Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Det var farligt att vara oppositionell – eller bara fattig - i ex-president Rodrigo Dutertes Filippinerna. Med ”kriget mot drogerna” som förevändning har det skett utomrättsliga avrättanden av allt från småtjuvar till journalister och aktivister. – Fortsatt internationell närvaro och påtryckningar är avgörande för oss, säger Risa Hontiveros, senator för oppositionella och socialdemokratiska Akbayan. Sedan Marcos Jr, son till ex-diktatorn Ferdinand Marcos, kom till makten 2022 har "kriget mot drogerna" fortsatt och situationen för mänskliga rättigheter är fortsatt svår.

Asien

Filippinerna

Palmecentrets fokus i Filippinerna är på facklig organisering och att stärka deltagandet i demokratin.

Oro och instabilitet har präglat det filippinska samhället sedan före detta president Dutertes tillträde 2016. Under en politisk täckmantel av tillslag mot kriminalitet, droger och korruption har fackföreningar, oppositionella, fri media och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter attackerats. Den kraftigt negativa utvecklingen i landet fick omvärlden att reagera och både den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och FN:s råd för mänskliga rättigheter granskade situationen för mänskliga rättigheter i landet. I januari 2023 meddelade ICC att de skulle återuppta granskningen om ”brott mot mänskligheten” begåtts, efter att den hade satts på paus.

Valet 2022 benämndes som ett ödesval och präglades av desinformationskampanjer på sociala medier. Seger blev det för Ferdinand Marcos Jr, son till tidigare diktatorn Ferdinand Marcos. Under Marcos tid vid makten har situationen för mänskliga rättigheterna inte förbättrats. Polisen fortsätter, likt under Dutertes tid, med ”kriget mot drogerna”. Marcos-administrationen har inte heller vidtagit några åtgärder för att häva det politiskt motiverade åtalet av den politiska motståndaren senator Leila de Lima, som arresterades 2017 som vedergällning för att hon utredde ”narkotikakriget”.

Mediefriheten i Filippinerna undergrävs fortfarande av våld mot journalister. Marcos regering har inte ingripit i det tvivelaktiga brottmålet mot Nobels fredspristagare Maria Ressa och hennes team på nyhetsmediet Rappler.

I Filippinerna finns också en lång historia av förtryck och hinder av fackligt arbete. Palmecentret har ett långt engagemang i landet, och arbetar främst med facklig organisering och demokratifrämjande insatser.

 

 

Palmecentrets partnerorganisation CMA stödjer filippinska migrantarbetare genom rådgivning, rättshjälp och akutstöd. Under 2021 arbetade de med att skapa möjligheter för återvändande kvinnor att försörja sig på hemmaplan på ett ekologiskt hållbart sätt

Exempel på samarbeten

Jämlikhet och arbetares rättigheter

Folkbildningsorganisationen Labor Education and Research Network (LEARN) utbildar arbetarrörelsen i allt från kollektivavtal, förhandlingsteknik och jämställdhet.

Demokrati och mänskliga rättigheter

För att dela erfarenheter och bidra till gemensamt lärande samarbetar socialdemokratiska partier från 13 sydostasiatiska länder i nätverket SocDem Asia som Palmecentret stöttar. Bland annat har nätverkets fokus legat på strategier för att bemöta regionens allt hårdare politiska klimat.

Rättvis klimatomställning

Gröna jobb och kvinnligt fackligt deltagande är prioriterade områden för Palmecentrets fackliga samarbeten i Filippinerna. Med transportarbetarfacket NTCU mobiliserar vi för en rättvis omställning till mer klimatvänliga jobb.


Kommunal, SEKO, Livs och ABF Gästrikebygden stödjer projekt i Filippinerna

Case från Filippinerna

Här arbetar vi

Afrika Asien Europa Latinamerika Mellanöstern och Nordafrika