Demokrati ska stoppa kriget mot naturen
Hur de rika och mäktiga kan hindras från att köra planeten i botten var ett hett ämne på Stockholm+50-konferensen i juni. Många förslag på lösningar handlar inte om revolutionerande teknik, utan om hur koncentrerad makt på några få ska brytas och fler människor ska komma till tals. Har du koll på de här tre initiativen?• Nedrustningsavtal för fossila bränslen
– Vi blev koloniserade då, och vi blir koloniserade nu.
En röst som tillhör en namibisk aktivist ekar i entréhallen till FNs miljökonferens Stockholm+50. Deltagare stannar för att ta bilder av klungan av aktivister som höjer sina knytnävar i luften på det annars så formella evenemanget. Många tillhör ungdomsrörelser och urfolk.
Hon pratar om det som utspelar sig i hennes hemland, Namibia. Där har det kanadensiska företaget ReconAfrica fått tillstånd att utvinna olja i Kavangodeltat – hem åt den största populationen av elefanter i världen och ett område med stor betydelse för det lokala Sanfolket. Majoriteten av dem som bor i regionen har inte konsulterats. Därför har civilsamhället startat en kampanj för att stoppa projektet och utreda hur det gick till när tillståndet gavs.
Samtidigt försöker samma aktivister komma åt fossilindustrin på en högre nivå, för att inte behöva slåss mot en tusenhövdad drake. De som samlats i Stockholm+50-konferensens lobby vill se ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen. Klimatkrisen är i dag ett säkerhetshot av samma kaliber som kärnvapenkrig, och det är de regimer och företag som förfogar över de fossila bränslena som har handen på den röda knappen. Att en liten minoritet kan rikta ett sådant hot mot resten av mänskligheten pekas ut som djupt odemokratiskt.
Med ett bindande fossilt nedrustningsavtal skulle världens länder behöva avbryta all ny utvinning av fossila bränslen och snabbt ställa om till förnybar energi. Kampanjen införlivar dessutom nästa krav:
• En rättvis klimatomställning
Att klimatomställningen också måste vara rättvis handlar om att arbetare ska ha ekonomisk trygghet när arbetsmarknaden förändras och tillgång till nya gröna och bra jobb. Men det handlar också om mer demokrati.
Arbetstagare ska få vara med och bestämma, genom social dialog, hur deras arbetsplats och sektor ska klimatanpassas. Olika grupper i samhället ska också få ge sina synpunkter. Nadia April från Women’s Leadership Centre i Namibia gav ett råd till de regeringsföreträdare som var på plats under Stockholm+50: Starta skyndsamt demokratisk dialog om rättvis omställning, om det ska bli verklighet av klimatlöftena.
– Lägg extra fokus på att marginaliserade grupper ska kunna delta på ett jämlikt sätt, till exempel ursprungsbefolkningar, landsbygdsbor, unga och kvinnor. De måste erkännas som ledare.
Nadia April från Women’s Leadership Centre i Namibia. Foto: Privat
• En lag mot ekocid
Ett tredje initiativ för att ge människor möjligheter att freda sin miljö mot exploatering som lyftes ofta under konferensen, till exempel av unga världen runt, var lagstiftning mot ekocid. Ekocid betyder storskalig miljöförstörelse – och det är lagligt i dag. Därför kampanjas det nu för en lag på internationell nivå, som kan komma åt den här typen av brott.
Med en ekocidlag skulle exempelvis ReconAfricas företagsledning behöva väga in risken att de – personligen – kan dras inför domstol om deras beslut leder till allvarliga skador på miljön i Kavango. Och de kvinnor, urfolkssamhällen och småjordbrukare som hittills inte fått gehör hos sin regering skulle ha ett forum där de kan göra sina röster hörda och utkräva rättvisa.
Demokratiskt inflytande och miljö
21 procent av världens ministrar är kvinnor. År 2021 hade endast tio länder en kvinna som regeringschef. Med nuvarande takt nås inte jämställdhet på de högsta politiska maktpositionerna på ytterligare 130 år. (Källa: UN Women)
80 procent av världens biologiska mångfald finns i områden där ursprungsbefolkningen bor. Dessa marker stabiliserar också jordens klimat genom att lagra stora mängder kol – motsvarande 33 gånger de globala energiutsläppen under 2017. Urfolks möjligheter att bestämma över sina områden är därför avgörande för att skydda jordens arter och mota klimatkrisen. (Källa: Naturskyddsföreningen)
Den rikaste 1 procent av världens befolkning orsakar mer än dubbelt så mycket klimatutsläpp som den fattigaste halvan. (Källa: Oxfam)