Men Marocko har vägrat. Västsahara är en viktig inkomstkälla för ockupationsmakten, bland annat exploaterar Marocko de rika västsahariska fiskevattnen i Atlanten. Något som inte heller EU har skämts för att utnyttja genom ett förmånligt fiskeavtal mellan Europa och Marocko.

Sverige röstade som enda land nej till detta fiskeavtal 2006 då det togs beslut i EU:s ministerråd. Den dåvarande svenska s-regeringen menade att fiskeavtalet stred mot folkrätten.

Nu säger Europaparlamentets juridiska experter detsamma. I ett rättsligt yttrande om fiskeavtalet menar de att avtalet strider mot folkrätten eftersom intäkterna från fisket inte kommer det västsahariska folket till del. Detta är avgörande för att avtalet ska vara förenligt med folkrätten. De anser därmed att fiskeavtalet bör sägas upp, eller åtminstone omförhandlas så att de västsahariska havsområdena exkluderas ur avtalet.

I år ska fiskeavtalet omförhandlas och beslutas om igen. Det är viktigt att Sverige fortsätter sitt stöd för internationell rätt. I grunden handlar det om vilken värld vi vill leva i. Om ett samhälle ska fungera krävs lagar och regler som gäller alla och som efterlevs. Det gäller även vårt globala samhälle. Utan en fungerande internationell rätt – som följs, försvaras och därmed stärks av världens länder – blir vårt globala samhälle en anarki byggd på den starkes rätt. Det är oacceptabelt.

Den svenska regeringen måste stå upp för internationell rätt och nu engagera sig i frågan om Europas fiskeavtal med Marocko. Om de västsahariska vattnen inte exkluderas ur avtalet måste Sverige – i linje med Europaparlamentets juridiska experters råd – göra allt för att stoppa avtalet. Trots splittringen inom den borgerliga regeringen.

Handelsminister Ewa Björling har av någon anledning uttryckt sig mycket kritiskt till Västsahara och bland annat kallat landet för ett ”territoriellt tomrum”. Hon har förtalat den västsahariska organisationen Polisario, en organisation som ses av FN som den formella och legitima företrädaren för det västsahariska folket. Hennes vurm för Marocko är tydlig. Trots att landet nyligen utvisade en svensk diplomat fortsätter Sveriges handelspolitiska engagemang i Marocko som om inget hade hänt.

Vi fäster därför vårt hopp till nyblivne EU-minister Birgitta Ohlsson (fp). Innan valet 2006 uttryckte hon sitt starka stöd för Västsahara och krävde att Sverige skulle erkänna landet som självständig nation. Hon gjorde det tillsammans med Cecilia Malmström (fp), Sveriges nyblivne Europakommissionär. Vi utgår från att Ohlsson, och Malmström, står fast vid sitt stöd till Västsahara, och trots handelsministerns Marockovurm, aktivt driver att det nuvarande fiskeavtalet med Marocko sägs upp. 

Sverige måste fortsätta att stå upp för internationell rätt och därför följa rekommendationerna från Europaparlamentets rättstjänst. Vi hoppas att Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström tar chansen att fylla sina ord med innehåll.

Jens Orback
Generalsekreterare Palmecentret

Åsa Westlund
Europaparlamentariker (S)

Artikeln har publicerats i Göteborgs-Posten.

Läs även pressmeddelande om EU:s fiskeavtal.