmecentret. Av dem värvade Örebrodistriktet 35 stycken.

– Det är förstås med stor glädje och stolthet som jag tar emot beskedet att vi vunnit Palmecentrets och Socialdemokraternas Solidaritetstävling. Det är ett resultat av hårt arbete av många medlemmar och ett resultat av det långa och starka internationella engagemang som Örebro läns partidistrikt har, säger Matilda Ernkrans, distriktsordförande.

Skaraborg var det partidistrikt som värvade näst flest månadsgivare i förhållande till sitt medlemsantal. En stor prestation med tanke på att distriktet tidigare inte haft så omfattande internationella verksamhet. Efter Skaraborg följde Göteborgsområdet, Blekinge och Gotland.

Palmecentret är precis som andra biståndsorganisationer beroende av insamling för att kunna genomföra vår verksamhet. Men på grund av vår koppling till den politiska rörelsen kan vi till skillnad från andra organisationer inte räkna med stöd från till exempel Postkodlotteriet eller Världens barn. Palmecentret är därmed helt beroende av stöd från personer och organisationer inom arbetarrörelsen.

Socialdemokraterna har ökat sina ambitioner när det gäller internationell verksamhet. Samtliga partidistrikt har nu en internationell ledare och arbetet med i projekten som ger stöd till systerpartier runt om i världen har utvecklats. Ambitionen både från Palmecentret och partiet är att nu ytterligare öka det lokala engagemanget för internationella verksamhet.

Petrus Volmoer och Janetta Kyster har kommit till staden Robertson eftersom de har akut behov av juridisk rådgivning. De har arbetat tio år på samma fruktfarm, och haft en bostad som tillhört farmen. Men när Janetta vågade säga ifrån efter att hon utsatts för sexuella trakasserier av en arbetsledare hamnade de i en svår situation. De tvingades till övertidsarbete och helgarbete. Och nu har de vräkts från farmen.

Palmecentrets samarbetsorganisation Trust for Community Outreach and Education (TCOE) driver ett litet kontor för juridisk rådgivning i Robertson. De som arbetar där är inte utbildade jurister, men har skaffat sig kunskap om lagar och regler på arbetsmarknaden. Ibland tvingas de driva fall till domstol, och följer då med som stödpersoner i domstolen.

TCOE stöder en lokal fackförening för lantarbetare i Västra Kapprovinsen. Deneco Dubé är vice ordförande organisationen. Han bekräftar att arbetsförhållanden för lantarbetarna många gånger är usla och att de utsätts för ovärdig behandling.

Nyligen upptäckte facket till och med en Fair Trade-märkt vingård där löner och arbetsförhållanden inte alls motsvarade de krav som ställs för den märkningen. Arbetare på gården som klagade fick köpa billigt vin, som de sedan anklagades för att ha stulit, så att de kunde avskedas. Sedan missförhållandena upptäcktes har gården slutat att använda Fair Trade-märkningen.

– Svenska konsumenter måste ställa frågor om hur vinet de dricker producerats, säger Deneco Dubé.

I området runt Robertson finns flera vingårdar, men inte en enda av dem ägs av en svart vinmakare.

– Vi har sagt till ägaren på en av de större gårdarna att inom tre år skulle vi vilja att hälften av cheferna är svarta eller färgade. Men får bara till svar att det saknas kompetens.

Bland lantarbetare och jordlösa som får stöd via TCOE finns det till och med de som menar att man internationellt borde driva kravet på en bojkott av sydafrikanska jordbruksvaror.

Maja Ullberg ingick i en delegation från Handelsanställdas förbund avdelning 26 i Gävle som under hösten besökte Nordmakedonien för att möta de textilarbeterskor som de sedan något år tillbaka stödjer genom ett av Palmecentrets projekt.

Maja Ullberg är frisör och klubbordförande i Handels. För henne innebar resan till Nordmakedonien att hon för första gången reste ut för att se hur den fackliga solidariteten fungerar i praktiken. Hon mötte kvinnor som arbetar under svåra förhållanden, som av rädsla för att förlora jobbet inte vågade framträda öppet.

– Mötet med textilarbeterskorna skedde på en restaurang, där ägaren visat förståelse för deras situation. Vi fick sitta längts in i lokalen, och fick varken ta bilder eller anteckningar, berättar Maja Ullberg.

Kvinna födde barn på fabriken

Kvinnorna de mötte berättade att de tvingas betala tillbaka en del av sin lön till arbetsgivaren i kontanter, trots att lönen bara uppgår till den lagstadgade minimilönen. En kvinna berättade om hur hon efter semestern tvingades att betala tillbaka semesterersättningen till sin arbetsgivare. Ytterligare ett vittnesmål handlade om en kvinna som fött barn på fabriken, sedan hon vägrats ledighet inför förlossningen.

– Nu när jag själv varit ute och sett den här verkligheten förstår jag hur oerhört viktigt vårt stöd är, säger Maja Ullberg.

Stödet från Palmecentret och Handelsavdelningen går till organisationen Glasen Tekstilec. Grundare av organisationen är Kristina Ampeva, som själv fått sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Nu arbetar hon nära nog dygnet runt för att stödja andra kvinnor i samma situation.

Delegationen från Sverige besökte även en textilmässa där det var tillåtet att ta bilder och det gick att tala öppet med människor. Där träffade de representanter för den nya socialdemokratiska regeringen, som arbetar för att höja minimilönen och se till att arbetsmarknadslagstiftningen också följs i praktiken.

Ännu ett år läggs till handlingarna. Slutet av 2019 har på många sätt präglats av uppror, bland annat i Chile och Hongkong, men också i Irak och Libanon. Människor har gått ut på gatorna för att protestera mot orättvisor och politiker som inte lyssnar.

I Chile handlar protesterna dels om att få ett slut på nedskärningspolitiken, men också för att få en ny grundlag. Den nuvarande härstammar från Pinochetdiktaturen.

Människor är missnöjda. Och saknar tilltro till politiska institutioner. Vad gör vi i arbetarrörelsen för att möta dem?

På Palmecentret arbetar vi med att stötta organisering eftersom det är nyckeln till förändring. Genom att organisera oss kan vi förändra världen. Oavsett om det handlar om att organisera sig på arbetsplatsen för att få bättre villkor eller om att bygga upp ett parti som ska kunna vinna val och få regeringsmakten.

Ibland behövs det stora ord. Men minst lika viktigt är det med konkreta reformer för jämlikhet, jämställdhet, rättvisa och allas lika värde. Ernst Wigforss, som var socialdemokratisk finansminister, skrev i en valskrift 1948:

”Socialdemokratin har aldrig lagt fram ritningar till ett färdigt lyckorike. Den gör det lika lite nu. Men den vill samla största möjliga flertal bland folket för en ekonomisk politik som innebär att man prövar sig fram till bättre bärgning och större likställighet med ständig hänsyn till den frihet, som inte är fåtalets, inte bara borgerlig frihet, utan den lika frihet för alla, som har sin grund i tron på ett för alla gemensamt människovärde.”

Ernst Wigforss är inte arbetarrörelsens mest kända ledare och han finns sällan på bild på arbetarkommunernas expeditioner. Men han är en av förgrundsgestalterna i det socialdemokratiska välfärdsbygget. Under 2000-talet har det uppstått ett nytt intresse för Ernst Wigforss, med bland annat nyutgåvor av hans tal och texter.

Det finns mycket i världen som går åt fel håll. Antalet auktoritära ledare ökar, demokratiska fri- och rättigheter kränks, med militär kapprustning växer hotet om ett kärnvapenkrig. Sociala trygghetssystem nedmonteras, ojämlikheten växer och rasism och fördomar biter sig fast.

Men motståndet är starkt. Människorna som går ut på gatan i Santiago de Chile och Beirut gör det för att de har fått nog. De vill ha något bättre, inte bara för sig själva utan för kommande generationer och hela planeten. De drömmer om en annan värld.

Kan vi ge dessa människor hopp om en bättre framtid? Det är frågan som den globala arbetarrörelsen måste ställa sig. Svaret måste bli: Ja, det kan vi.

Men det är inte så enkelt att vi bara kan vänta på att de komma till oss. Vi måste komma till dem, samla största möjliga flertal och tillsammans skissa på ritningarna för den bättre värld vi vet är möjlig.

Ändå växer inskränkta nationalistiska krafter som vill sätta sin egen nations intressen framför planetens bästa. Den demokratiska utvecklingen i världen går bakåt. Förtrycket ökar, liksom orättvisorna. Till och med i Europa, trots vår mörka historia, växer de extrema partierna.

Men hoppet finns. Jag möter de människor som får stöd genom Palmecentret och våra medlemsorganisationer. De som förvandlar orden kamp och solidaritet till praktisk verklighet. En del av dem riskerar sina egna liv som motkrafter mot förtryck och orättvisor, för att göra tillvaron bättre för sina medmänniskor.

Världen behöver inte mer av välgörenhet. Inte mer av välmenande klappar på huvudet. Utan istället stöd till människor och rörelser som gör skillnad på riktigt.

Så ska du bara ge en organisation ett extra bidrag inför jul, låt den gåvan gå till Palmecentret.

Tack för ditt stöd, och hoppas att du får en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Inflationen är 400 procent. Det saknas elektricitet, vatten, mediciner och bensin. Lärare och sjuksköterskor arbetar bara två dagar i veckan, eftersom de inte har råd att åka till jobbet fler dagar. Läkarna har strejkat i månader. De som vågar protestera behandlas hårdhänt. Fackliga protester slås ned brutalt och fackliga ledare grips.

Mitt i detta elände turnerar en teatergrupp runt på olika arbetsplatser i och nära huvudstaden Harare, för att spela och bjuda in till diskussion om känsliga frågor som till exempel sexuella trakasserier, könssjukdomar eller korruption. Men även bildande ämnen som exempelvis hur man sköter sin ekonomi. Man kan förstås ställa sig frågan vad teater kan göra för nytta mitt i krisen.

– Kunskap är makt. När man får tillfälle att lära sig tala och diskutera så utvecklas man, och får större möjligheter att ställa makthavarna till svars, säger Jasen Mphepo, som är chef på Patsime, som är den organisation som får stöd av Palmecentret och ABF för att genomföra teaterprojektet.

Jasen Mphepo tillägger att kunskap som gör att man kan ta hand om sin hälsa hjälper människor att hålla sig friska och därmed kunna tjäna pengar. Teaterföreställningarna blir ett glädjefyllt avbrott i en annars besvärlig livssituation.

– Jag hoppas verkligen att ni från Sverige fortsätter att stödja den här verksamheten. Människor här känner sig hjälplösa, och teaterprojektet är ett sätt att utveckla kunskap och medvetenhet.

Palmecentret och dess medlemsorganisationer har en omfattande verksamhet i Zimbabwe, med i huvudsak till stöd till fackföreningar, kvinno- och ungdomsorganisationer.

En överväldigande majoritet av svenska folket är fortfarande för att Sverige ska skriva under FN:s avtal om ett förbud mot kärnvapen. Olof Palmes Internationella Center har för tredje året i rad kartlagt svenska folkets åsikt i frågan om huruvida Sverige bör underteckna förbudet. Hela 78 procent anser att Sverige ska skriva under visar Sifos opinionsundersökning. Detta trots att regeringen meddelat att man inte skriver under.

– Ett ställningstagande som avvek från Sveriges långa tradition av att ta tydlig ställning i ned- och avrustningsfrågor och som strider mot svenska folkets vilja, säger Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Center.

Trots att samtliga borgerliga partier tagit kraftig ställning mot kärnvapenförbudet, att flera röster som motsatt sig att skriva under förekommit i debatten sedan dess och att den av regeringen tillsatta utredningen landade i rekommendationen att Sverige skulle avvakta ett undertecknande i början av året är fortsatt stödet hos svenska folket mycket starkt. Närmare 4 av 5 svenskar vill nämligen att Sverige ska skriva under kärnvapenförbudet.

Risken för kärnvapenkrig är större än på decennier. Men katastrofen kan undvikas. Under kalla kriget mellan Sovjetunionen och USA väckte kapprustningen sådan skräck att länderna lyckades enas om nedrustning. Nu måste vi måste göra det igen.

Palmecentret lanserar denna vecka sajten https://www.stoppabomberna.nu för att fler ska kunna ta en informerad ställning i kärnvapenfrågor och engagera sig.

I land efter land protesterar människor mot sociala orättvisor, bristande demokrati och maktfullkomliga politiska ledare.

Samtidigt samlades det socialdemokratiska nätverket Progressive Alliance i Stockholm för att diskutera globala utmaningar, gemensamma svar och hur vi tillsammans formar en hållbar framtid.

Det var en imponerande samling människor från hela världen, som tillsammans visade på att det finns hopp och konkreta lösningar på de globala utmaningarna.

Men bristen på tillit och förtroende för politiska ledare och institutioner oroar och måste tas på allvar. Demonstranterna på gatorna i Santiago och La Paz och Beirut förenas i kraven på social rättvisa, men också i en misstro mot hela det politiska systemet.

För den globala arbetarrörelsen är det hög tid att ställa sig sida vid sida med demonstranterna.

”Tillsammans, om vi håller ihop, kan vi bygga en ljus framtid. Utvecklingen är inte ödesbestämd”, sa Olof Palme 1985, i samband med Tage Erlanders bortgång.

Vi måste våga ta ställning och visa stöd. Folkens uppror är en möjlighet till gemensam handling.

Progressive Alliance är ett världsomspännande nätverk för socialdemokratiska partier och progressiva rörelser. Till det årliga mötet i Stockholm den 15 november kom delegationer från omkring 70 länder. Två partiledare tillika regeringschefer, Stefan Löfven och Portugals premiärminister António Costa, inledde den öppna delen av mötet och pekade ut riktningen framåt.

Flera av de partier som deltog på Progressive Alliance har verksamhet tillsammans med Palmecentret, som har i uppdrag att hantera Socialdemokraternas stöd till systerpartier runt om i världen.

Tre frågor dominerade på olika sätt flertalet av de panelsamtal och seminarier som ägde rum under både Progressive Alliance och Palmedagarna:

Progressive Alliance följdes av Palmedagarna där Anders Ygeman, i egenskap av ordförande för Socialdemokraterna i Stockholm – Palmes hemstad – och Palmecentrets ordförande Marita Ulvskog hälsade välkomna.

Konkreta lösningar på globala utmaningar finns – om bara den politiska viljan finns. Till exempel berättade Stefan Lövfen i det inledande panelsamtalet på Palmedagarna om ett möte med de andra EU-ledarna där man diskuterade hur man skulle hantera strömmen av flyktingar till Europa. Den svenske statsministern påminde om att Sverige ger en procent av bruttonationalinkomsten i utvecklingsbistånd, och om övriga EU-länder skulle ge bistånd på samma nivå skulle de länder som människor nu flyr ifrån ha möjlighet att utvecklas så att färre skulle behöva fly.

I panelen kring global rättvisa berättade utrikesminister Ann Linde hur hon samma vecka som vi firade 30-årsminnet av Berlimurens fall fick in rapporter om social oro i Hongkong, Chile, Bolivia, Libanon, Irak och på Gazaremsan. Carlos Benitez från Paraguay talade om hur de auktoritära regimerna är på väg tillbaka i Latinamerika. Paneldeltagarna var eniga om att läget kräver mer av internationell samverkan, inte tvärtom.

I en panel kring rättvis klimatomställning kallade SSU:s ordförande Philip Botström klimatfrågan det största politiska sveket i vår historia. Han menade att inget politiskt parti lagt fram tillräckligt omfattande förslag i klimatfrågan. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson lyfte fram svenska exempel på konkreta lösningar, som hur tung industri kan göras fossilfri.

På seminariet om Israel och Palestina sa Nidal Fuqaha från Palestinian Peace Coalition att nyckelordet är ”erkännande”. Han tackade den svenska regeringen för att man erkänt Palestina som stat, och förordade bojkott av Israel som påtryckningsmedel för att få slut på ockupationen. Tamar Zandberg från det israeliska vänsterpartiet Meretz tog avstånd från en generell bojkott, men var positiv till bojkott av varor som producerats på palestinskt territorium ockuperat av Israel.

– I Israel firar vi varje år självständighetsdagen. Hur kan vi förneka våra palestinska grannar att fira sin självständighet, sa Tamar Zandberg.

I Serbien har oppositionen beslutat att bojkotta de kommande valen, eftersom regimen använder sig av odemokratiska metoder. Det berättade Maja Ciganovic från Democratic Party från Serbien, på seminariet kring Östeuropa och Västra Balkan.

Under seminariet om kärnvapen och klimatet diskuterade Pierre Schori som är ordförande i Olof Palmes minnesfond och Veronica Sällemark från Föreningen för utvecklingsfrågor, FUF, hur dessa ödesfrågor hänger ihop.

– Kärnvapenstaterna utövar ett strukturellt våld mot världens folk, sa Pierre Schori.

Han underströk också hur viktigt det är att inte ta time out i den här frågan. Palmecentrets nya kampanjsajt stoppabomberna.nu fick också en smyglansering under seminariet.

Nazmi Gür, vice ordförande för det socialdemokratiska partiet HDP i Turkiet påminde under seminariet om Turkiet och Syrien om det ökande förtrycket mot oppositionella i Turkiet. Han uppgav att 60 000 medlemmar i HDP har gripits. Bara dagen innan seminariet hade fyra borgmästare från HDP gripits. Situationen i Turkiet och förföljelsen av medlemmar i HDP hade redan uppmärksamammats på Progressive Alliance möte, där priset Progressive Alliance Award 2019 delades ut till den fängslade HDP-ledaren Selahattin Demirtaş.

Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och biträdande generalsekreterare för FN, deltog i ett samtal på temat globala trender och gemensamma svar. Han varnade för att både demokratin och de mänskliga rättigheterna är hotade globalt, och att vi måste mobilisera motkrafterna.

Fackföreningsrörelsen och miljörörelsen möttes i ett spännande samtal mellan Per-Olof Sjöö, ordförande i GS-facket och Pella Thiel från End Ecocide Sweden. End Ecocide vill att ekocid – förstörelse av livsmiljöer – ska bli det femte brottet som man kan ställas till svars för vid den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag. En annan fråga som diskuterades var om naturen självt kan få juridiska rättigheter, så att man därmed kan man stämma den som tex förgiftar en flod.

Per-Olof Sjöö vill också se starkare internationella regelverk, bland annat för att skydda skogar. Men förändringar måste ske på ett sätt så att till exempel skogsarbetare och glesbygdsbor inte upplever det som ett hot.

– Många av mina medlemmar upplever att klimat och miljö är något man pratar om i Stockholm. En rättvis klimatpolitik måste bygga på att människor som utsätts för förändring ska känna sig trygga i att de får stöd. Att skapa den sortens trygghetssystem har vi varit världsbäst på i Sverige, sa Per-Olof Sjöö.

I seminariet om Grön tillväxt berättade infrastrukturminister Thomas Eneroth, som ett exempel på hur lång väg vi har att gå, att han vid ett möte med FN:s organ för civilflyg var den ende minister som argumenterade för att flygbränsle ska kunna beskattas, vilket i dag inte är tillåtet. Men han kunde också berätta om en rad konkreta satsningar för att ställa om transportsektorn så att klimatmålen kan nås.

Helgens sista seminarium handlade om bristen på tillit och förtroende för politiska ledare och institutioner, och hur tilliten kan ökas.

Palmecentrets generalsekreterare, Anna Sundström, avslutade Palmedagarna med en uppmaning till alla att känna självförtroende och räta på ryggen.

– Det har varit en konferens som gett mycket hopp. Det finns en global progressiv rörelse som sitter inne med svaren på de utmaningar vi står inför, och vi har ledare som är beredda att axla ansvaret, sa Anna Sundström.

I staden Diyarbakir samarbetar Palmecentret med Human Rights Association som arbetar i sydöstra och östra regionen med att kartlägga brott mot mänskliga rättigheter som begås i den kurdiska regionen av Turkiet. I en tid då journalister och människorättsorganisationer är hårt pressade av regimen är det viktigt att stödja de krafter som vågar berätta om brott mot mänskliga rättigheter.

Tillsammans med organisationen Women’s Free Legal Aid Association som leds av människorättsadvokaten Eren Keskin arbetar Palmecentret och Marieborgs Folkhögskola med ett projekt för att arbeta mot sexuellt våld och förbättra kvinnors och flickors situation i de syriska flyktinglägren i Turkiet. Med samtal, medicinskt och finansiellt stöd får kvinnor som utsatts för sexuellt våld hjälp att hantera sina trauman och genom juridiskt stöd kan förövarna ställas inför rätta. Behoven är enorma och din insats är viktig.

Socialdemokraterna och Palmecentret samarbetar med två systerpartier i Turkiet: Folkens demokratiska parti (HDP) och Republikanska folkpartiet (CHP) som båda sitter i det turkiska parlamentet. Syftet är dels ökad dialog mellan partierna i Turkiet och att stärka deras arbete för ett mer demokratiskt Turkiet.

För sex år sedan stängde Sida ner Palmecentrets program för stöd till det civila samhället i Turkiet. Motiveringen var att de turkiska organisationerna inte längre behövde det stöd och de insatser som svenska organisationer kunde bidra med. Det innebar att Palmecentret och ett stort antal andra svenska organisationer fick kraftigt minskade resurser för att genomföra projekt med folkrörelser och demokratiaktörer runtom i Turkiet.

Palmecentret kritiserade denna neddragning, och utvecklingen har visat att samhällskritiska organisationer i Turkiet fått ett alltmer krympande utrymme. Aktivister, journalister och folkvalda politiker fängslas och förföljs. Demokratin och rättsstaten är hotade i grunden, och behovet av stöd till de som gör motstånd är viktigare nu än på mycket länge.

Palmecentret planerar därför utöka verksamheten i Turkiet och inleder snart samarbete med ytterligare tre eller fyra organisationer. Det är fackföreningar och organisationer som arbetar för yttrandefrihet. Dessutom kommer Palmecentret att stödja krafter som vill få till fredsförhandlingar mellan turkiska staten och PKK, för en fredlig lösning av den mångåriga konflikten i landet.

Vi behöver ditt stöd för att öka insatserna i Turkiet: Swisha ett bidrag till: 1232406072

Nyhetsbrev

Stöd oss

Kvinna födde barn på fabriken