- Min erfarenhet från tiden som FN-ambassadör är att varje nytt beslut rörande FN-stadgans kapitel VII i säkerhetsrådet krävde att FN skulle göra mer på marken. Kapitel VII ger rätt till användning av våld i två situationer; i självförsvar, eller för att försvara ett mandat som säkerhetsrådet beslutat om.
Det sade Pierre Schori under ett seminarium arrangerat av Palmecentret och ABF.
Under seminariet presenterades en ny skrift i vilken Schori skrivit förordet; ”Security Council Resolutions Under Chapter VII: Design, Implementation and Accountabilities. The Cases of Afghanistan, Côte d’Ivoire, Kosovo and Sierra Leone” (2009).
- Skriften vill mana säkerhetsrådet att ta ansvar för sina beslut. FN befinner sig i kris. FN-operationen i Kosovo är underbemannad och underfinansierad. 18 fredsoperationer pågår på 5 kontinenter och 100 miljontals människors liv berörs. Efterfrågan på fredsmissioner är stor och kan inte tillgodoses av FN. USA:s förra utrikesminister Rice talade i New York om att fredsmissionerna måste vara trovärdiga och genomförbara, seriöst ledda och skickligt ledda. Obama som tillträtt som president efter Bush har gjort en omsvängning och ser FN som oersättligt.
- Sierra Leone och Elfenbenskusten är mer klassiska FN-operationer och Kosovooperationen är speciell. I Afghanistanfallet har en delegering gjorts till Nato att genomföra operationen - utan offentlig debatt! En av FN:s mest erfarna personer Brahimi har sagt att FN-operationer måste bygga på fyra förutsättningar. De ska vara opartiska, ha lokalt medgivande, inte använda våld om det inte behövs för att säkra freden och FN-mandatet, samt att omgivningen ska vara lämplig med hänsyn till grannstater etc.
- Hur angriper man Al-Qaida och våldet bäst? Vad är syftet med dagens Afghanistanoperation? Det politiska syftet är oklart, och det är inte troligt att en militär seger kan vinnas. De olika missionerna (OEF och ISAF) i Afghanistan underminerar varandra. FN handlar politiskt. Den militära strategin diskuteras inte, och ISAF rapporterar inte till FN utan till Nato, och FN har auktoriserat ISAF. Man måste nu komma fram till nya riktlinjer, ansåg Schori.
Säkerhetsrådet tar inte sitt ansvar
Ove Bring, folkrättsexpert, håller med om den allmänna bilden i skriften.
- Säkerhetsrådet tar inte sitt ansvar, och FN har inget fast grepp över operationerna. Man kan fråga sig om resolutionen 1244 från år 1999 som gäller Kosovo lever eller är död. FN är inte opartiskt inför alla parter på marken.
”Fakta på marken” gäller och FN är inte pacifistiskt, även om de mjukare åtgärder som ska övervägas i första hand regleras i FN-stadgans kapitel VI. Dag Hammarskjöld kritiserade FN-stadgan för att den inte talar om ”fredsbevarande operationer”, och menade att det egentligen skulle behövas ett kapitel VI och ett halvt för att täcka in dessa.
- Afghanistan handlar om FN på marken och Peacekeeping. När freden redan brutits tillämpade säkerhetsrådet kapitel VII. Men FN har inte riktigt koll på vad som sker på marken. När kalla kriget tog slut blev FN mera aktivt och beslutade om den första Irakoperationen mot Saddam Hussein med mera från ingången av 90-talet. Samtidigt släppte FN ifrån sig kontrollen över operationerna. Kuwaitoperationen 1990 byggde på en ”koalition av villiga”.
- OEF-styrkans mandat i Afghanistan kommer från Washington och handlar om ”att jaga terrorister” i självförsvar. Den afghanska befolkningsopinionen har reagerat mot det mandatet. FN-insatserna har ibland bedömts överkritiskt. Det är svårt många gånger för FN.
- Är Kosovos självständighet legitim eller inte? Internationella domstolen säger ja, och om det gäller har Kosovo rätt att försvara sig, men också skyldighet att försvara individernas mänskliga rättigheter, även den serbiska minoriteten.
Behov av nyordning i säkerhetsrådet
Pierre Schori menade att implementeringen av resolution 1325 kräver att kvinnor är med i alla delar av fredsprocessen.
- Det behövs resolutioner i säkerhetsrådet som ger makt. Generalsekreteraren ska regelbundet rapportera till säkerhetsrådet , och ansvariga militärbefälhavare ska rapportera till generalsekreteraren. Det måste bli förändras.
- Det är svårt att ta beslut om situationen i Afrika i New York, och det behövs medverkan av regionala organisationer som Afrikanska unionen och afrikanska fredsbevarande trupper för detta som t ex i Elfenbenskusten och Sierra Leone. Man måste kunna ingripa när hela befolkningsgrupper hotas till liv och leverne och det måste också ingå i mandatet.
Förra nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin tog upp frågan om ansvaret att skydda, att 1325 kräver att kvinnor ska vara med i alla led och att det är viktigt att ha klara riktlinjer för delegering av beslutsfattande från säkerhetsrådet till regionala organ.
Ove Bring sa att FN-stadgans kapitel VIII reglerar frågan om regionala organ. ”Peace enforcement” måste fattas av säkerhetsrådet, Peacekeeping kan beslutas av regionala organ, och det har gjorts av EU och Afrikanska unionen, AU, som fattat egna beslut. EU:s toppmöte i Helsingfors 1999 antog att EU i vissa fall kan agera utan att FN-mandat föreligger, men i så fall måste handla ”i FN-stadgans anda”. Permanenta medlemsstaterna i säkerhetsrådet måste vara eniga om procedurreglerna, och Bring ansåg inte att man genom denna utvidgning av reglerna kommit in på ”ett sluttande plan” vad gäller beslutsfattande.
Pierre Schori sade sig inte vara orolig för de regionala organen och deras handlande i krishärdar som Darfur och Sudan.
- De som kräver är de makter som inte skickar en enda soldat som Iran, Ryssland och Libyen. Vi borde kunna hoppas mera på Obama.
Afghanistanoperationerna
På en fråga från samtalsledaren Viola Furubjelke försökte Ove Bring bena ut de olika missionernas bakgrund i Afghanistan.
- Situationen är inte olaglig, men olycklig. OEF-operationen tillkom i oktober 2001 genom ett amerikanskt beslut om självförsvar mot terroristdåden 11 september riktat mot talibanerna och Al-Qaida som fått en fristat i Afghanistan. FN godkände i efterhand denna insats. Sedan störtades talibanregeringen i Kabul och OEF fick legitimitet genom att den nya Kabulregeringen gav sitt samtycke till operationen. ISAF-operationen har senare beslutats av FN:s säkerhetsråd för att skydda de humanitära hjälpsändningarna etc. Natos närvaro är inte explicit , men implicit godkänd.
Pierre Schori knöt avslutningsvis an till Brings slutsats ”inte olagligt, men olyckligt”.
- Insatserna är problematiska och ineffektiva. Det är viktigt att FN-trupper utbildas i hemlandet innan de åker ut, inklusive 1325-operationer.
GUNNAR LASSINANTTI