Bolivia – en konflikthärd igen!

Utvecklingen i Bolivia är dramatisk inför valet, som förhoppningsvis äger rum den 18 oktober. Palmecentret har inte längre någon verksamhet i landet. Men de som varit aktiva i de projekt som arbetarrörelsen i Gävleborg genomfört i samverkan med Palmecentret följer utvecklingen i landet. Och två av dem ger här sin egen personliga syn på händelseutvecklingen.

Bolivia har haft ett 40-tal statskupper och haft såväl militärdiktaturer som andra diktatorer i många perioder. Hösten 2004 inträffade dock sensationen att en president från den förtryckta ursprungsbefolkningen, Evo Morales från aymarafolket, vann en jordskredsseger i presidentvalet. Han företrädde partiet MAS, Movimiento al Socialismo, ett socialistiskt parti som bildades så sent som 1997 men ändå lyckades nå nära 54 procent av rösterna i valet det året.

Evo Morales har sedan omvalts två gånger, och under hans tid vid makten har Bolivia gått från att vara det fattigaste landet i Sydamerika till ett land med ständig tillväxt och en förhållandevis stark ekonomi. Genom en ny konstitution har också ursprungsbefolkningen fått delaktighet i samhällsutvecklingen och många reformer har stärkt de fattigaste.

Motsättningar mellan rika och fattiga, höger och vänster har dock fortlevt och Evo Morales har anklagats för många saker, inte minst för att man genom förändringar i vallagen gjorde det möjligt för honom att bli omvald flera gånger.

Press försatte Morales på landsflykt

Hösten 2019 tog dock historien åter en ny vändning då valresultatet ifrågasattes av oppositionen men också av omvärlden. Det kom anklagelser om valfusk och efter upplopp med gatustrider och tryck från omvärlden tvingades Evo Morales i landsflykt. På ett märkligt sätt kunde sedan en ”interimspresident” utses, stödd av bland annat militären och polisen. Denna president, Jeanine Añez, hade fått fyra procent av rösterna i valet. Men stöttades av andra i oppositionen, och kunde därmed tillträda i ett slags ”statskupp” i november 2019. Därefter har datum för nyval skjutits upp 3 gånger och nu ska val ske den 18 oktober.

Genom tidigare kontakter i utvecklingsprojekt har vi kunnat följa utvecklingen någorlunda och det tydliga är att de som för tillfället har presidentmakten gör allt för att misskreditera Evo Morales och partiet MAS. Det sker många aktioner mot aktiva i form av fängslanden, husarrester, legala processer av olika slag men också direkta våldsamheter i flera sammanhang.

Våld från militär och polis

I exempelvis Evos hemregion Chapare skulle en protestdemonstration genomföras men den stoppades av omfattande tårgasbomber från militären och sedan sköts det skarpt in i folkmassan. 9 personer dog, 115 skadades och några personer saknas därefter.

I en senare protest i staden El Alto dödades också minst 9 personer av militären/polisen och ett 40-tal personer angavs skadade.

Såväl interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter som FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet (fd president i Chile) har fördömt militärens/regimens våldsagerande.

Som annat exempel kan nämnas att Evos 25-åriga dotter Evaliz Morales är i landsflykt i Argentina anklagad för terrorism och för att ha berikat sig personligen under tidigare styre.

Evaliz mor, Francisca Alvarado Pinto, tidigare ledare för den politiska rörelsen Eje Pachakuti, och hennes man Felix Cardenas, som bland annat varit ansvarig för den nya konstitution som antogs 2008, har utsatts för förföljelse av myndigheterna men de befinner sig idag i Bolivia mitt i kampen för det kommande valet.

På besök i Sverige

Evaliz och Fransisca besökte ABF Gävleborg och Palmecentret 2015 och kunde då berätta om många framgångar för ursprungsbefolkning och inte minst för kvinnor i Bolivia och de hade då stort hopp om ytterligare förbättringar, något som nu kan kännas avlägset.

Flera andra som varit aktiva i de projekt som tidigare genomförts av ABF Gävleborg och IF Metall Gävleborg har anklagats för terrorism och trycket är nu mycket hårt på aktiva inom vänstern. Just nu pågår också processer för att ta ifrån partiet MAS deras legala status, vilket i så fall praktiken innebär att partiets kulle förbjudas, och att förbjuda deras presidentkandidat Lucho Acre att ställa upp i valet. Men för närvarande leder partiet i opinionsmätningarna.

En händelse som nu kom oss verkligt nära var att en av de tidigare projektledarna, Willy Flores, anklagades för terrorism, fängslades för att sedan hamna i husarrest i december förra året. Willy var en betydelsefull person då han var ledargestalt för en känd amatörteatergrupp, ALBOR  i El Alto. De har fört en kamp för ursprungsbefolkningen med kulturen som vapen. De har också gjort stora insatser för ungdomar och uppmärksammats runtom i Bolivia för detta. Willy var ”motorn” i detta arbete för demokrati och delaktighet och han var hyllad i många kulturkretsar i Bolivia. Utöver den typen av teater så har Albor också gjort spanska versioner av Astrid Lindgren-figurer som t ex Emil i Lönneberga. De har turnerat några gånger i Sverige med sina pjäser, senast 2017. Tyvärr avled Willy mycket tragiskt vid endast 41 års ålder i sviterna av covid -19 i sin husarrest den 19 juli 2020.

Anklagelser om korruption

Många ministrar i den tidigare regeringen anklagas för olika saker som korruption och terrorism och flera av dem har suttit i skydd på Méxicos ambassad i uppemot 9 månader.

Det finns ett fall med Evo Morales stabschef Patricia Hermosa. Hon drabbades av frihetsberövande, abort och trakasserier i fängelse. Arresteringsordern på henne utfärdades när hon skulle registrera Evo Morales som kandidat till parlamentsvalet.

Situationen politiskt är mycket märklig då MAS fortfarande har majoritet i parlamentet eftersom inget nytt val genomförts. Till exempel har MAS nuvarande presidentkandidat lagt ett förslag på ett bidrag på 1 000 bolivianos, motsvarande cirka 4 000 kronor till alla fattiga familjer som drabbats av ekonomiska effekter av covid-pandemin. Interimspresidenten avslog förslaget men efter prövning så är det nu beslutat. Även flera andra lagar för att stödja folket i den ekonomiska krisen har antagits av riksdagen, frågan är dock om de blir genomförda av regeringen.

Hoppet står nu till att valet 18 oktober kan genomföras på rätt sätt och att ursprungs-befolkningen kan rädda den goda utvecklingen som pågick 2005 till 2019. Risk för fortsatta våldsamma konflikter är dock mycket stor i det polariserade Bolivia.

Åke Söderman och Markus Kristiansson, före detta projektledare för Palmecentrets Boliviaprojekt