Supervalåret 2024
På många håll i världen kommer auktoritära och populistiska ledare till makten genom mer eller mindre demokratiska val med löften om att sätta den egna nationens intressen först. För att sedan långsamt bryta ner demokratiska institutioner – som fria medier, ett oberoende rättsväsende eller civilsamhälle.
Det får också effekter på internationellt samarbete och i att tackla globala utmaningar som klimatkrisen och krig och konflikter.
Arbetarrörelsens svar på utvecklingen är att organisera, utbilda och stärka folkrörelser runt om i världen. Att göra mer demokrati tillsammans genom att stötta vanliga människor som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Helt enkelt internationell solidaritet som motkraft.
Ett första steg för att engagera sig är kunskap. Här samlar vi berättelser, analyser och resurser som kan ge dig verktyg för att stå upp för demokratin – för att protestera när frihet inskränks och stötta kamrater och demokratikämpar runt om i världen.
Tillsammans står vi upp för demokratin och den internationella solidariteten.
Utvalda val
EU-valet: Återigen ett ödesval
Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Opinionsmätningar visar på oroväckande stort stöd för högerextrema krafter som kan komma att motarbeta både unionens miljö- och klimatarbete och sätta käppar i hjulen för internationellt samarbete och jämlikhet. Palmecentret ordnar tillsammans med ABF i Skåne och Solidar ett antal evenemang om varför det är viktigt att använda sin röst. Bland annat föreläsningar med författaren Lars Jederlund som inför förra EU-valet skrev boken ”Ödesvalet: orosanmälan om ett brunt Europa” och är just nu aktuell med boken ”Hela Europas krig: vår framtid avgörs i Ukraina”.
Lokalval i Turkiet
Den 31 mars gick Turkiet till lokalval med en splittrad opposition. Detta tio månader efter president- och parlamentsvalet i maj förra året då landet fick sitt mest nationalistiska och konservativa parlament någonsin. Trots förväntan om att lokalvalen skulle bli ännu ett tillfälle för Erdogans auktoritära regim att stärka sin makt så var oppositionen de stora vinnarna, särskilt i storstäderna. Socialdemokratiska CHP behåller eller tar över styret i 14 storstäder, däribland de tre största städerna Istanbul, Ankara och Izmir. Det socialdemokratiska och pro-kurdiska DEM-partiet (som ersatte tidigare HDP efter hot om nedstängning) gjorde också ett bra valresultat. I dagarna efter valet kom dock rapporter om att de bland annat nekades tillträde till staden Van där partiet fick 55 procent av rösterna, och att deras borgmästarkandidat skulle ersättas av regeringspartiet AKP:s kandidat. Men efter protester drog domstolen tillbaka beslutet och beviljade DEM:s kandidat borgmästarposten.
"Valet" i Belarus - en teaterföreställning
Den 25 februari var det ”val” i Belarus. Det har fördömts av internationella observatörer, inklusive forskningsinstitutet V-Dem, som anser det vara ett av årets mest odemokratiska val. Inga genuina oppositionspartier tilläts delta, inga internationella eller inhemska valobservatörer fanns på plats och över 1 400 politiska fångar sitter fängslade sedan landsomfattande protester efter det riggade presidentvalet 2020.
Demokrati är mer än att gå till valurnorna
Enbart att det försiggår val i ett land betyder inte att frihet och rättvisa per automatik garanteras. Är valen rättvisa? Kan oppositionella delta fritt? Är oberoende media och civilsamhället fria att verka? För många av länderna som ingår i supervalåret är valen snarare ett tillfälle för auktoritära regimer att befästa sin makt. En demokrati formas dessutom av tiden mellan valen - och om medborgare är fria och har möjligheter att aktivt delta i det demokratiska samtalet.Civilsamhället under attack
I stora delar av världen har utrymmet för det civilsamhället trängts tillbaka. Metoderna varierar, ibland handlar det om förtal och hot, i andra fall om öppet våld. Den gemensamma nämnaren är att udden är riktad mot den folkliga och fackliga organiseringen, det fria ordet och möjligheten att protestera.
Arbetare står i frontlinjen
”Gränsen mellan autokratier och demokratier suddas ut och arbetare står i frontlinjen…”, skrev den internationella fackliga samorganisationen ITUC i 2023 års Global Rights Index. Varje år släpps rapporten där de mäter situationen för arbetares rättigheter runt om i världen – 2023 var den tionde upplagan och markerade ett dystert årtionde. Kopplingen mellan inskränkningar på demokratin och attacker mot arbetares rättigheter lyftes särskilt upp. Granskningen visade exempelvis att 42 procent av länderna begränsar yttrande- och organisationsfriheten, vilket är en ökning från 26 procent av länder 2014. Fackligt aktiva möter olika utmaningar. Fackliga ledare i Hongkong och Burma har tvingats i exil. I Eswatini är det till stor del den fackliga rörelsen som axlar kampen för demokrati eftersom politiska partier är förbjudna. Och det finns många fler exempel.
Pressfriheten hotad av den politiska makten
Reportrar utan gränser har släppt 2024 års pressfrihetsindex, vilket visar att den politiska makten hotar pressfriheten globalt och att det internationella samfundet brister i att upprätthålla principer av skydd av journalister. RUG lyfter i synnerhet de rekordmånga kränkningar mot journalister i Gaza sedan den 7 oktober 2023 (mer än 100 palestinska reportrar har dödats, varav minst 22 reportrar under deras arbete). Men de lyfter också hur valprocesser ofta inkluderar ett upptrappat våld mot journalister. Under 2023 försiggick det flera val där medias arbete hindrats och journalister arresterats eller utsatts för våld. Exempelvis i Turkiet och Demokratiska republiken Kongo. Medieinstitutet i Södra Afrika (MISA), vars bransch i Zimbabwe är en samarbetspartner till Palmecentret, har också släppt rapport om pressfrihetens status i regionen. Situationen för journalisters säkerhet var betydlig bättre under Zimbabwes valprocess i augusti än under tidigare val, men rapporten noterar trots det förekomsten av självcensur.