Coronapandemin lämnade djupa spår i hela MENA-regionen. I flera länder stiftades nya lagar som försvårade civilsamhällesorganisationers verksamhet. Fattigdomen ökade markant till följd av det försämrade ekonomiska läget i samtliga länder i regionen.

Turkiet har under de senaste åren blivit allt mer auktoritärt, genom ändrade lagar och fängslandet av journalister och politiska meningsmotståndare. 2020 stiftades det exempelvis en antiterrorlag som ger regeringen möjlighet att tvångsförvalta civilsamhällesorganisationer och beslagta deras tillgångar. Inför valet 2023 hindrades det pro-kurdiska och socialdemokratiska partiet Folkens demokratiska parti (HDP) att delta. Efter vårens valresultat har Erdogan påbörjat sitt tredje decennium som Turkiets ledare, med ett allt hårdare grepp om makten.

2022 var redan det dödligaste året för palestinier på Västbanken sedan 2006. Efter valet i november i Israel bildades landets mest högerextrema och religiösa regering någonsin, med president Benjamin Netanyahu i spetsen. En allt aggressivare bosättarpolitik från den högerextrema regeringen har fortsatt våldsspiralen på Västbanken. Samtidigt har inskränkningar mot rättsstaten lett till stora demokratiprotester i Israel.

I november 2020 bröts vapenvilan mellan den västsahariska frihetsrörelsen Polisario och Marocko. Marockanska styrkor gick in i den så kallade buffertzonen där ingen sidas styrkor får befinna sig enligt avtalet signerat av bägge sidor. Förföljelser av aktivister intensifierades och Västsaharas regering kallade FN att ingripa. Men reaktioner från omvärlden har varit måttliga.

Till följd av det återupptagna kriget möter västsaharier i det ockuperade området ett intensifierat förtryck. Kriget har även kraftigt försämrat levnadsvillkoren för de västsaharier som lever i själv förvaltade flyktingläger i Algeriet. Neddragningar i det humanitära biståndet i samband med coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare förvärrat situationen. På grund av en marockansk medieblockad är det också väldigt svårt att bevaka konflikten.

I Syrien är kriget nu inne på sitt trettonde år, och mer än hälften av befolkningen är på flykt.

Palmecentret fortsätter att stärka de demokratiska krafterna i regionen, i samarbeten med både socialdemokratiska systerpartier och civilsamhällesorganisationer. Fokus är att öka ungas och kvinnors deltagande och möjligheter att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter.