Vi behöver mer jämlikhet och mindre klyftor

”Demokratin i världen är på tillbakagång. I dag lever fler människor i länder med auktoritära tendenser än i länder som gör demokratiska framsteg”, konstaterade Wallström när hon presenterade utrikespolitiska deklarationen i riksdagen. Tillbakagången är global och många av Palmecentrets samarbetsorganisationer vittnar om ökad repression och trakasserier.

Utvecklingen gäller även Europa. Inför Europaparlamentsvalet finns anledning till en orosanmälan om ett brunt Europa. Det är också undertiteln till boken ”Ödesvalet” som Palmecentret lanserar i början av mars, i samarbete med skribenten Lars Jederlund. Boken beskriver de partier som befinner sig till höger om den traditionella högern och vad de vill göra med Europa. Boken är intressant men också skrämmande läsning. Vi gör klokt att ta dem på orden – de menar det de säger. Ungern halkade exempelvis ner i organisationen Freedom House:s listning av läget för civila och politiska fri- och rättigheter i världens alla länder. Som första land i EU klassas nu Ungern som ”delvis fritt”.

Därför är det glädjande att regeringens demokratioffensiv även ska omfatta Europasamarbetet – ”vi ska ställa krav på att demokratin och rättsstatens principer respekteras av samtliga EU:s medlemsstater”, slår Wallström fast. Demokratin måste vinnas i varje epok och av varje generation. Vi lever i dag i en avgörande tid för EU och Europas framtid.

Det ovanligt tydliga jämlikhetsperspektivet i den utrikespolitiska deklarationen är också mycket välkommet. Det finns ett otvetydigt samband mellan växande sociala klyftor och en minskande tilltro till demokratin. Därför behöver vi mer jämlikhet och mindre klyftor. Världens resurser behöver fördelas solidariskt, både inom och mellan länder. Ett ensidigt fokus i biståndet på de fattigaste länderna som varit rådande under senare år, inte minst under alliansregeringens åtta år vid makten, ersätts förhoppningsvis av ett fokus på de fattigaste människorna – oavsett om de bor i ett låg- eller medelinkomstland. Ökad tonvikt på den sociala dialogen mellan stater, arbetsgivare och fackföreningar är en viktig del. Den aviserade utvecklingen av initiativet Global Deal förpliktigar.

Att jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter fortsätter att stå i fokus för utrikespolitiken känns självklart. En konkretisering av vad den feministiska utrikespolitiken 2.0 kommer att innehålla är nödvändig. Sverige måste fortsätta att flytta fram positionerna på området.

Den andra prioriteringen i regeringens utrikespolitik är fred och säkerhet. Också här skulle det behövas en offensiv – en offensiv för perspektivet gemensam säkerhet i stället för fortsatt upprustning och krigsretorik. Freden kommer aldrig att kunna vinnas med militära medel.

Att regeringen avser ta ett nytt initiativ och samla en bred krets länder i arbetet för kärnvapennedrustning är naturligtvis välkommet. Men målet för nedrustning måste vara avrustning. Spänningarna i vår omvärld ökar och kärnvapenhotet har inte varit så stort som sedan kalla krigets dagar. Vi vet att ett kärnvapenkrig skulle utplåna hela mänskligheten. Att ett fåtal länder har mänsklighetens öde i sina händer är fullkomligt oacceptabelt och det måste den överväldigande majoritet länder som inte har kärnvapen ändra på. Också här bör Sverige och Wallström gå före – det ligger helt rätt i tiden.

Text: Anna Sundström